Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- A
- Abc ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
A.
Abc. Dessa bokstäfver brukades, såsom senare N. N., att beteckna icke utsatta namn. (se S-wall.) Vij Abc etc. Helsze edber alla oss elskelige dandemen. Gust. 1 reg. 1:275.
Abc-bok, f. Alfabetisk anteckningsbok. Skall Landzskrifvaren åhrligen halfva ett Inventarium eller ABC book, dijt han dageligen deras nampn, som några saker haffua att andraga, in noterer. Landt, instr. 213 (1635).
Abskons, n. Skärm; ljusskärm. [Isl. skons, n.] (Se S-wall.) Umbraculum, skiwl eller abskons. Var. rer. voc. G 5 b. War tu mitt Abscons emoot hetan, min skugga om middaghen. P.J. Gothus Bön. S 1 a. Stakan (candelabrum) skal vara hängiande, ab skontzet (der Liechtschirm) grönt. Comenius Tung. 745. för liuset sätter han (den studerande) absconset, hvilket gröönt är, at icke thet må försvaga ögonens skarpheet. Orb. pict. 201. medan sorglös du på miuke bädden snarckar, Abskonset på din bänck föruthan hinder knarckar. Düben Boil. pulp. 19.
Adamant, m. Diamant. [L. adamas; Fht. adamant.] han haffuer lika som med en Adamant skildt liwset ifrå mörkret. L. Petri Sir. bok 16 (saknas i Bib. 1541). en Adamant, then man intet böija eller mökia kan. P. L. Gothus 1 Utl. Cc 1 b. Vore mitt bröst aff hårdan eek, Ja hiertat aff hård
adamant. Messenius Svan. 19. — Jfr Demant.
Adamantisk, adj. O vee sådanom stålhuffuud och adamantiskom hierta. P. J. Gothus Poll. M 1 b.
Ade, interj. Adjö. [T. =]. Adde adde haff mongh tusendh godh natth. H. O. visbok 26. Ade Ade förgätt ey mig. B. G. Visbok 129. Ade, du sköna verld, far nu vel! Tisbe 55. Ade, farer vell, mina vener kiär! Ders. 70. Så fahren nu väl, ach vänner, ade. Dalius Vitt. 57.
Adelhus, n. (Se S-wall adhalhus.) Uti eller bredvid fasta städer lades ett kastell eller citadell; det kallades adelhuset eller adelslottet til skilnad från den andra fästningen. Röding 216.
Adelruna, f. Alruna (T. namn på växten
Atropa Mandragora, L. Se Fries Ord.).
I Bib. 1541 förekommer vid 1 Mos. 30: "Ruben gick vth om hwete andena, och fan lilior på markenne", en så lydande randglossa: "Somlighe läsa her (i st. f. lilior) adhelrunor". Det Hebr. ordet är dudaim, "poma amatoria", hvilka i österlandet ansågos kunna uppväcka kärlek. Jfr Sal. H. Visa 7:13. (Se Schiller-Lübben alrune.) Proföfv. 1878 har alrunor.
Adelslott, n. Se Adelhus.
Adermening, T. förvridning af växtnamnet Agrimonia. (Se Schiller-Lübben ader-monie. Jfr Fries Ord. Åkermönja.) Tagh
Sanicula, Wintergrön och Adermening aff hwario en näffua. B. Olavi 192 a.
Af, prep. 1. Från. Göstaff Arvitsson ... mik longlige aff en dreng (L. a puero,från
barndomen) tient haffuer. H. Brask (HSH
15: 5). Jag var ... af den uslaste på jorden blefven den sällaste i hela verlden. Mörk Adal. 2:318. — 2. Med. aff retto (med rätta). O. Petri Men. fall K 6 a. — 3. På. rijk
aff penningar. 2 Macc. 3: 6. — 4. Mellan två subst, med samma bet. som till i det nyare språket, hans tölper af en dräng. C. Gyllenborg Sprätth. 53. en fiålla af en flicka. Modée Dår. 13. man såg en våghals af rå i sitt snara språng mäta föltet. Mörk Adal. 1:31. — Andra föråldrade bet. se Sv. Ak. Ord. A, s. 11, 16.
Afalster, n. Afkomling. Götharnas af-alster, thet ther boor i Cimbrica Chersoneso. Spegel Ord. föret. d 1 a.
Afbedja, tr. 1. Begära af, utverka af
(någon). Äro the Propheter... så lät them thet Herranom Zebaoth affbidhia, at the quarrbleffna kärillen j Herrans Hws ... icke ock så til Babel förd warda. Jer. 27:18. — 2. Genom bön förmå att afstå från något;
genom bön afvända, undanbedja. (Se S-wall.) en part äre så hårdhiertade, at the ingalunda låta sig beveka eller affbidia. Schroderus Hoff. väck. 139. Bliffua the om nogot anmodadhe och bidne, så skole the icke tee sigh lijka såsom the kunde icke bevekes och affbidias. Ders. 171. lät affbidia och försona tigh. Kegel. 148. then föreskriffne laghen vore ... itt sådant ting, som icke lät sigh affbidia. Liv. 54. at Zoilus och Carbilius villia lasta mig, thet afbeder iagh, så länge the sielfve giöra intet bättre. Spegel Guds verk 10.
Afbedraga, tr. På bedrägligt sätt afhända. [T. abbetriegen.] Wesslare ... theres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0025.html
