Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1737
Tallen.
1738
Fröna äro mörka, ovala och något
plat|a samt ringformigt infattade i
änden af en hinnaktig och lätt vinge, som
med vindens hjälp ofta förer fröet många
hundra fot från trädet. Då det fuktas,
lossnar det från vingen, på hvilken det
lämnar ett hål efter sig.
Fröår inträffa vanligen hvart 3—5 år.
Insamlingen af kottar sker antingen
från under vintern fällda eller också
från växande träd. Själffällda kottar
sakna vanligen dugligt frö, likaså
små-kottar under en tum långa, och böra
dessa förkastas. Sker kottsamlingen från
växande träd, begagnas därtill en lätt
stege, som stödes mot grenarna,
hvarefter man, stående på stegen, afplockar
kottarna i en korg eller nedstöter dem
med en hvass järnklyka, fäst i en lång,
lätthandterlig stång.
Ju senare på vintern man insamlar
kottarna, dess lättare öppna de sina fjäll
vid torkning och fröklängning.
De insamlade kottarna undergå först
lufttorkning, i det att de utbredas i ett
tunnt lager på ett tätt golf och
dagligen omskyfflas, till dess de blifvit
tillräckligt torra för att kunna förvaras
utan att taga skada. De förvaras
därefter på ett fuktfritt ställe till våren,
då de utklängas.
Detta kan ske i s. k. sollafvar.
Sol-lafven består af en af torra bräden
förfärdigad, omkr. 2 meter lång och 1
meter bred samt 18 cm hög ram med
spjäl-botten och af en lika stor, men tät låda,
som sitter under ramen för att mottaga
det af solvärmen utklängda fröet. Denna
inrättning utställes på ett par bockar,
lutande i 35 graders vinkel mot solen
vid södra sidan af en vägg. Lafven bör
äfven hafva ett tätt lock, fäst vid
baksidan, hvilket lock kan ställas högre
eller lägre, allt efter solens höjd. Vid
regnväder tillslutes locket, så att
kottarna ej blifva våta. Ett mindre dugg-
regn är dock utan betydelse. Har man
tillgång till drifbänksfönster, är detta
så mycket bättre. Vid regn kunna då
dessa hållas så mycket öppna, att väl
regnet utestänges, men luftväxlingen icke
förhindras. När solvärmen blifvit
tillräckligt stark, fyller man lafven med
två à tre hvarf kottar, och när dessa
börja öppna sig, omkrattar man dem
dagligen tre à fyra gånger, så att de
nedsläppa fröet i lådan, där det hvarje
kväll uppsamlas för att icke blifva
utsatt för fuktighet. När kottarna
afläm-nat sina frön, borttagas de och ersättas
med nya. De behandlade kottarna kunna
med fördel användas till bränsle och
jämte kol äfven till smide.
Ett annat, för den mindre
skogshushållningen lämpligt fröklängningssätt
är följande: En vanlig tunnsäck fylles
till tre fjärdedelar med kottar, hvarefter
säcken upplägges under taket i ett eldadt
boningsrum, hvarifrån den då och då
nedtages och omskakas. Då kottarna
öppnat sig, uttagas de, fröna
tillvaratagas och nya kottar ifyllas.
Skall fröet förvaras en längre tid, sker
detta bäst med vidsittande vingar. De
fyllas då i säckar, förfärdigade af gles
väf, hvilka upphängas i ett luftigt
magasin. På detta sätt kunna de förvaras
grobara i tre à fyra år, men säkrast är
alltid att begagna färska frön.
När fröet skall begagnas, befrias det
från vingarna och rengöres på det sätt,
att man fyller en säck till tredjedelen
med vingadt frö, hvarefter denna
tillknytes och lägges på marken och fröet
därinom jämnt fördelas. Säcken piskas
därefter med mjuka käppar, till dess
vingarna lossna från fröna. Säcken
vändes då och då under operationen och
omskakas. Sedan fröet blifvit skildt
från vingarna, omkastas det på en loge
med kastskofvel, hvarvid frö och vingar
falla hvar för sig. Äfven slöfröna skilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
