Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569
Skabb—Skadeinsekter.
1590
och vattendrag belägna ängar, men där
synas de i det närmaste hafva
försvunnit, sedan dessa marker blifvit odlade.
I Norrland ligga de naturliga ängarna
emellertid fortfarande till allra största
delen oberörda af plogen, och där
inträffa också emellanåt svåra härjningar,
som fortfara ett par år för att sedan
nästan på en gång upphöra genom
bakteriers och parasitsteklars mellankomst.
Därför kan man, då man ser en mängd
steklar flyga fram på de angripna
markerna, och får se fjärillarver sitta döda
på grässtråna, motse snart slut på
härjningen.
Det bästa botemedlet mot angrepp af
gräsmasken är att upplöja alla gamla
vallar (»lindor») och på dem införa andra
växter, råg, korn, hafre, timotej och
klöfver, ty dessa angripas sällan af
insekten. Genom att upptaga djupa fåror
eller smådiken med lodräta väggar och
här och där uppgräfva hålor i deras
botten, i hvilka larverna nedfalla och
förblifva liggande, kan man afbryta deras
spridning och härjningar. Skulle
larverna visa sig å enstaka fläckar på
fälten, kan öfverstrilning med
fotogenemulsion eller parisergrönt och vatten
förhindra blifvande härjningar.
Ra,ndiga jordloppan (fig. 1) är svart
och blåglänsande; benen, framsprötena
vid basen och två jämnlöpande streck
på skalvingarna gula. Baklåren äro
svarta, ovanligt grofva, danade för
hoppning. Längden 3—3,5 mm. Larven är
gul, trind och försedd med sex fötter;
hufvudet, större fläckar på första och
sista kroppsringen samt punkter i
tvärrader på de öfriga ringarna mörkbruna.
Puppan är gul och fritt liggande i
jorden.
Efter öfvervintringen framkomma
jordlopporna redan tidigt om våren och
uppsöka då korsblommiga växter, hvilkas
blad de förtära och kunna härigenom
göra betydlig skada på kål, rofvor,
rötter, raps o. d. Äggen läggas på
undersidan af bladen, och larverna göra sig
gångar mellan öfre och undre bladhuden
(fig. 2). Då de blifvit fullvuxna, krypa
de ned i jorden för att förpuppa sig och
uppkomma åter efter tre veckor som
fullbildade insekter.
Ett godt utrotningsmedel mot
jordloppor, och som äfven hjälper mot andra
insekter, är att beströ bladen, när de
äro fuktiga af dagg eller regn, med sur
fosforsyrad kalk. Ett annat medel är
att midt på dagen öfversprnta plantorna
med ett afkok på malört eller tobak
eller med vatten, blandadt med
skorstens-sot. Likaså har man med framgång
sökt förekomma härjningar af
jordlopporna genom att, sedan fröet såtts och
nedmyllats, öfverströ landet med icke
halmblandad hästgödsel. Sås rofvor så
tidigt, att de före jordloppornas
uppkomst hunnit på tredje bladet, äro de
i allmänhet skyddade. Ännu bättre
torde det dock vara att uppskjuta
rof-sådden till omkring midsommar, då
jordloppornas tid är förbi.
Frostfjärilen. Hos hannen äro
vingarna tunna, brunaktigt grå och de bakre
hvitgrå, med eller utan tydliga
tvärband. Vingbredden 27 mm. Honans
vingar (fig. 2) äro helt korta med två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
