Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grunden varför det ena eller andra förfaringssättet valts kan ofta, men
inte alltid skönjas; ibland ha nog rena tillfälligheter inverkat.
Formvarianter av ett ord ha ofta uppförts vid sidan av det den
alfabetiska platsen bestämmande stickordet och tryckts med samma stilsort
som detta (jfr Kasack). Ofta har emellertid detta underlåtits (jfr
Karmasin, Oblat, Slöja). Den som söker efter variantformer av ett
ord bör således gå igenom hela artikeln, ej blott ögna på stickordsraden.
Stickordshänvisningar för dylika variantformer finnas i ganska stort antal,
men hade nog helst bort vara betydligt flera. För orden på F har i
“Tillägg och rättelser“ en efterskörd gjorts, som ger exempel på de
vanligaste varianttyperna och sålunda kan tjena som en allmän vägledning för
ordbokens begagnare.
Sammansatta ord vid vilka intresset så gott som uteslutande knyter
sig till den senare sammansättningsleden ha ofta upptagits under denna,
så t. ex. Fåreflagare, Hästflåare under Flagare, Flåare,
Halmfässing under Fässing, Såpelör under Lör. Prefixsammansatta
verb äro stundom att söka under resp. enkla verb, t. ex. Bortsqvittra
under Sqvittra, medan däremot t. ex. Gå af återfinnes under Afgå,
Gå an under Angå.
Förklaringen av orden göres genom översättningsord, sällan genom
omskrivningar. Detta är givetvis det mest ändamålsenliga för en ordbok
av detta slag, men det får å andra sidan medgivas att tolkningen härvid
lätt kan bli väl grov, och om Dahlgrens översättningar än i allmänhet
äro goda och träffande, så händer det stundom att översättningsordet
snarare står som en antydan om åt vad håll betydelsen går än ger själva
betydelsen. Finare nyanser går Dahlgren i allmänhet inte in på.
Citaten äro, förefaller det, genomgående pålitliga och, vad citaten ur
Gustav I:s bibel och i allmänhet reformationsskrifterna angår, noggranna
nästan i varje detalj ända till skiljetecknen och tryckfelen. I Gustav I:s
registratur har bruket av stora bokstäver inte alltid strängt respekterats. I
1600-tals skrifter har Dahlgren förenklat bruket av stora bokstäver och reglerat
bruket av u och v, ff. o. d. till sin tids. I citat från tiden efter mitten
av 1700 har stavningen mer eller mindre normaliserats i riktning mot
Ordlistans, mer ju närmare de komma vår egen tid. Då och då har
en lätt omkastning av ordföljden ägt rum. Undantagsvis har ett språkprov
i korthetens eller tydlighetens intresse blivit mera fritt omturnerat,
dock åtminstone i de fall jag påträffat utan att därigenom vållats någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
