Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
723
Husapotek—Husdjurens sjukdomar.
748
sats gifves i 2 ingifningar med ett
mellanrum af 5 timmar.
Kalfningsfeier uppträder ibland några
dagar efter kalfningen och är en ibland
de svåraste sjukdomar, för hvilka
kreaturen kunna råka ut. Kon försmår
fodret, är mycket orolig, darrar och
lägger sig slutligen ned utan att vidare
kunna resa sig. Hon gör intryck af att
vara lam, rullar med ögonen och
gnisslar med tänderna.
Då sjukdomen förlöper mycket fort
oc-h varar högst 5 dagar, kan hjälp ej
lämnas nog fort. Man bringar kon i ett
varmt dragfritt bås på mjukt, torrt strö
och öfvertäcker henne med ett varmt
täcke. Man gifver kalla klistir med
såpvatten och afförande medel invärtes.
Har det senare verkat, så gifver man
därpå ett krampmedel med eter. Såsom
febermedel användes salicylsyra i såväl
laxer- som krampmedlet.
Om det sjuka djuret tager emot foder,
gifver man det en varm sörpa af kli
och linfrömjöl. Jufret urmjölkas så
läDge mjölkafsöndring fortfar.
Som laxermedel användes 20 gm
rif-ven kamfer, 40 gm salicylsyra och 400
gm glaubersalt. Delas i 4 delar och
gifves hvar 4:de timme 1 pulver i 1/2
liter varmt kamomillte. Så snart
affö-ring inträder, slutar man med detta
medel.
Krampmedlet består af 100 gm
sönderskuren valerianarot, som öfvergjutes
med 21/2 liter kokande vatten. Silas
efter 1/2 timme, hvarpå man tvättar
återstoden af den utdragna valerianaroten
med så mycket hett vatten, att hela
sil-vätskan blir 2J/2 liter. Man löser därpå
20 gm salicylsyra och 12 gm
natriumkarbonat i den heta vätskan och låter
den kallna och tillsätter sedan 20 gm
eter spirituosus (25 delar eter och 75
delar sprit). Man omrör och omskakar
blandningen före ingifningen och ger
kon */j liter hvarje timme.
Sjukdomen är så pass allvarsam, att
djurläkare alltid skyndsamt bör
efterskickas.
Jufverinflammation hos kor uppstår
ofta såsom följd af andra sjukdomar,
men kan äfven framkallas genom
förkylning, slag, stötar o. d. Jufret är
helt eller delvis rödt, ofta svullet, blir
snart också ömt vid beröring. Mjölken
visar i början intet ovanligt, men
förminskas snart och blir flockig eller till
och med blodig eller varig.
Vid behandlingen gäller först och
främst att 2 ggr dagligen försiktigt
urmjölka jufret, vidare gifver man djuret
halfva ransoner och lättsmält foder.
Man gifver äfven bad på det sätt, att
man fyller en gammal mjölkspann till
hälften med ljumt linfröafkok, skjuter
den nedifrån omkring jufret och sätter
spännet på en pall eller dylikt. På
detta sätt upphänges jufret i
linfröaf-koket. Dessa bad gifvas dagligen efter
urmjölkningen, och man låter dem
inverka 1/2 timme, om djuret är lugnt.
Efter badet af tvättas jufret med varmt
vatten, torkas med en mjuk handduk
och ingnides hvarje gång med
salicyl-olja (3 gm salicylsyra i 100 gm
kamfer-olja). Är hettan i jufret stark, kan man
använda blyvattenomslag.
Invärtes gifves 3 ggr dagligen milda,
afförande medel (200 gm glaubersalt i 1
liter kamomillte). Bilda sig knölar i jufret,
ingnider man grå kvicksilfversåpa med
jodkalium.
Vid stark hetta i jufret kan man
äfven ingnida 2 ggr dagligen en blandning
af 75 gm kamferolja, 25 gm gråsalfva
och 2 gm salicylsyra.
Ögoninflammation hos nötkreatur är
vanligen af katarralt ursprung. Den
uppstår gärna genom förkylning och är lätt
igenkännlig på, att ögat i början är rod-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
