Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Blöja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blöja
— 1
12 —
Bofvisk
Blöja, intr. Blomstra. [Mnt bloien,
bloigen; T. bliihen.] ... höö (gräs) Huilkit
om morgonen blöyar. Dav. ps. 1536 90: 6.
Een menniskia ... blöyar såsom itt blomster
på markenne. 103:15. offuer honom skal
hans krona blöya. 132:18.
Blot, adj. 1. Mjuk, len. blööt frucht, ther
man gör most och drick vthaff, såsom
wijn-druffuor, Oliuor etc. 2 Mos. 22: 29 (glossa).
blöta oostar. 1 Sam. 17:18. see ena
men-niskio clädda j silke eller annor blööt clädhe.
O. Petri 2 Post. 7 b. på thet hårda strå
om blöta rosor drömma. Spegel Guds verk
39. såsom en trötter j een blööt seng
sötz-liga soffua. P. Erici 1: 247 b. blööt hyende.
2: 49 b. uppå en blööt duunbedde Vill han
så gärna streckia sina lata leder. U. Hjärne
Vitt. 153. — 2. Blödig, som theras
[qvinnornas) hiertan merendels äro blöte, så
smälta och flyta the snart i tårar. Spegel
Pass. and. 309.
Blöta, tr. Uppmjuka. Demanter och
kunna blötas. Gripenhjelm 298. så hård
är ingen skön, Som blötes ey af en rätt
älskars trägne bön. Rosenhane Ven. 10.
Blött, adv. Mjukt, fly stadigt blött att
sofva. S. Triewald 70.
Blötögd, p. adj. Svagsynt. [T. [-blöd-sichtig.]-] {+blöd-
sichtig.]+} Ja, när som samma stielk kring
halsen varder bunden, Så hafver man
förmärkt at starren är försvunnen Och synen
vorden klaar, thet the blööt-ögde kunna
Försöka. Spegel Guds verk 129. then som
katt-lijk gloor, Sne vind- ok blöt-ögd til,
berömmes för skarpsiktig. Lucidor B 2 b.
Bo, n. Talesättet begges bo.
indifferent, lika nödig, lika sint, begges bo.
Svedberg Schibb. 277. neutral, som håller
med ingen, begges bo. Ders. 286.
Boa, tr. Utrusta. [Isl. büa.] Så boer
han sin skiep bettre. Sv. forns. 1:91, 105.
Boby, s. Ett slags barnlek, leeka
blindsticka och boby (par impar ludere) ... thet
är barnsligit. Comenius Tung. 941.
Bock, m. Murbräcka. [T. bock, Lat.
aries.] han skal läta föra bockar in för
portanar. Hes. 21:22. Han skal medh
bockar om kull stöta tina mwrar. 26: 9.
Bocka, intr. och tr. Buga sig, böja.
The (Danske) kunne the Norske full wel
plocke, The moste vnder them både lwte oc
bocke- En liten Crön. F 2 b. båcka nedh
hufvudet. Comenius Tung-. 541. Hvad vil
jag städse påcka på starckhet och friskt mod,.
När sjukdom kan mig båcka och torka märg
och blod. Warnmark 380. — Jfr Bucka.
Bockare, se B okare.
Bockbössa, f., se Sker pen tin.
Bockman, m. Satyr. Jag träff an två
Bockemän. Stjernhjelm Fångne Cup. 9 intr.
Bockral, m(?). Dräll. [Mnt. bokeral.]
Bockral eller dvelch. Stjernman Com. 2:
542 (1648). [Jfr Cleasby-Vigf. bukkram,
Fritzner bukran, Schiller-Lübben
bo-kerey, Kalkar Bøkrcel.]
Bocksprång, n. Kapriol. [T. [-bock-sprung.]-] {+bock-
sprung.]+} fast han bockasprång rät litet
plägar ansa, Så fölljer han dock med at han
må lära dansa. Spegel Guds verk 228.
De skräppa hvad de lärt, tre bokkesprång at
springa. Lucidor Zla.
Böd, f. Koja, hydda. Bodher, Hybbele,
magale, casa, mapale,tugurium. Helsingius.
Hydda, vide Bodher. Dens. (Jfr Molbech
Gloss. bod.) the heerdar skola ther inga
bodhar (fäbodar) vpsettia. Es. 13:20.
Bodbrott, m. fi., se Bud-
B of i ken, p. adj. Hemkär. så får ock
ingen ung adelsman vara så heemkär och
boofiken, han måste jw än tå låta bruka sig
uthi konungzlige och förstlige hoff. Brahe
Oecon. 67.
Boflytta, intr. Flytta, vordo Romerske
bårgare hvilke som hälst ville, allenast ther
igenom at the til stadhen voro booflytte och
ther beskattadhe. Schroderus Liv. 766.
begynte vij... at booflyttia i våre gårdh, som
iagh kiöpte. Gyllenius 270. boflytte jag
utur mitt hus, jag hade legt, up på slottet
uti ståthållare våningen. S. Rosenhane
(Nya Sv. bibi. 2: 576). Keysarens residcntz
ifrån Rom til en annor ort månde blifva
booflytt. P. Brask Puf. 398. När en
boo-flytter til en nyy tompt. U. Hjärne Surbr. 151.
Boflyttning, f. the Gallier hadhe medh
sigh allahanda slagz folck bådhe unge och
gamble, the mehre til booflytning än til
krijgz skickade voro (T. mehr auf die weise
derjenigen, die mit Weib und Kindern und
allem das sie haben aus dem Land reisen,
denn die in den Krieg wollen ziehen).
Schroderus Liv. 651.
Bofva, intr. [Mnt. boven; T. buben.]
bofva, bola, fornicari. Comenius Tung.
index, han lågh på luur, horade och
bof-vade. Schroderus Liv. 921. the horade
och boffuade uthan återvändo. Petrejus
Beskr. 1:32.
Bofve, m. Bof. [Mnt, Bove.] Tu skalck
och bowe. 1 Sam. 20: 30. Then som intet
annat tencker, än huru han kan göra skadha,
honom må man rett kalla en förtwiflat booffua.
L. Petri Sal. ord. 24: 8. dierf och genom
sluug, illfundig som een bove. Spegel
Guds verk 169.
Bofveri, n. Bofstycke, skälmstycke,
bedrägeri. [Mnt. boverie; T. biiberei.] han
bedriffuer ... hwadh skalkheet och bowerij
honom löster. L. Petri Om nattv. A 3 a.
Skelmstycke (bofverij). Comenius Tung.
798. Medh ... aflat hafver ijdel boofverij och
bedrägerij varit. R. Foss. 220.
Bofvisk, adj. Bofaktig. [T. bäbisch.]
bofvisk nedrighet. Dalin Vitt. II. 5:40.
Mitt fall är mig beredt af en så bofvisk hand.
Bränder Cleop. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
