Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIXJRU EN FARM REDES I SKOGEN.
51
träden stodo upprätt. Det går emellertid lättare att borra i ett
liggande träd, och en skicklig man kan borra öfver 100 hål oin
dagen. Genom elden sönderdelas stammen i kortare längder
(afståndet mellan hålen är ungefär 8 fot), och dessa
sammanföras med tillhjelp af hästar, oxar och jernkedjor och uppstaplas
i högar kring trädrötterna samt antändas ånyo. En stor del
förvandlas härigenom till aska, men mycket qvarligger dock
oskadadt. Detta sammanföres ånyo och antändes, och så fortfares,
tills intet återstår af träden utom rötterna och stubbarne. Att
arbeta i en "slashing" är icke den allra snyggaste sysselsättning.
Arbetarne bli af kol och rök svarta som sötare från hufvud till
fotabjäll; och som detta arbete företages under den torraste och
varmaste delen af året, blir man både svett och svart.
För att undanrödja stubbarne, som stå qvar sedan
"slash-ingen blifvit bränd, användas flera metoder. Den billigaste
består i att spränga sönder dem med krut eller dynamit, hugga af
rötterna, gräfva upp stubbarne och sedan bränna upp dem. En
annan metod är att hugga af rötterna och draga upp stubben
med tillhjelp af ett slags maskiner, kallade "stump-pullers"
.(stnbb-brytare), och derefter uppbränna den. Först sedan alla
stubbarne på så sätt blifvit aflägsnade, är jorden rödjad. Men
hur lång tid har detta tagit, och hvad har det kostat? Om man
hör sig för, skall man flnna, att fartnare, hvilka sålunda rödjat
större eller mindre jordstycken, ha i medeltal hunnit med en
acre om året. Och vill man betala pengar, för att få det gjordt,
så stryker minst en hundralapp med för hvar acre.
Men nu är saken den, att man endast sällan får se jord, som
är riktigt rödjad. I de flesta fall lemnas stubbarne qvar i
jorden tillsvidare, och i askan mellan dem sås helt behändigt, utan
plöjning eller harfning, timotej, som också kommer upp och
lemnar ett godt boskapsbete för flera år, hvarefter nybyggaren
så småningom under årens lopp uppgräfver rötter och stubbar
och bränner dem, tills jorden ändtligen erbjuder en någorlunda
stubbfri åker, soin kan plöjas och förvandlas i äng. En del
land måste dock alltid rödjas temligen rent redan i början, enär
man ju måste ha hö åt kreaturen, och detta svårligen kan slås
mellan stubbar.
Nå, men betalar det sig att nedlägga så mycket arbete och
kostnad på sådan jord? På visst sätt gör det det, der
jordmånen är god och bördig, om också icke omedelbart derefter. Till
stöd härför tjenar redan den omständigheten, att så många
far-anare, som slagit sig ner midt i skogen och börjat med föga eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
