Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bremm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bremtn
— 123 —
Broderskap
Bremtn, se Bräm.
Brevier, n(?) Breviarium, kyrkohandbok,
messbok, bönbok. [T. brevier, n.] presterna
dragha sijdh clädHwr,... stoor krono, breuier
etc. L. Petri Dial. om mess. 125 b.
Bricka, f. Bröst. Vij klappa hvar andra
på mun och bricka. Chronander Bel.
I 2 b. Thet sveed henne vidh brickan och
bröstet, och steg up åth halsen. U. Hjärne
Surbr. 193. Hon bröstar halsen upp, och
vädrar blotta brickan. Kolmodin Qy. sp.
1:199. En groda mot en oxe svor, At hon
var likså god och stor; Hon blåste up sin
bricka, Tils man såg henne spricka. Dalin
Vitt. 6:428.
Bricka, f. Brink, brant, begynte the
rulla och välta grufveligen stora stenar
uth-före brickan på bärget. Sylvi us Curt. 380.
B rig, f. K abai. [F. brigue.] om i her
effter söken medh all flit att bättra eder och
afläggia alla briger och intriguer. Carl 12
<till Nils Bjelke, HSH 17:286).
Brigsle, n. Förebråelse, för smädelse.
[Isl. brigzli, n.] Der (i helvetet) du i evigh
vee, bekymmer, oändelig ängslan,
Obeskriff-veligh harm lijder och bedröffliga brigslen.
U. Hjärne Vitt. 83.
Brilla, se Bry Ila.
Brillekrämare, m. [T. brillenkrämer.]
en brillekrämaf-e, thet är en bedragare. L.
Petri Kr. 134. (Se följ. ord, talesättet "sälja
brillor")
Brillor, f. pl. Glasögon. [T. brille, af
L. beryllus.] Men heller vil iag dock med
Mosis brillor skåda Hur himmelen är bygd.
Spegel Guds verk 56. Hon satte sina brillor
och las i sin bok. Dalin Vitt. 6:186. Den
gamle läkdoms gud tog på sig sina briller,
Han såg pedantiskt ut och liksom full af
griller. Livin 55. — Bildl. Bedrägerier.
the Danske gåå icke ... mett annet vm, vtan
mett skalkhetter och briller. Gust. 1 reg.
13:68. Sätta b. på någon, sälja b. till
någon, bedraga honom, the [Danskarne)
wele szå sette oss Swenske brijllerne opå.
RR 80/e 1545. the (påfviske) tagha then rett,
som hela Christenhetenne tilhörer, henne
ifrå, och göra honom (rätten) sigh til
Priui-legior, settiandes j slijka måtto briller vppå
the enfaldigha, som icke kunna theras
hem-ligha list begripa. L. Petri Dial. om mess.
54 a. Höfvitzmän sälia sine knächter offta
fuchssvantz och brillor. R. Foss 195.
Brink, m. Nu är jag på brincken af mitt
förderf. Missförståndet 24.
Bristaktig, adj. 1. Bräcklig, osunde och
bristachtige barn. Schroderus Mod. sk.
40. — 2. Full med brist, theras leffuerne
är bristachtigt och ofulkommeligit. P. J.
Gothus Rel. art. 223.
Brits, m{?) Karbas. [T. britsvhe, f.]
Men hararne vor’ alt för snälla, Ty bäste
skyttar sköt förbij, Och säjes uppå jachten
händt, Att tije britzen ha förtient.
Stenbock A 2 a. Men om vij vårt gevähr ey
hällre i acht laga I qväll, än förr i dag, må
vij väl britzen få. Dens. B l b.
Britsmessa, f. S. Brigittas dag, den 7
Oktober. Dijkman 151.
Bro, f. the bror, som haffue leget nedre.
Hist. handl. 13. 1:271 (1566).
Broa, Broga, intr. och tr. Göra bro,
förse med broar. [Isl. brüa.] Gud ...(hafver)
broghat här för oss, öffuer thetta watnet. L.
Petri 1 Post. H1 a. wägharne säkre och
brogadhe woro. P. Erici 3:63 a.
Annorstädes broar man broghar . . . såsom och
bryggior. Comenius Tung. 473.
Broafjöl, f. Bropåle. Broafiol vel
broastock, La t. sublica, palus pangendo ponti aptus.
Spegel Ord. starka strömar Utbryta så at
spång och broafiölen rymmer. Guds verk 106.
Broddhals, m. Halsband med broddar.
Broddhals, Millus. Schroderus Lex. 98.
Broddäxel, m. = Broddhals.
Brodd-äxeln (skyddar hunden mot vargen).
Comenius Tung, 410.
Broderskap, Broderskap, m. och n.
1. Broderligt förhållande, brödralag.
kwn-ger och förster haffwe beswaaret sig i
broder-scap, ath bliffwer en aff them fördreffwen,
tha scole the alle then hielpa. HSH 20: 213
(1507). bägge konungarne svore hvar annan
broderskap ("bræöralag") sin emellan.
Pe-ringskiöld Heimskr. 2:9. the giorde fridh,
och skulle nu vara såsom bröder. Dock
effter samme broderskap icke myckit väl
var grundat, vahradhe han icke heller myckit
länge. L. Petri Kr. 35. thet förnyiadhe
brödherskapet, som rette Christne haffua j
honom (Christus). Mandr. Dia. j thesse
församblingene är itt såådana brödherskap,
ath alla andeligha gaffwor äre här
almenne-ligha. O. Petri Men. fall. E 5 a. munkar
haffua bedraghit oss medh theras falska
brödherskap. Sakr. förord 1. Thet synes wara
ganska gott ath warda deelachtigh aff the
godha gerningar som skee aff closterfolk,
medh läsande, siwngande, fastande, wakande,
bidhiande och annat sådana, Ty gåår man
til och köper theras brödherskap och giffuer
them ther päninga före. Ders. iagh skulle
borttagha brödherskapet emellan Juda och
Israel. Sach. 11:14. så sende wij doch
lik-wel bodh til idher, til at förnyia och
stadh-festa brödherskapet och wenskapen emellan
oss. 1 Macc. 12:10. the holländer... theres
broderskap förbrutet hafve mot riket. H.
Brask (HSH 13:71). — 2. Collegia eller
Broderskap. Stjernman Riksd. 2:893 (1634).
— 3. Brorskap, brorskål. Brödherskap drijcka
du icke förglöm. Messenius Blank. 57.
Hertig Carl med alle desse förstår drack
broderskap. Dalin Hist. 111. 2:W. sväria
broderskap och dricka duskål.
Empora-grius Kyrkord. 217.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
