Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1847
Villkorlig frigif ning — Vin.
1848
manslås med det straff, hvartill han
genom det nya brottet gjort sig saker.
Villkorlig frigifning. Enligt lag
angående villkorlig frigifning den 22 juni
1906 kan konungen i vissa fall förordna
om till frihetsstraff dömd persons
villkorliga frigifning. Återfaller dylik
person i brott, skall hvad som återstår af
strafftiden vid det villkorliga
frigifvandet aftjänas.
Vin. Äkta vin, framställdt genom
jäsning af mogen drufsaft, är den ädlaste
af alla sprithaltiga drycker. Hvad som
egentligen förlänar vinet dess fina doft
och smak, dess s. k. »bouquet», äro de
i detsamma förekommande eterarterna,
hvilka aldrig kunna fullständigt
efterhärmas med konstlade metoder. Dessa
eterarter utgöra också i vida högre grad
än alkoholen det upplifvande och
stimulerande elementet i vin och göra detta
därför lämpligt såsom stärkande och
upplifvande medel för sjuka, hvartill
däremot konstgjorda viner mindre lämpa
sig.
Allt efter olika drufsorter, olika
länders och trakters klimatförhållanden samt
beredningssättet skilja sig vinerna
betydligt från hvarandra, särskildt genom
olika halt af alkohol, socker och syra.
Alkoholhalten i vin växlar mellan 6 och
24 volymprocent. Största
alkoholprocenten innehålla sherry, portvin, madeira,
marsala och malaga (15—24 proc.),
därnäst komma champagne, bourgogne och
bordeaux (7—14 proc.) och därefter
rhenska och moselviner (6 — 13 procent.).
Simplare landtviner, som dock mest
konsumeras å produktionsorten och blott
sällan exporteras, innehålla i allmänhet
mindre alkoholmängd, vanligen 6 — 7
procent. I rödvinerna, särskildt bordeaux,
ingår förutom färgämnet äfven garfsyra,
som förlänar dem deras bekanta
sammandragande smak och gör dessa viner
speciellt lämpliga för personer, som lida
af dålig måge. Sockerhalten i vinerna
är ock ganska växlande: medan malaga
och ungersk tokajer innehålla 10—15
proc. socker, portvin 3—7 proc. oeh
champagne 5—7 proc., innehåller madeira
blott 1—4 proc. och rhen- och
moselviner ej mer än 0,1 procent. Ehen- och
moselviner innehålla 0,4—0,6 procent fri
syra. Skummande eller »mousserande»
viner, t. ex. champagne och tysk sekt,
äro starkt kolsyrehaltiga och erhålla
därigenom en angenäm, uppfriskande
smak.
Godheten hos en och samma vinsort
kan växla ganska mycket beroende af
olika omständigheter, hufvudsakligen
gynnsamma eller ogynnsamma
väderleksförhållanden, som inverka på skörden
och på drufvornas socker- och syrehalt.
Vissa årgångar kunna därför blifva
särskildt förträffliga, andra åter af mindre
god kvalitet. Varma och torra somrar
frambringa bättre kvaliteter än kalla och
regniga. Äfven jäsningens förlopp kan
inverka på godheten. Ett i sig själf
godt vin kan mycket lätt förstöras
under jäsningen, vare sig denna skötes
mindre väl eller andra omständigheter,
t. ex. sjuklig förändring af jästen,
inverka. Mindre goda viner söker man
upphjälpa genom olika metoder. En af
dessa, kallad gallisering, består däri att
den ojästa drufsaften tillsättes med så
mycket socker och vatten, att
socker-och syrehalten blifva lika stora som
under goda år. Har vinet för stor
syrehalt, utfäller man en del af syran genom
att tillsätta hvit marmor samt socker
och sprit (chaptalisering).
Det gifves en hel mängd sätt att
förfalska vin, och en stor del af de viner,
som förekomma i handeln, äro ingenting
annat än konstprodukter, sammansatta
af vatten, sprit, socker, färgämne,
eteriska oljor o. s. v. Nästan alla mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
