Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1503
Bots—Bumsväxter.
1504
brytningar, stark hufvudvärk och
matthet, medan först efteråt svullnaden
inställer sig. Utgångspunkten för
sjukdomen är oftast näsan, mera sällan
kinderna, öronen eller den hårbevuxna de
len af hufvudet. Den uppsvällda huden
blir röd, glatt och glänsande samt
kännes het. Särskildt karaktäristisk för
sjukdomen är den skarpt markerade
gränsen mot den friska huden, hvilken
gräns flyttas i mån som sjukdomen
sprider sig. Stundom uppträda äfven
blåsor på det angripna området. Efter
4—5 dagar går affektionen tillbaka med
stark affjällning, hvarpå huden är lika
frisk som förut.
Sjukdomen åtföljes vanligen af feber,
som kan vara ganska hög och mycket
ofta är oregelbunden med växlande höga
och låga temperaturer. Aptiten är borta,
tungan belagd; oordningar i magen
förekomma äfven i regeln.
Sjukdomsförloppet är mycket varierande, lätta fall
kunna gå öfver på några dagar, andra räcka
i veckor.
Behandlingen består i att insmörja det
angripna stället med olja eller vaselin
för att mildra spänningen, hvarefter man
inpudrar det. Äfven blyvattensomslag
äro att rekommendera. Så länge febern
varar är bäst att hålla sig till sängs,
och äfven vid lindrig ros är det af stor
vikt att icke utsätta sig för
förkylningar.
Rots (se Husdjurens sjukdomar.)
Rumsväxter. För att de växter, vi
odla i våra rum, skola riktigt trifvas
fordras såsom oundgängliga betingelser
ljus, luft, vatten, värme och lämplig
jordmån, allt afpassadt efter växtens
särskilda behof. En ingående kännedom
om de olika växternas fordringar är
således önskvärd, om man vill vinna ett
godt resultat. Den ena växten kräfver
rikligt med ljus, en annan åter trifs
bäst i skuggan, den ena fordrar varm
93 — Frölëen» Rådgifvare.
temperatur, en annan mår bäst i en sval
sådan, den ena kräfver riklig vattning,
en annan åter nöjer sig med mycket
litet vatten och lider, om den får för
mycket af den varan. På samma sätt
är det med jordmånen: somliga växter
behöfva en på näring rik jord för att
ernå full utveckling, andra åter trifvas
bäst i mager jord och kunna dö ut, om de
så att säga öfvernäras. Man skall
besinna, att våra rumsväxter innefatta en
hel mängd arter, som i vildt tillstånd
äro mer eller mindre strängt begränsade
till vissa växtplatser, irån utpräglade
sumpväxter, hvilka aldrig förefinnas
annat än i träsktrakter, till typiska
ökenväxter, t. ex. kakteer, hvilka nöja sig
med den kargaste och torraste jordmån
och ha mycket litet behof af vatten. Ju
närmare odlaren kan komma växtens
naturliga lifsbetingelser, desto säkrare
skall han skörda lön för sin möda.
Ju renare luften är i det rum, där
växterna äro uppställda, desto bättre
trifvas de. Där luften förorenas af
gaslågor eller kol- och kokskaminer får man
icke vänta sig några storartade resultat,
ehuru gifvetvis luftförskämningen kan
i någon mån afhjälpas genom vädring
och ventilation. Härvid bör emellertid
ihågkommas, att rumsväxter i allmänhet
äro ömtåliga för drag och tvära
temperaturombyten, hvarför de ej få utsättas
för direkt inverkan af kalla
luftströmmar, framför allt icke när
temperaturskillnaden mellan den inre och yttre
luften är stor.
Vattningen är ett mycket viktigt
kapitel. Som redan antydts bör odlaren
ha gjort sig något så när förtrogen med
växtens behof af vatten i allmänhet,
men ban bör ock veta, att en och
samma växt kan på olika perioder ha olika
behof af vatten. Före och under
blomningstiden är vattenbehofvet störst, minst
åter under växternas hvilotid. Många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
