Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
Hvete.
767
korn, hvilket är ett tecken på att hvetet
börjat gro.
Hvetets sjukdomar och fiender, Hvetet
är bland alla våra odlade växter mest
utsatt för härjningar af sjukdomar och
insekter, af hvilka vi här nedan angifva
de farligaste, äfvensom de åtgärder, som
mot dem äro att vidtaga.
Stinksot på hvete.
1 sotigt hveteax. 2 hvetekorn angripet
af sotsvampar. B genomskuret
hvetekorn. 4 och 5 sotsporer.
1) Sot, hvetets mest härjande sjukdom,
framkallas af en parasitsvamp, hvars
fröstoft gror i jorden samt därpå med
sina trådar genom hvetets rötter tränger
upp i detta. De angripna hvetestånden
äro före axsättningen särdeles frodiga
samt dunkelgröna; axen äro, när de
framkomma, smalare och mera blågröna
än de friska. Efter blomningen stanna
de sjuka axen i växten och förblifva
upprättstående samt antyda en mörkgrön
färg. Yid skördetiden äro de tunnare
och kortare än de friska axen, och de
angripna kornen äro fyllda af en svart,
först klibbig och därefter stoftlik massa,
som sprider en lukt som af skämd sill.
Sotigt hvete bör ej användas till utsäde
eller mjöl, förrän det tvättats. Detta
sker i kar, hvari hvetet omröres med
vatten, som aftappas och påfylles flere
gånger, tills det afgår alldeles klart.
Under tiden afskummas de hela sotkorn,
som flyta upp. Efter sköljningen torkas
hvetet. Under kalla vintrar, då snön ej
väter, brukar man stundom i stället
om-sko fia och slagtröska hvetet tillsammans
med snö.
Såsom medel att förekomma sot
an-befalles att endast använda fullgodt,
friskt och helst årsgammalt utsädeshvete,
att så så tidigt som möjligt och mylla
hvetet djupt, att väl afdika hvetejorden
samt att icke till gödning för hvetet
använda färsk ladugårdsspillning,
allraminst sådan som tilläfventyrs kan vara
blandad med halm af sotigt hvete. Till
yttermera säkerhet kan man dessutom
före sådden beta utsädeshvetet med
kopparvitriol eller blå vitriol (ej grön eller
järnvitriol). Till en tunna hvete tages
1lh à 3lh kg. vitriol, som sönderstötes
och upplöses i varmt vatten, hvarefter
det slås i ett kar tillika med så mycket
kallt vatten, att detta sedan godt står
öfver hvetet. För att sotkornen må flyta
upp och kunna afskummas, ihälles
hvetet endast så småningom i karet. Till
sist omröres hvetet några gånger och
får därpå stå kvar i blandningen
omkring 12 timmar. Sedan torkas hvetet,
antingen genom att tunt utbredas och
ofta omskoflas eller ock genom att
öf-versållas med nybränd kalk eller aska
och därpå noga omskoflas.
2) Rost framkallas äfven af en
parasitsvamp, som fortplantas genom frön,
hvilka spridas af vinden. Mest utsatt
härför är frodväxt säd samt säd som
lagt sig, äfvensom sådan, som växer å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
