Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fullbordning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fulibordning
— 238 —
Fullkomna
Fulibordning, f. Fullbordan, verklighet.
wij haffue Christum j fulbordningenne, ther
the (i gamla test.) hade honom j löfftet. P.
Erici 2:242 b.
Fullbråd, adj. Mycket bråd. Petrus war
tå fulbrådh til swara. Ö. Petri Jesu pina
B la.
Fullbygga, tr. Färdigbygga, han skulle
fulbyggia sitt hws. 1 Kon. 3:1. vppå sitt
hws bygde Salomo j tretton åår för än thet
alt fulbygdt war. 7:1.
Fullbyta, intr. Vara till fyllest? bastant,
som kan fullbyta, bestå stadigt. Svedberg
Schibb. 252. — Part. Fullbytt, som fått
fullgodt byte. Clemett vnte Ären persson jtt
hemman ... och Ären vnte Clemett jghen jtt
hemman ... och kendes for:ne Clemedt sigh
fulbyttan wara. Dipl. Dal. 3:70 (1548).
Fullbördig, adj. Köttslig, född af samma
föräldrar. [T. vollburtig.] Tyska och Svenska,
två fullbördige systrar af een then ur-ålde
förste Japhetiske Skytiske modern födde.
Stjernhjelm Bac. Carol. 183.
Fulleliga, adv. Till fullo, fullkomligt.
[Isl. fulluliga.] hans (Salomos) hierta icke
war fulleligha med Herranom hans Gudh,
såsom hans fadhers Dauidz hierta. 1 Kon.
11:4. hon (Judiths bok) är icke så fulleligha
gillat. Försp. till Judith. Brottmål... hafve
ej någor lof under Konungen draga, utan han
gitter visa, ... at han ej är fulleliga ther i
hörd. Lag 1734 R.B. 30:19.
Fuller, se Full.
Fullfärdiga, tr. Göra färdig, fullborda.
Johannesborg vedh Norkiöping, så och
Stegeborg ... mehr skulle kosta att demolera än
full ferd iga. HSH 35:436 (1677).
Fullfölj"a, tr. Förfölja, mett alle magtt
fulfolie fienderne. Gust. 1 reg. 10:234. the
kringhuerffde Benjamin, och fulfolgde them
alt in til Menuah. Dom. 20:43. strijdhen
fulfolgde them. 20: 42. Jagh troor at j oss
göre sälskap Til at fulfölia thet slemma pack.
S. Brasck Ap. gern. L 4 a.
Fullföljelse, f. Förföljande. Fiendens
fullfölfielse. Schroderus Liv. 415.
Fuliför, adj. Som har full kraft, styrka.
een så gammal och skröpeligh man skulle
gå till kamps medh een som alldeles fullföör
och uthi sitt bästa skeedhe stadd var. L.
Petri Kr. 28. helbregda och fulföra
menniskor. 2 Post. 251 a. för än hon warder
vpfödd, och kommer til sin fulföra (fulla)
ålder. Mandr. D 2 b.
Fullgerna, adv. Mycket gerna, iagh
full-gierna annammade tina skencker. L. Petri
Dryck. C 4 b. Jag vill sådana dygd full gärna
beprijsa. Stjernhjelm Bröl. 31.
Fullgärd, f. Full godtgörelse. [Isl [-fullgerd.]-] {+full-
gerd.]+} han söker medh the hogmodiga
Pa-pister rättferdigh och saligh w^arda, icke
genom blotta förlåtelsen, vthan genom fulgärd
för synderna. P. Erici 2: 317 a.
Fullhjertad, p. adj. Behjertad, bewisa
sigh manneliga som theres förfäder the
ful-hiertade Swenske men tilförenne giordt hade.
Svart Kr. 18. then fulhiertede man Niels
Grabbe ... förraskade them. Ders. 48.
Fullhogad, p. adj. 1. Modig, oförfärad.
[Isl. fullhugör.] Konungen förnam at the
Svenske voro full hogade, och hadhe
allsingen fara (fruktan) för hans myckla folck.
L. Petri Kr. 88. — 2. Fullt hågad, han
var fullhogad til at verkställa thet han hade
sig företagit. Spegel Pass. and. 104.
Fullhogse, -hugse, adj. 1. =
Fullhogad 1. Konung Karl bemannade strax
sin skep ... och lät them löpa effter
fienderne, men höuidzmennener på skepen woro
intit fulhoxe, ther före vndtkommo fienderne.
O. Petri Kr. 217. the Svenske voro fulhogse
och modige til at kämpa. Schroderus J.
M. kr. 573. — 2. Pickhågad, högst benägen.
man ... blifver så fullhogse uppå thet ärendet
eller thet till at beställa, at man ther
uth-öfver förgäter alt thet andra. Brahe Oecon.
114. the sin konung åter hafva fullhogse
giordt, thetta vårt fädernesland till att
be-krijga. Gust. Adolf Skr. 149. Eder goda
tienst ... jagh fullhugse ähr stedse medh
gunst och alt gott att vedergella. Ders. 483.
Fullhugsad, p. adj. Fullt bestämd, fast
besluten. Vi utaf Rådet... togo ett
fullhug-sadt råd förrän vi skildes åt, at lefva och dö
med hvarandra för fäderneslandets värn, nytta
och försvar. Brahe Tänk. 30.
Fullhändes, adj. Duglig, rask, hurtig.
thesse skola hafva varit frijmodige och
full-händis män. L. Petri Kr. 26.
Fullhärdad, p. adj. Fullhärdig, adj.
Framhärdande, ståndaktig. [Mnt. [-vulher-dich.]-] {+vulher-
dich.]+} ware fuldtherdede i thet the begynt
haffde. Gust. 1 reg. 5: 79. Och forhåppes oss,
att eder hög:et blijffuer fulherdog. 4: 3fc2.
Fullig, adj. Fullkomlig, fullständig. [T.
völlig.] Handelens fullige undergångh.
Stjernman Com. 2:698 (1652).
Fullkomlig, adj. Rättskaffens. Noah war
en from man, och fulkommelighen. 1 Mos. 6:9.
Fullkommen, p. adj. Som fullkomnat,
fullbordat sitt lefnadslopp, en vng som
snarligha fulkommen warder. Vish. 4:16.
Fullkommenhet, f. Fullkomlighet,
fullbordan. [T. vollkommenheit.] Theras loflige
upsåt icke ännu sin fullkommenheet nådt
hafver. Stjernman Com. 4:33 (1673).
Fullkomna, tr. 1. Fullborda. Så wardt
nu himmel och iord fulkompnat medh all sin
häär, och Gudh fulkompnadhe på siwnde
daghenom sijn werck som han giordt hadhe.
1 Mos. 2:1, 2. iagh skal fulkompna mitt lop
medh glädhi, och thet embete som iagh
anammat haffuer aff Herranom Jesu. Ap. gern.
20: 24. — 2. Sluta, ända. när Jesus hadhe
fulkompnat thet talet. Matth. 19:1. tå
Pings-daghen fulkompnat war. Ap. gern. 2:1. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
