Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1861
Vdtvärmande omslag —
Väderlelesför u t såge Iser.
1862
och lägges öfver vårtan; upprepas denna
behandling ett par veckor, blir vanligen
vårtan så uppmjukad, att den kan utan
sveda aflägsnas med nageln. Äfven
be-strykning med saften af späda
persiljeblad säges vara verksam. Stjälkade
vårtor kunna fås att försvinna genom
stjälkens ombindande med en silkestråd, som
undan för undan åtdrages allt hårdare.
Våtvärmande omslag (se Omslag.)
Väderleksförutsägelser.
Föiändringar i den för tillfället rådande
väderleken framkallas af förändringar i
temperaturen, i luftens fuktighetsgrad samt i
vindarna, och dessa tre faktorer stå i
så nära samband med hvarandra, att de
sällan uppträda hvar för sig. Sålunda
ändrar sig luftens fuktighetsgrad allt
efter som en kallare eller varmare vind
stryker fram öfver ett område, och efter
luftströmmens fuktighet rättar sig
temperaturen. Om man t. ex. antager, att
luften innehåller just så mycket vatten
i gasform, som den kan upptaga vid en
viss temperatur, så har en kall luftström
till följd att vattnet afskiljes — d. v. s.
det blir regn — medan åter torr, varm
luft upptager en del af vattenångan och
medför vackert väder. För att vara
väderleksspåman måste man sålunda känna
till, från hvilket väderstreck vinden
kommer, samt dess temperatur och
fuktighet, utan att man ändock kan vara fullt
säker på sin sak, enär en mängd smärre
företeelser ingripa störande och
förändrande.
Det är verkningarna på oss själfva och
de omgifvande naturföremålen af dylika
förändringar i temperatur, luftens fuk
tighetsgrad och vindarna, som vi
människor släkte efter släkte iakttagit och
samlat till tryckta eller otryckta
»bonde-praktikor» fyllda med tecken, som
bebåda fult eller vackert väder. Först en
nyare tid har det varit förbehållet att
söka sig fram till själfva orsaken och
därpå bygga en ny vetenskap,
meteorologien.
En större fuktighetsgrad hos luften
förnimmer man, i synnerhet vid högre
temperatur, såsom en rubbning i ens
välbefinnande, hvilken man förlägger till
det yttre och betecknar som kyla. Man
»tycker att det känns svalt», ehuru
temperaturen kan vara oförändrad; orsaken
till denna känsla af obehag, som man
uppfattar som kyla, är den i fuktig luft
betydligt minskade vattenafdunstningen
från kroppsytan. Denna förnimmelse af
köld fore ett oväder äfvensom känslan
af välbefinnande efter en regnskur, som
angifver slutet af en elektrisk rubbning,
äro personliga erfarenheter, som en hvar
gjort. Den, som iakttager djurens
förhållande vid dylika tillfällen, skall också
lätt finna, att mattighet, brist på
matlust och tystnad hos sångfåglarna äro
en följd af luftens stora fuktighet, men
att efter fuktighetens försvinnande glädje,
ifrigt betande, jakt efter byte och gladt
kvittrande antyda ett förnyadt
välbefinnande.
Gamla väderleksspåmän äro insekterna.
Om bin kort efter sin utflykt återvända
till kupan, kan man vänta regn, ty den
fuktiga luften tynger på de små djurens
vingar och hindrar deras flykt. Af
samma skäl gömma sig många insekter före
regnets början eller begifva sig ned till
de lägre luftregionerna. Svalorna, som
i luften jaga flugor och andra insekter,
tvingas då att söka sin föda nära jorden,
då inga dylika smådjur finnas högre upp;
på så sätt har det blifvit ett tecken på
snart inträffande regn att »svalorna flyga
lågt».
Äfven andedräkten kan vara en
mätare af luftens fuktighet och sålunda
»spå väder». Om den förtätas till
synlig vattenånga, utan att luftens
temperatur är låg, är detta ett tecken till, att
luften är mättad med fuktighet, och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
