Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om vikingatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
århundradena voro de förnämsta bärarna av nordisk sång och saga
samt också åt oss nutidsmänniskor lämna de rikhaltigaste
meddelandena om fornnordisk diktning, världsåskådning och
nationell egendomlighet. Det gäller att konstatera, i vad mån
islänningarnas gamla kultur var rent nordisk eller påverkad
från västerlanden. B. söker visa, att det västerländska inflytandet,
icke blott på Färöarna, utan även på Island varit betydligt
starkare, än man hittills varit benägen att antaga. De
iriska eremiter, som vid nordbornas ankomst till Island uppehöllo
sig här och där på ön, hava efter vad professor Bugge
gör tämligen sannolikt, icke genast dragit sig undan för
hedningarna, utan stannat kvar en tid och gjort mer eller mindre
lyckade försök att omvända nykomlingarna. Han erinrar
vidare om den kristna landnåmsmannen Asolfs och hans 11
iriska följeslagares missionsfärd till Island, och han sammanställer
åtskilliga andra intyg om kristen tro på Island redan
under 900-talet. Han uppräknar alla kristna landnåmsmän
enligt Landnámabók; det är visserligen icke många, om
vilka denna gamla pålitliga källskrift uttryckligen säger, att
de varit kristna, men det var mestadels hövdingar, högättade
personer, åtföljda av stora skaror friborna, frigivna och trälar;
deras underlydande delade väl oftast sina ledares tro, och
hövdingarna själva övade inflytande på grannarna. Att kristendomen
under 900-talet haft icke ringa utbredning, intygas
för övrigt bäst därav, att de kristna på altinget år 1000 kunde
stå som ett med hedningarna ungefär jämnstarkt parti; just
möjligheten, att utan någon nämnvärd yttre påtryckning den
nya läran kunde införas på den avlägsna ön, tyder på starka
påverkningar från kristna land alltifrån öns bebyggande.
Men invandringen till Island försiggick till stor del över de
brittiska öarna, och många av invandrarna hade i längre tid
vistats där i Västern, innan de överflyttade till Island; i andra
fall hade de åtminstone anhöriga i Brittanien eller hade tidigare
företagit härnadståg eller handelsresor dit, hade iriska
trälar o. s. v. B. uppräknar alla de landnåmsmän, om vilka
Landnámabók eller andra källor uppgiva, att de haft några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
