Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569
Skabb—Skadeinsekter.
1595
på under glas odlade växter oeli infinna
sig särdeles vårtiden på de unga
skotten, hvilka lida stor skada, om ej blad-
lössen snart utrotas. Deras utrotande
sker bäst genom tvättning med
såp-eller tobaksvatten.
Rödspinn är en förarglig insekt, som
infinner sig på en hel mängd olika
växter både inom och utom hus, såsom
på bladen af persike- och andra
fruktträd, kamelior, dracænor, gurk- och
melonväxter. Den framkallas vanligen af
för torr luft och förekommer därför
utom hus mest under varma och torra
somrar. Djuret, som för blotta ögat är
med svårighet synbart, är rödaktigt till
färgen och uppehåller sig vanligen på
undre sidan af bladen. Äggen hafva
nästan samma utseende som de
utbildade djuren. Utrotas ej djuret i tid,
blifva bladen till en början gulprickiga
och antaga sedan en gulaktig, sjuklig
färg och affalla slutligen. Det förgöres
tämligen lätt och säkert genom ofta
företagen spritning med rent vatten,
hvarjämte man vid vårens annalkande har
att se till, att dess äggsamlingar, hvilka
förekomma i grenvinklarna på själfva
växterna och i sprickor af husets
trävirke, sorgfälligt borttvättas med starkt
såpvatten. Förekomma äggsamlingar på
enstaka mindre växter med större blad,
är enklast och säkrast att tvätta bort
dem med en svamp, doppad i rent
vatten.
Nunnan är en nattfjäril, som alla år
påträffas här och där i mellersta och
södra Sverige och som alltid gjort skada,
där den visat sig, men först sommaren
1898 visat sig i så stor skala, att det
väckt allmän uppmärksamhet.
1897 års varma, för äggläggning
gynnsamma sommar och den blida vintern
voro nog en hufvudorsak till, att äggen
under öfvervintringen mera allmänt än
vanligt bevarat sin lifskraft och att ur
dem i början af maj framkommo en hel
här af glupska larver, som redan vid
midsommar hunnit förhärja 2—300 har
vacker tallskog vid Virå bruk i södra
Södermanland och flerestädes anställt
mindre omfattande skador. Larven
lefver mest af gran- och tallbarr, men
angriper äfven alla andra skogsträd,
äfvensom trädgårdarnas fruktträd; den äter
sällan upp mer än den nedersta delen
af barren och den mellersta delen af
andra blad, men den ödelägger på detta
sätt vida mer än den äter upp. Efter
midsommar förpuppas den, och
pupporna sitta en månads tid glest omspunna i
skrymslen och fördjupningar nedtill på
trädstammarna och växa under tiden ut
till fjärilar af det utseende och storlek,
vår bild å nästa sida visar. Om det ljusa
i ringarna på gumpen vore rosenrödt,
så vore bilden äfven färgtrogen. Dessa
fjärilar samlas nu i stora svärmar och
flyga åstad för att lägga ägg i någon
skog eller plantering, som ännu är i
god växtkraft och där följaktligen deras
afföda nästa vår har utsikt att få
tillfredsställa sin väldiga matlust.
Å bilderna ses en hona med utbredda
vingar och en annan med hopfällda,
såsom de vanligen sitta på träden.
Hannen skiljer sig från honan nästan
endast genom sina långhåriga, kamlika
antenner eller känselspröt (afbildade
ofvanför den fullständiga insekten).
Snytbaggen, äfven kallad stora
barr-vifveln, en svart, hvit- eller gulfläckig
skalbagge af en half tums längd, har
fått sitt namn af en mer eller mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
