Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Ansökning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ansöking
— 39 —
Anväxa
Ansöking, f. Hemsökning, fiendtligt
anfall, huar med (penningar) vj oss oc vort
folk hölle skole, om ... nogen ansöking pa
komme. Gust. 1 reg. 3:181.
Ansöls, se Ansyles.
Antaga, tr. Taga, fasttaga. [T. [-an-nehmen.]-] {+an-
nehmen.]+} wij eder än nw höglige formane
wele, ath huar som någen ... eder med någen
lygn förföre wille, ati the samme hardeligen
effterstelle och antage wele. Gust. 1 reg.
13: 201. for huilchenn sack han bleff
fenck-liga antagenn. HSH 29:142 (1542). löös
person ... skal fongelig antagen blifwe. Landt.
instr. 2 (1555).
Antastande, n. Vidrörande. [T. [-an-tasten.]-] {+an-
tasten.]+} han medh sitt blotta antastande
kunde settia then lemmen widh igen, som
affhuggen war. L. Petri Chr. pina r 3 b.
Antasteri, n. Angrepp [på sjöfarande),
sjöröfveri, han haffuer tagit tiil sig en
skalka-hoop och giffuith sigh szedhan j sion paa
antasterij. Gust. 1 reg. 3: 218.
Ante sig, re fl. Te sig. Stundom jagh
strängare är, migh något grymmare anteer.
Arrhenius 157.
Anteckna, tr. 1. Beteckna, man pläghar
the märkelighaste Sententier j skrifftenne
medh rött blek antekna och uthmerkia. P. L.
Gothus 1 Uti. K 4 a. — 2. Uppteckna,
teckna, beskrifva. Chronikeskriffvare måste
antekna alla saker, huru the afflupne äre.
Phrygius Agon 43.
Anteckning, f. Tecken. Sacramentet är
een synligh antekning eller merke, huilket
man medh öghonen fatta kan. Falck 95 a.
Anten, konj. Antingen, hoon ville
förlusta sig anten i trägården eller skogen. U.
Hjärne Vitt. 47. Ej må någor kära eller
svara för annan, innan han anten munteliga
in för Rätten af Sakägaren ther til förordnad
är, eller viser hans öpna bref ther om. Lag
1734 RB. 15:4. (de) anten skola tigga, bli
tiufvar eller usla ligga. Dalin Arg. 2: n. 51.
Antere, konj. Antingen. [Mnt. anter.]
RR 20/o 1544.
Anterfva, se Anträffa.
Antikristlig, adj. sådana (påfvens)
herradöme är emoot Christum, ja antichristelighit
är thet. O. Petri Svar till P. Gallé F 2 b.
the haffua giordt ther jtt antichristelighit
for-bodh vdinnan (att förbjuda lekmän kalken
i nattvarden). Ders. H 4 a.
Antikristliga, adv. the haffua handlat
antichristeligha och oppenbarligha j then
sack emoot gudz oordh. O. Petri Äkt. C 2 a.
Anträd, n. [T. antritt.] 1. Framträdande,
närmande, effter een bukt, reverentz och
vyrdigit anträdh, Stiger han til, taar
herdinnan i hand. Leyonstedt 34. — 2. Ingång,
början, anledning, tå man vil thet
orättmätigt är hoos någhon sökia ... pläghar man
tagha ther til anträdh och begynnelse aff
någhon rättigheetz häffd. Schroderus Liv. 529.
Anträda, tr. och intr. [T. antreten.] 1.
Beträda, bestiga, han skulle anträdha berget.
Schroderus Liv. 347. — 2. Framträda,
framtåga, vij uthi ett ömkelighit och
klagh-lighit anseende för edher här anträde. Ders.
896. the Macedonier begynte medh fahnerne
uthi full rustning frijmodelighen til vallarna
at anträdha. Ders. 419. — 3. Anhålla (hos
någon), skulle vij... underdåhnigst anträda
E. K. M:tt att E. K. M:tt... ville befalla der
boot å skaffas. HSH 23:100 (1650).
Anträffa, tr. 1. Träffa, drabba, dhe
landzorter, som missväxten mäst anträffat
hafver. Stjernman Riksd. 3:2139 (1697). —
2. Angå. thenn fördeli, gagn och nytto ther
aff fölger, att Wijborgz stad bliffuer befästedt,
...icke anterffuer(!) eller wårder (allenast)
the borgare ... som liffwe, bygge och boo j
Wijborgh ... vthenn och iämväll och vdi lijke
måtto alle the i heele Finlandh och
Östre-bothnen boendhe och byggendhe äre. Fin.
handl. 10:33 (1562) [jfr. an trä ffa 14 i
SAOB].
Antvard, n. Svar. [Mnt. antwarde; T.
antwort.] begerendis atj wele scriffua them
ther om tiil, oc giffua oss ther antward opa.
Gust. 1 reg. 9:49.
Antvarda, intr. Svara (för), ansvara.
[Mnt. antwarden; T. antworten.] Thet oss
dogh storlegha förundra, ath tu tettha paa
thin egen hals göre wil, epther tw ingin
Konungh eller herre hafwer som ther före
anthwarde kan. Gust. 1 reg. 1:7».
Antvardan, Antvardning, f. Vård,
förvar. han haffwer insath j vadzstena closther
vtj hennes (en klostersysters) anthwårdan
och göme några peninger. Gust. 1 reg. 4: 21.
peningher och alth annath ... som han vtåff
oss i sin väryo och fwlla mackt och
anth-worningh haffth haffuer. 3:349.
Antända, tr. Angripa, åtskillige hus i
staden af farsoten äro antände. Stjernman
Com. 6:74 (1711).
An vänja, tr. Vänja, the icke skulle
an-vänias til lättia och odygd. L. Paul. Gothus
Mon. pac. 169. han anvaande sigh til
dryckenskap. Ders. 252. (the) utaff ungdomen varde
anvande til alla christelighe dygder. Ders. 400.
Använta, tr. Vänta, förvänta. Äre vij
arme exulanter och pelegrimmer? Så må
vij icke bättre vilkor och legenheet, än een
väghfarandhe här förbijdha och använta.
Kem-ner 15.
Anvärfva, tr. Andraga, göra ansökning
om. [T. anwerben.] dhe, som något i
Cant-zliet hafve att anverfva, schole effter
middagen blifva dijt stembde och effter
perso-nernes och sakernes beschaffenheet förhöras.
Civ. instr. 353 (1661).
Anvärfning, f. Andragande, värf, ärende.
fremmende legater... och theris
anuerffnin-ger. HSH 27:3 (1561).
Anväxa, intr. Uppväxa, uppstå. [T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
