Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIANSTRIDER O. S. V.
161
till ombud i kongressen, begaf ban sig österut, lemnande
guver-nörsembetet i händerna på Curry. I november utnämdes John
Davis till guvernör. lian resignerade i augusti 1854, och Curry
intog hans plats. 1855 började den första telegraflinien
anläggas i Oregon — från Portland söderut, och samma år bestämdes,
att Salem skulle vara territoriets hufvudstad. Territoriets
angelägenheter hade omvexlande afhandlats i Oregon City, Salem
och Corvallis, ocli hvar gång ombyte gjorts, hade tidningen
"Statesinan" flyttat sitt tryckeri, fast besluten att, som den sjelf
skref, "utgifvas, der styrelsen har sitt säte, hvar helst det än må
vara."
Under de näst föregående 7 eller 8 åren hade folk slagit sig
ned temligen talrikt äfven norr om Columbia, och från Puget
Sound utskeppades ej obetydligt af timmer, fisk och kol. Tre
sågverk funnos der. Ilnfvudorterna norr otn Columbia voro år
1852 Pacific City och Chinook (nära Columbias mynning),
Vancouver (hvarest Förenta Staterna förlagt en garnison, och många
amerikaner slagit sig ned, utom det att Hudson bay-kompaniet
ännu hade sitt fäste der), Walla Walla, Colville, Fort jTisqually
(vid Puget Sound), Olympia, Tumwater, Steilacoom och Pcrt
Townsend.
I september 1852 fick denna del af landet (det nuvarande
Washington) sin första tidning, "Columbian", som utgafs i
Olympia, ocii blef den 3 mars 1853 erkänd af kongressen som
ett särskildt territorium under namnet Washington Territory,
med Olympia till hufvudstad. Major Isaac Stevens blef
territoriets förste guvernör.
ßåde Oregon och Washington voro under åren 1855—56
härden för våldsamma indianoroligheter. Stundom voro ända
till 4,000 indianer samtidigt på krigsstigen, och intet annat än
brist på sammanhållning bland de röda krigarne hindrade dem
från att belt och hållet tillintetgöra de hvitas nybyggen. Redan
1854 hade, såsom förut delvis är omtaladt, åtskilliga indianska
öfverfall egt rum i södra Oregon, och sedan i september samma
år och i maj 1855 inemot ett tjugutal hvita blifvit mördade,
samt en skara hvita män, under anförande af en viss
Lup-ton, dragit ut från Jacksonville ocli anställt ett grymt blodbad
bland en hord indianer, som ej deltagit i de föregående
upproren, hämnades de röda genom att plötsligt infalla i de hvitas
nybyggen, brännande, mördande och sköflande allt, som kom i
deras väg. Detta var i oktober 1855. I november tågade
öfverste Ross i spetsen för 750 man ut till de öfverlefvande
OREGON OCH WASHINGTON. . [12J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
