Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Blinda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blinda
Blodgång
glitter. I. 3:31. Nej, må en blindad verld i
villans töcken se De mörka andars hop, dem
våra präster digtat. Kellgren 1:51.
af-undens blindade syn. 2: 41.
Blinda, f. Blindhet. [Isl. blinda, blindi.]
Scotomia, blinda, förblindelse. Var. rer. voc.
E 2 a. Alt så plägar Gudh slå sijns helga
ordz fiender medh blindo. Svart Kr. 145.
Jag undrar mykket på at Plinius så löper I
blindan. Spegel Guds verk 152. the
gissade uthi en lutter blinda effter thet ene så
väl som thet andra. Sylvius Curt. 677.
Blindbok, f. Jone prophetia om the
N ini viters bot i seck, fasto och asko, then
är nu mera hos the flesta reknader ibland
blindböcker, them man må Stella sig effter,
om en vil eller ei. Svedberg Ungd. reg.
312. Jone prophetia är nu mera hos fast
monga af oss en blindbok blefven, then vi
vel läsa viljom, men icke settia någon tro
til. Sabb. ro 1:429. the förkastade
blind-bökren i vår heliga bibel. Dav. o. Nath.
F 8 a. Tobie bok är en blindbok (kallas så
af några therföre, at hon är i somliga biblar
tryckt med grann (fin) stil.) Sabb. helg. 598.
Blinding, m. Blind person. [Isl. [-blin-dingr.]-] {+blin-
dingr.]+} Blinding, cæcus. Comenius Tung.
index.
Blindko, -sticka, -tacka, -teka, f.
Blindbock. Gåssen ... läth binda för ögonen på
sig och gick och famlade effter dem, rätt
som man plär ta blindtacka eller blindko.
Columbus Vitt. 280. leka medh tigh blinde
sticko. Balck Krist. ridd. G l b. the ther
plegha leeka blindsticka, slå på hvem the
hälst råka. P. L. Gothus 1 Uti. K 3 a.
taga blindtacka (leka blindbock). Lind Ord.
kallandes them skrymptare, stumma
miö-hundar, blindtekor och tiuffua stalbröder. A.
Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost. A 8 b.
fratres ignorantiæ och mörckögde
blinde-teckor. L. Laurentii Nyårspred. A 2 b.
Blindnamn, n. Falskt, diktadt namn.
han hadhe infördt vdj sijn regenskapp
blind-nampn, och therupå vthgiffwit clädhe. Hist.
handl. 13. 1:39 (1562).
Blindsticka, -tacka, -teka, se Blindko.
Blink, m. 1. Skymt, om iagh ... kunde
ock så få see en blinck aff heluetet, iagh
wille thet aldrig förgäta så länge iagh leffde.
P. J. Gothus Leiser C 4 a. — 2. Blick.
Du en nådig blink mig ger. Lalin 7. Ni
måste sky i dag hvar enda dödlig blink. J.
Wallenberg 332.
Blinka, intr. Blicka fram, framskymta,
visa sig. (Jfr Blicka.) i Christo haffwer
blinkat och sigh någorledes see låtitt en
anfächtningh till Gudz lastande och bannande.
Ernhoffer 75 b. bore de (Ryska
sändebuden) curialiter och ståteligen tracteras och
så beskenckias, på dedh statens affection
emot Ryssen må däraf blinka. A.
Oxenstjerna (HSH 27:171).
Blinkögd, p. adj. Plirögd. Pætus,
hwerff-ögder eller blinkögder. ’Var. rer. voc. C 2 a.
Blira, intr. Plira. Lind Ord.
Blister, m(?). En växt. (Jfr Fries Ord.
plister.) Arff, hönsekål, blijster och nässl.
R. Foss 32.
Blistrad, p. adj. ? och worde jtt blistrat
wäsende med oss ath wij påå thet sidzsta
ey weta skulle huar wij bliffue. O. Petri
Svar till P. Elice c 1 b. (Månne tryckfel för
bistrat, förbistradt ?)
Blix, m. Blink. Den ängslan, hvarutaf
mitt matta sinne qvaldes,... Förgick mig i
en blix. Wrangel Snöhvit 15.
Blixa, intr. 1. Blinka. Nu blixar och
blinckar han hijt och tijt med sinne syn.
P. J. Gothus Synd. sp. I 3 b. när een
dotter gåår uth medh sijn modher, skal hon gå
sedigt och medh nederslaghit ansichte, icke
blixa medh öghonen hijt eller tijt, och skiuta
strålar ifrån sigh såsom stiernoma på
himmelen, ther medh gifvandes unga sällar
orsak at trafva effter sigh. Schroderus
Albert. 1: 43. — 2. Blixtra. [T. blixen.] thet
dundrar, liungar och blixar. P. J. Gothus
Fastapred. 570.
Blixande, n. Blixt, blixande, fulgur,
fulguratio. Comenius Tung. index.
Blixta, intr. Blinka. Then som blixtar
medh öghonen, han haffuer ondt j sinnet.
L. Petri Sir. bok 27: 25. man brukade för
ordspråk, at Herr Svante togh ingen uthi
sitt Hoff som blixstade vedh, tå han fick itt
yxhammarslagh i ansichtet. Schroderus
/. M. Kr. 653. Fixstiernorne ... olijka blixta
(coruscant). Comenius Tung. 43.
Block, m. Black. [T. block.] Hans
händer slås i band och uti blåck hans fötter.
Kolmodin Qy. sp. 2:514. Att dricka helt
reent uth, Ho har en annan sed Får blåcken
uppå sluth. Oxe 5.
Blocka, tr. Sätta black på, fängsla med
black. [Mnt. blocken.] Somme sloges,
somme stockades och blockades i torn och
järn. HSH 24:104 (1517). han latedt henne
stocke, blocke och fenchlig sätte. 29:188
(1562). the fara nw til och gripa,... stocka
och blocka. O. Petri 1 Post. 49 a.
Blocka,intr. Gloppa. Se Nederblocka.
Blodflod, f. Blodflöde. När een quinna
haffuer sins kötz blodhflödh. 3 Mos. 15:19.
Om een quinna haffuer sina blodhflödh j
longan tijdh. 15:25.
Blodga, tr. Bloda. [Isl. blodga.] Btøfäga
cruentare. Comenius Tung. indDen
(slöjan) vil iagh blodga öfver aTisbe 52.
rann bloden uthur hans sår^-s^a at hans
harnesk och häst blefve öfyér alt blodgade.
Peringskiöld Vilk.^634.’
Blodgång, m. tködsot. the siuke som
haffue bekommith/thenn besmittelige
blod-gångh, och nu medh H. K. M. örligzschep
äre heemkomne. HSH 27: 89 (1565).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
