Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Begynnelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Begynnelse
— 60 —
Begärig
Begynnelse, f. Förehafvande, then
orä-delige (oredliga) begynnelse han . . . emot
riichit och then menige oskylle man nw fore
tagit haffuer. HSH. 24: 89 (1516).
Begynning, f. 1. Begynnelse. Thet sin
begynning hafft, otvijkligt ändan hinner.
Lucidor li 2 a. — 2. Företag. [T. beginnen.]
theras obeskedelige begynningar och
orättrådige framfärd. Stjernhjelm Virt. rep.
Begynsel, f. Begynnelse. Alt hvad
be-gynsel haer ändas en gång. Lucidor Ss l b.
Begå, -gånga, tr. 1. Tillställa,
åstadkomma, bedrifva, utföra, uträtta, förrätta.
rikesens rådh haffua mäst begååt thetta
giffter-målet. O. Petri Kr. 135. Christus ... med
sin dödh och pijno wor saligheet begå skulle.
Sal. Dia. Jesus skulle begåå thet werff som
han aff sin himmelska fadher war vthsendt
til. 2 Post. 33 a. thetta alt haffuer Christi
dödh och vpstondelse oss begåt och
för-werffuat. Ders. 78 b. begærendis athij thetta
ærende grwndeligha besinna vele hure thet
företaghas ocli lempeligasth begongas schal.
Gust. 1 reg. 3:309. vij sådanna handel,
för-bundt och enighet mett högmectig förste kong
frederik giordt och begångit haffue. 5:144.
thet örlig ... vij emöt kong Cristiern och
hans anhang fört och begångit haffua. 5:154.
han hadhe begångit månge loflighe bedriffter.
Schroderus Liv. 369. Sij! hvad kan een
söt music förmå! Thet som ingen kan, kan
hon begå. Stjernhjelm Parn. tr. 1:5. detta
sit vahl (till konung) lät han högtideligen
begå. Dalin Hist. 2:34. — 2. Fira. Herodes
begick sin födhelse dagh. Matth. 14:6. wij
... achte begå Templens rening. 2 Macc.
1:18. at wij måge tacka titt helgha nampn,
och begå titt loff. Ps. 106: 47. begåå juul.
U. Hjärne Surbr. 78. — 3. Bevara, rädda.
Upsala jemmerliga förstört och förbränt var
af en hastig eld, där vi ... illa kunde begå
vårt lif, mycket mindre vart gods. Gjörwell
Nya Sv. bibi. I. 2: 69.
Begäcka, tr. Gäcka, gyckla med. [T.
begecken.] Cristendomen (kristenheten) länge
nogh bedraget och begäckidt waridt haffwer
... medt wigth watn, wigt salt, wijgt palm
och annedt mere. Thyselius Handl. 2:185
(1543). Martialis sådana bölder uthi then
skörachtige Cæciliano och Basso mycket
begäckar. Lindestolpe Frans. 10.
Begägna, tr. Möta, göra motstånd. [T.
begegnen.] vij honom ... vele med
manlig-heet möta och begägna. Stjernhjelm Lycks.
är: cartel.
Begängare, m. Som begår, en trogen
altarsacramentets begengare. Svedberg
Sabb. ro 2:1173.
Begängelse, f. 1. Begående, the sigh
til thenne lasts (mordets) begängelse lätto
bruka. Schroderus Liv. 757. — 2.
Likbegängelse, likfärd, liktåg. Tu skalt icke
gå til begängelse. Jer. 16:5. tiwta och ropa
för sina affgudhar, såsom man pläghar vthi
the dödhas begängelse. Bar. 6:31. The förde
hans lijk medh begengilse effter gambla sättet
till hwar then kyrckia, closter och cappel i
staden war, och allestedes messades. Svart
Kr. 104. alla tiders folck gerna velat
offente-ligen med begengelse begrafva sina döda.
Svedberg Ungd. reg. 282. — 3. Själamessa.
Siälamässor och begängelser, som skulle
hållas hvar vecka en gång eller fleere, item
hvar månads- eller åhrs-moth, som kallades
Anniversarium. Örnhjelm (HSH 21:228).
kyrkemässor, kyrkevijgningar och åhrlige
höghtijder (begängelser) varda håldne.
Co-menius Tung. 635. theris godz och ægedeler
ære störste delen kommen vnder kyrkior,
closter, prebendor, begængilse etc. Gust. 1
reg. 4: 213.
Begär, n. Begäran, önskan. [Mnt. beger;
T. begehr.] epter tijn egin scrifwelse ok
beger scikkar iak tiig . . . thenne tydzske
resenere. Gust. 1 reg. 1:58. Ath alle
saa-dane stycker, som emoth gudz Iagh ære,
motthe aff leggias, ær worth begær. 2: 244.
Konungenom teckes giffua migh mijn böön,
och göra mitt begär. Esther 5:8. then
Alz-mechtighe må höra mitt begär. Job 31:35.
idhars fadhers begär wilien i effterfölia. Joh.
ev. 8: 44. mins hiertans begär och böön til
Gudh. Rom. 10: l. tin sändingebudh
ingalunda ville ... bejaka Tyrannens groffua
pro-positiones och begär. Phrygius Agon 25.
Begära, tr. Önska, eftersträfva,
eftertrakta. tagh ... hwadh titt hierta begärar.
1 Sam. 2:16. all werlden begäradhe at see
Salomo. 1 Kon. 10:24. Jagh begärar intet
meer leffua. Job 9:21. Fölgh icke onda
menniskior, och begära icke at wara när
them. Ord. 24: l. itt Leyon som rooff
be-gierar. Ps. 17:12. Sij, iagh begärar tina
be-falningar. 119:40. Satanas haffuer begärat
idher. Luc. 22:31.
Begära, f. Begär, menniskian haffwer
ther en kerleck, lösta och begära til ath göra
thet gudh biudher. O. Petri Men. fall C 4 b.
menniskiones hierta, vilie och begära äro
såå wrong och oretfärdug. Ders. C 6 a. the
haffua lust och begiere til manfolk. Klöst.
F 4 b.
Begärda, tr. Omgärda, hafvets strand ...
omfattar och begiärdar hela jordenes kretz.
Peringskiöld Jord. 2.
Begärelse, n. Begäran, önskan, wij
sendhe eder son Nielss til eder effter hans
eghieth begærilse. Gust. 1 reg. 4: 120. en
patron som hans begiärilse (plur. ?) skal fögha
jn for gudh. O. Petri Svar till P. Elice
g 3 a.
Begärig, adj. Begärlig (efter något),
lys-ten. [T. begehrig, begierig.] the äre
be-gärige att höra. P. J. Gothus Rel. art. 378.
vordo the Romare så begärighe til strijdz.
Schroderus Liv. 432. han var begärigh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
