Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Flanka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flanka
— 209 —
Flen
<Se ex. under Tråd mol.) Jfr Söderwall
fläkkia, f. — 2. Skifva, flake, flinga. Flanck,
stort stycke. Skiära en flanck. Spegel Ord.
thet kom drifvandes af vädret och flytandes
på vatnet... blodröde stycken och flankar
... så stora som bord eller karbottnar af
åtskillig storlek. Svedberg (U. Hjärnes Anl.
33). En flank, flanka, eine Scholle.
Snö-flankor, grosse und dicke Schneeflocken.
Lind Ord. Se Rietz Flänga. — B. Hugg,
rapp. [Jfr Fr. flanquer, smälla till; Isl.
ßengja.] Tu skulle ha nappat til yxen medh
Och getten (gifvit honom) een flank, så
blodet ha runnit. S. Brasck Ap. gern. F2a.
Flanka, intr. Skära, grosse Schnitten
schneiden. Lind Ord.
Flanot, adj. "Then som haar stygga
åt-häfvor". Spegel Ordlista till G. verk.
"Vederstyggelig, misshagelig, ostadig".
Ordbok. een flanot elskogz-gaper. Guds verk 169.
Flap, m(?). Under hiertådran ligger een
flap eller bandh. Colerus 1:126.
Flaperi, n. Obetänksamt, opassande
språk? [Jfr Isl. flapr, n., vana verba,
in-considerata; flapr a, inconsiderate loqui. B.
Hald.] Jag seer hoos honom een sådan
malitieus ståltheet, och att han sådan neesa
och flaperij, och ded med sådane imperieuse
ord E:s Kongl. Maij:t anbiuder. A.
Oxenstjerna (HSH 35:177). Jfr Fleperi.
Flarog, adj. Barkig, barklupen. Mörcka
flaaroga, baaroga, måssiga, båsiga tallar. U.
Hjärne Vitt. 165.
Flas, n. Skal, fnas. Flaset på nötter.
Lind Ord. Jfr Rietz.
Flas, n. Ras, fläng, lättsinnigt skämt.
[Isl. flas.] sky ungdoms flaas. Lindschöld
Gen. D 4 a. En yppig älskogslek plär sådan
ända taga, At man sitt flas och ras med
tårar får beklaga. Kolmodin Qy.sp. 1:122.
Ther var ett sådant gams och skratt och gas
och flas. 1:150. Dans förargelig är, med flas
och flätja beblandad. A. Nicander Vitt.
185. Den äldre (brodern) nötte hela sin dag
med lek, med språng, med flas. Tessin
Bref 1:3. Hvad? meen I, at et gekkot flaas
Och at et klemot älskogs-raas, Som een
ung mö af Pär ell Pål Till goda taer och
villigt tåål, Eij skämmer hennes goda frägd?
Lucidor Qq4b.
Flasa, tr. Skala, aftaga flas (fnas).
Lind Ord. Rietz.
Flasa, intr. Rasa, bära sig ystert och
lättsinnigt åt. [Isl. flasa.] Gack, flicka,
som så dierft med unga karlar rasar, Gack,
flasa länge nog. Kolmodin Qy. sp. 1:85.
I ögon diärf, at flasa färdig. Rydelius Vitt.
114.
Flasig, Flasot, adj. Rasig, lättsinnig,
ostadig, narraktig, om et helt hof vore
flasigt och lastbart, samt endast en, eller få
flere, ärbare och dygdige. Tessin Bref 1:
284. Han är icke förthenskul narrachtig
(flasott), oansedt än något gladlynt.
Comenius Tung. 831.
Flaslek, m. thet ey väl tiänar the hustrur
... Med alla lättsinnigt att flaslekar skiffta.
Törnevall E 5 b.
Flat, adj. 1. Platt, bred, vid. Ther han
-haffuer tigh behooff, kan han apa tigh,
giff-uandes tigh itt flat löye (löje med vidt
gapande mun, flatskratt, gapskratt. Gr. icXa-roc
Y^Xojc.). L. Petri Sir. bok 13:7. Herodes
... giorde et flått löje ther af, at Christus,
som såg så usel och eländig ut, anklagades
såsom han hade giordt sig til Konung.
Spegel Pass. and. 249. de ... utbrusto i
flata löjen. Mörk Adal. 2:260. flata skratt.
Bellman 2:87. Adv. der... skrattar en så
flått. 6:277. Vår målare medömkansvärdt
Och flått mot denna kännarn bligar. 6:352.
— 2. Simpel, platt, osmaklig, förargens
intet på hans (Kristi) persons, ordz och
gerningar ringa anseende, at thet alt synes för
förnufftenne flått, ringa och dårachtigt. P.
Erici 2: 863 b. när I flickor komma til visse
år, så börjar frökne-namnet låta så flått, så
flått, at I gifva er ingen ro, för än I fått
byta bårt det samma. C. Gyllenborg
Sprätth. 49. — 3. Efterlåten, skonsam, then
som widh (mot) sitt barn förflaat är, han
klaghar thes strijmor. Syr. 30: 7. Waar flaat
för (mot) tin son, så moste tu framdeles
fruchta för honom. 30: 9. Ty brukade han ord,
som icke voro flata. Spegel Sal. vish. 4.
Flata, f. Ett slags korn, flätting.
(Hor-deum distichum L.) Flattring eller Flata.
Colerus 1:102.
Flathand, f. Handlogen ... varder kallat,
när han är uthslagen, flaathand, men när
han är tilhopa dragen, knytnäfva. Comenius
Tung. 260.
Flatslig, adj. Enfaldig, narraktig, thet
tu sadhe om thet Latiniska målet, at thet
skulle för the gamla edhla Romare skul
sådana frijheet haffua (hafva privilegiet att
messan skulle hållas på Latin), är och wel
flatzlighit. L. Petri Dial. om mess. 53 a.
thesse stycke så flatzlighen äro at the strax
haffua medh sigh een blygsl. Ders. 92 a.
Flatteri, n. Smicker. [T.flatterei.] theras
flatterij och skamlöse smickrande. Sylvius
Curt. 39. Hvad med ett utlänskt namn man
flatterie plär nämna. Rudeen 154. afsky ...
för tokugt flaterij. Düben Boil. bref 36.
Flattra, intr. Fladdra, sväfva, vara
osäker? Tå (på ålderdomen) flattrar theras
minne. P. J. Gothus Poll. o 3 b.
Flattring, m., se Flata.
Flecht, Fleck, m(?). Utslag på huden,
reform. [Mnt. vlecht, T.flechte.] Mentagra,
räfform, fleck. Var. rer. voc. E3a. Flechter,
ree formar. U. Hjärne Sur br. 28.
Fletnma, se Flim.
Flen, m. torr värck eller flenen.
Spar-man Sund. sp. 17. Fleen, Struma vagans,
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
