Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magdalena lydde motsträfvigt, hon var själf
en gammal kvinna och visste, att intet var
svårare att slita sig lös ifrån än goda
minnen, men hon tänkte att Sophie ej behöft
töfva så länge, innan hon besökte broderns
graf. Och hvarför kom hon ej, medan han
lefde, som han så bevekligt bedt henne? Dessa
få dagar, som hon lofvat glädja sina två
brorsdöttrar med ett besök, ville de icke gärna
förkorta genom att lämna henne lång tid till
ensliga tankar.
Sophie satt kvar på sin förra plats, nu med
hufvudet stödt i händerna. Hon hade hunnit
den period, hvilken hon måste kalla sitt lifs
sommarsolstånd i de första åren, då hon var
Erik Langes trolofvade. Men allt som
hennes tankar snabbt afläste år och tilldragelser
på minnets urtafla och hon kom närmare nuet,
skulle hon helst velat hejda de framilande
hågkomsterna, få dem att försvinna i det
mörker, hvarur de uppstått, men intet är
obarmhärtigare inristadt i vårt medvetande än det
vi vilja glömma.
Sophie ville allenast ägna denna stund åt
sin gode broder, men hans bild fördunklades
af en annan, som hon aldrig skulle upphöra
att se för sin inre blick. Erik Langes ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
