Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ordlekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åhörare blir den enda, han uppfattar. Den andra betydelsen
bör vara mera utspekulerad, ovanlig och »esoterisk», så
att endast den åhörare, som ser något djupare i
förhållandena och i den talandes avsikt, kan uppfånga denna förstuckna
mening.
Ett i vissa avseenden gott exempel på den nämnda relationen
mellan de bägge samboende betydelserna lämnar den
danska anekdoten om den kortspelande prästen. På lördagskvällen
hade han lockats att slå vad med sina medspelare,
att han i morgondagens predikan skulle i en och samma
punkt nämna alla de fyra kortfärgerna. De heta, som bekant
på danska: Hjerter, Ruder, Klør, Spar. Spelbröderna
voro naturligtvis i kyrkan och avbidade, vad som skulle komma.
Prästen talade om, hur djävulen ständigt går på lur för
att fördärva människorna. »Og», utbrast han, »dersom nu
Djævlen vilde komme herind gennem disse Ruder (med gest
åt ett kyrkfönster) for at spænde sine Klør i jere Hjerter,
saa vilde jeg raabe til Gud: ’O Herre spar os!’» Det är väl
knappast troligt, att några andra av åhörarna än »medbrottslingarna»
kommo att tänka på den åsyftade profana betydelsen.
Ty sammanhanget, ton, min och åtbördor, stället och vanan
vid den andliga stilen verkade alltför starkt i den andra riktningen.
Vad åhöraren (eller läsaren) väntar, är i hög grad avgörande
för hans uppfattning av ett yttrande. En av Palmærs
mest bekanta kvickheter kan därför inte bedömas rätt,
om man förbiser, att den framkom på en tid, då en stark opinion
bildat sig mot konung Karl Johans personliga inblandning
i regeringsärendena. Då Palmær berättade, att han
hört en bondgumma barskt utropa: »Regera inte Karl Johan
lille, för då får du smörj!» – så kunde hans läsare inte
tänka på annan mening i orden än den, som gavs av dagens
politiska situation. Därför var det med en känsla av glad
överraskning, man erfor, att kvinnan visst inte fört högförrädiskt
tal, utan bara bett sin pojke låta bli att »bråka».
Hastigare blev nog undermeningen i följande fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
