Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Barkspink ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barkspink
— 49 —
Barnsäng
hem (Ryssarne) een hoop hästar och
barcke-släder, ther medh the theras rooff och
tiuff-uerij aff Finlandh och in i Rysslandh föra
ville. Tegel Gust. 1 hist. 2:311. .
Barkspink, m. En fogel. Barkespinck.
J. Sigfridi A 4 a.
Barlastare,m. Barlastadtfartyg.
Stjernman Com. 2:59 (1636).
Barma sig, refl. Förbarma sig. Gud
barme sigh offuer hans siäll. Finl. 151 (1504).
Barmefisk, m. Barbfisk (Cyprinus
Barbus). Comenius Tung. index.
Barmhund, m. Knähund. Statt tå med
fräcker min och med tin barmhund spela.
Kolmodin Qy. sp. 1:570.
Barm racka, f. Knäracka. Barm-rackor,
the ther löpa På bordet, och i skiöt på
silkes-hynde sofva. Spegel Guds verk 235.
Barn, n. B. och b 1 omma (allitt.). Thet
är intet ringa ting som gudh giffwer
föräld-rana när han giffuer them barn och bloma.
O. Petri 2 Post. 32 a; wor barn och blome
kommer oss til glädhi. Ders. 32 b. Lät henne
wara fruchtsamma j barn och bloma.
Handbok C 2 b. man ther i (äktenskapet) må afla
godli barn och bloma. Tob. com. D 3 a. Du
skulle ... födha tin man barn och blomma.
Prytz O. Skottk. Dl b.
Bar na, tr. och intr. 1. Göra hafvande.
[Isl. =] Halfdan hafver barnat eder dotter.
Björner Kämp. H. Bran. 25. — 2. Fä barn
(äfven om djur), koon ... hadhe barnat. Rääf
Ydre 3:222 (1679).
Barnadiger, adj. Si, tu äst hafvande och
barnadiger vorden. Kolmodin Qy. sp. 1:59.
Barnaglup, m. Som glupar, slukar barn.
Saturnus Barna-gluup! Spegel Guds verk 62.
Barnakor, n. Barnval, upptagande till
eget barn. Ther thet oordhet står adoptio är
satt barna kor, och är när man tagher eller
korar någhon till sitt barn och erffuinga.
NT 1526, försp. 6 b.
Barna-, Barnlekan, n. -leka, f.
Leksak, lekverk. Gudh icke haffuer fått them
(öfverhetspersönerna) j handena någhrahanda
barnelekan, uthan itt skarpt och sargande
swerd. L. Petri 2 Post. 294 b. en part aff
the fremmande icke före hijt in i rijket ...
sådane pertzeler, som then menige man till
någon nytto eller gagn vara kunne, uthen
en hoop lättfärdigt kram och barnalekan.
Stjernman Com. 1:273(1577). emoot Christi
triumph j hans himmelfärd war thet (kejsar
Augusti triumftåg in i Rom) itt barnelekan.
P. Erici 2: 81 b. Somlighe hedherlighe män
... skänckte han barnslighe ting, såsom
barnlekan och lickermaat. Schroderus Liv. 774.
dockor och barnalekor. Casm. 172. en dart,
hvilken hennes man i fordna dagar hade
gifvit hennes son, ... tillika med andre
barnlekan. Malmborg 541.
Barnalära, f. Katekes. Understundom
håller han (presten) Barneläran före (cate-
chizat). Comenius Tung. 633. flitigt läsa och
lära sin barnaläro. Svedberg Sabb. helg. 250.
Barnamassel, m. Flussartadt utslag hos
små barn. barnamassl, vari, varioli, papulæ.
Comenius Tung. index.
Barnamoder, f. 1. Moder. Then ther
läter the ofruchtsamma boo j hwset, at hon
een gladh barnamodher warder. Ps. 113:9.
— 2. Lifmoder. Uterus, barnamoder. Var.
rer. voc. B 3 b. — 3. Barnmorska.
Jordegummor eller (som andra them nämna)
barnamödrar. Laurelius Kyrkord. 153. Thet
ligger stoor macht uppå, att födande qvinnor
i rättan tijdh försees medh goda barnamödrar,
som them sköta och födseln befordra. Em-
poragrius 38.
Barnamoderska, f. Barnmorska, the
qwinnor som pläga mykit och alment lata
bruka sigh för Jordgummor, eller (såsom
andre them nempna) Barnamoderskor. L.
Petri Kyrkord. 22 b. hon skulle gå efter
barnmoderskan. Österling 2: 337.
Barn-moderska. Lind Ord.
Barnaqvinna, f. Barnföderska.
Barna-qwinnors kyrkiogång. L. Petri Kyrkord. 23b.
Barnaspel, n. Barnlek, werldennes
her-ligheet, macht och wijsheet äro för Gudz
öghon intet annat än itt barnaspeel. P. Erici
1:7 a. Döpelsen ... är intet barnaspel, uthan
itt ärende, som ganska stoor magt uppå
ligger både för ungom och gamblom.
Empora-grius Kyrkord. 29.
Barnasytan, f. Barnvård. försumelse
medh barnasytan. T. Johannis Bbiob.
Barn-, Barnsfänge, n. Barnsbörd. the
äro förmalediade j theres barnfenge. O. Petri
Men. fall I 2 a. hon j barnsfenge lät liffuet
til. Åkt. A 3 b. then ångest som een quinna
hadhe j barnsfenge. 1 Post. 68 b. swedha
och werck . . . j barns fänge. Jer. 31: 19
(glossa). hon skulle tå föda och var af
barn-fänget mycket hårdt angripen. Peringskiöld
Heimskr. 1:639.
Barnfängerska, f. Barnföderska.
Puer-pera, barnfängerska. Var. rer. voc. C 3 a.
Barnlekan, se Barnalekan.
Barnsben, n. Af, från barnsbenen, från
barndomen, han säijes uthi trulldomskonst
af blotta barnsbeenen hafva varit upfödd.
L. Petri Kr. 16. Thenne son aff förste barns
been Qvicker, deyeligh, uthan meen. S.
Brasck Förl. sonen A 3 b. Dygd,.frägd och
snille har jag sökt intrycka dig från
barnsbenen. Dalin Vitt. II 5:118.
Barnskräm, m(?). Barnskrämsel, monge
offtast inbilla sig se och höra spöke, som är
blott inbilning, myken käringafabel och
barnskräm. Svedberg Sabb. ro 2:1285.
Barnsvärk, m. Födslosmärta, hon
begynnar få ondt, och barnswercken läter kenna
sigh. L. Petri 2 Post. 58 b.
Barnsäng, f. Säng, hvari barnföderska
ligger- sedhan Jungfru Maria hade hållet sex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
