Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Almosogift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almosogift
— 26 —
Anamma
syntes som itt almosobarn. L. Petri 1 Post.
G 6 b.
Almosogift, f. Handlingen att gifva
almosa; äfven hvad som gifves såsom
al-mosa. [Isl. ölmusagipt.] Armodh och
siwk-dom driffuer tigh til säng. Tijn almosogifft
är tigh nu fåfeng. Tob. com. C 2 a. Medh
almosogift i honom (Gud) försöner.
Ron-deletius 82. Hvar blifver nyttan nu af tina
almos gifter? Kolmodin Qy. sp. 1:637.
Almosokropp, m. Almosehjon. tu ena
reesa i vekone lätt uthdeela både ibland alle
Almosokroppar och them hwsfattigom många
runda almosor. Phrygius Agon 32.
Almosoman, m. Almosehjon, tiggare.
[Isl. ölmusumaàr.] en fattigh almosoman.
L. Petri 1 Post. A 2 b.
Alruna, se Adel runa. — Alruna,
spåqvinna. Lind Ordb.
Alrunsask, m. [Se SAOB.] Den piga
... som skäms för folck och blifver rädd,
Om hon eij altijd högtijdz klädd Och brölåps
prydd kan föra brask, Som kumm’ hon ur
en Alruns-ask. Lucidor Qq 2 a.
Alsterko, f. Afvelsko. Cato j Rom länte
Hortensio sina hustru ... at han aff henne
mötte bekomma slächte, ... Lika som then
ene länte then andra ena alster koo. P.
Erici 4:110 a.
Alstrila, f. Alstrila, i. e. Stäkört.
(Dia-lect. Neric. Joh. Bure.) Stjernhjelm Sv. o.
G. Måles fat. C 4 a.
Alun f. och n. Se Sv. Ak. Ord. A.
Aluna, tr. Beta i alun. [T. alaunen.]
thet alunade garnet. Lindestolpe Färg. 45.
Amasie, f. Älskarinna, käresta. [L.
amasia.] få tillfelle insinuera sig hoos sin
amasie. U. Hjärne Vitt. 37. The nakne
Gratier, Amors amasier. Stjernhjelm Parn.
tr. 3:4.
Ambasate, Ambasiat, Amesat, Amisat,
m. Ambassadör. [Med. lat. ambasiator;
Mnt. ambasiate, ambesait.] wår... myndige
ambasate. Gust. 1 reg. 13:170. danmarkis
riichis raadtz amesaather. 2:175. Ambasater
och sendebud. 8:73. Ambasiat, Amisat.
Ders. 83. Ambasiatorer. Ders. 90.
Ambat, f. Tjenstepiga. [Isl. ambdtt.]
Stjernhjelm (se under Fostra, f.)
Ambult, se An bult.
Amelera, tr. Emaljera. [Isl. amallera.]
Konungen sielf skeen i sitt fulla Coritz, thet
ganska vel ammelerat var. Bergius Nytt
förråd 263 (1561). amuleret harnisk. Ders.
271 (1588). ammulerade smijde. P. J.
Gothus Synd. sp. D 8 b. vdi ermerne sitia
20 par amelerade gullstiffter. Hist. handl.
2:6 (1548). guldopper mett hwitt amelering.
Ders. Ameleradt arbete. Lind Ordb. Thedh
stodh på äplet skriffuit... Medh bookstäffuer
amelerat. Messenius Disa 33.
Amia, f. Frilla. [L. arnica; Isl. amia;
Mnt. amie.] Hwilken broder (i skinnare-
embetet) någor samia tager sigh till laghgifta
hustru, tå sittie både hon och han wtaf
em-bettet. Skråord. 265 (1589). så taga the aff
sijne amier til låns ett plagg. Stjernhjelm
Sv. och G. Måles fat. föret. 4 a. .
Amiral, m. Amiralskepp, till tess wij
kunde komma wår stora kraffuell for en
Amerall wtt i flotta med the andre (skeppen).
Gust. 1 reg. 9:172.
Ampla, f. Flaska. [Lat. ampulla.] Tuå
små huitta amplor. Gust. 1 reg. 13:283.
Amsel, m.? Trast. [T. =] Comenius
Orb. piet. 45.
Amst, m. Trast, amstar. Stjernhjelm
Bröl. 19.
Amägtig, adj. [Mnt. amechtich.] 1.
Van-mägtig, svag. The trägudhar, försilffwradhe
och förgylte gudhar, kunna ... intet hielpa
sigh sielffuom, Therföre är ... een trästodh
vthi en Konungsligh saal mykit bätre, än en
sådana amechtigh affgud. Bar. 6: 58. thet är
itt vsält arbete, tå han (krukmakaren) aff
samma leer en amechtigh gudh gör. Vish.
15:8. Och han bespottadhe Judanar, och
sadhe ... Hwadh göra the amechtighe Judar?
Neh. 4:2. Myror itt amectigt folk. Sal. ord.
1536 30:25. skal ock een menniskia, thet
är, en amectig, syndaful och stinkande
mul-seck, kunna göra ... slijk stoor och dråpelig
ting. L. Petri Vigv. A 3 b. Hafver jag
allaredo evinnerlig» lif, ingen afmechtig död,
then Tu nederlagt hafver, skal mig thet
förtaga. Svedberg Dödst. 269. svaga och
af-mechtuga menniskior. Sabb. ro 1:145. —
2. Usel, eländig. Herman Israell szom en
amecktig tiuff och böszuicktt haffuer
vndan-doltt 8100 marcer Lubska. Gust. 1 reg.
8:268. then ammectige Biscop Brasken ...
bruggit oss ... stemplan opå. 11:102. han
ännu handier medt szine landboor szom en
amecktig skalk. RR 22l<i 1544. Andhers
Nielssonn haffuer handlett . . . såsom en
amechtig forrädere. Fin. handl. 8: 223 (1555).
råkar iagh någhot litet försee migh, så
haffuer iagh strax the amechtiga presterna på
halsen. P. Erici 5:150 a. Äfven om sak:
wij befalte tich skicke hijt Staffen Larsons
rekenskap j längden och icke sådant
amech-tigt Extracht, som hwarken beskeedt eller
skääl medt folier. RR 20/e 1544.
Ana, intr. Straffa. [T. ahnden.] De
(brefven) angå rikets ögnasten; ty är rikets
högsak at strängeligen ana, i fall dess
välfärd, under så vigtig upfostran, blifvit af mig
vedervågad. Tessin Bref (företal).
Anamma, Annamma, tr. [Mnt.
annamen; T. annehmen.] 1. Emottaga, undfå.
tå iagh gången war på berghet, til at anamma
the steentafflor. 5 Mos. 9: 9. Tå Hiskia
hadhe anammat breffuet aff bodhen och läset
thet. 2 Kon. 19:14. biudh honom helfftena
aff alla the håffuor som wij medh oss fördt
haffue, at han them annamma wille Tob.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
