Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Födeland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Födeland
— 250 —
Följe
1 Mos. 5: 3. han {Jakob) hadhe födt honom
(Josef) j ålderdomenom. 37: 3. menniskionar
... födde sig döttrar. 6:1. — 2. Refl. Beta.
en stoor swijna hiord, then ther gick och
födde sigh. Marc. 5: 11. the födde äro
(hafva betat), så at the äro mätte. Hos. 13:6.
rödeland, Födelseland, n.
Fädernesland. Oc drifwith honom (kon. Kristiern)
plath aff siith egith födeland danmark. Gust.
1 reg. 1:105. huru fremmande vi sielfve äre
i vårt egit födelseland. Svedberg Schibb.
803.
Föding, m. Foster, the underliga
fö-dingar som man kallar mönstra eller partus
prodigiosos. P. L. Gothus Undervisn. 322.
Födling, m. Barn. siste födlingar och
askefisar. Raimundius 22.
Födmedel, n. Födkrok, näringsfång.
De som hafva denna handtering, få derjämte
ej befatta sig med något annat födmedel.
Roman 62.
Födning, f. Föda. vj altiidh haffua
wetadh edert bestha baadhe medh kledhning
och föödhningh. Gust. 1 reg. 3:188.
Födobygd, f. Födelsebygd. Arion sig
til Lesbum hade ämnat, Sin födobygd.
Spegel Guds verk (1745) 185.
Födsel, f. o. n. Föda, näring.
Nutri-ment eller födzel blifver thet kallat, som ...
vår kropp kan föda och uppehålla.
Sparman Sund. sp. 29. Then bäste spijs är then,
som är lätt til smältas, gifver myckit och
gott födzel. Ders. 31. Brödh är lijka som
fundament til födzlen. Ders. 35. Utaff all
slags brödh är intet som bätter och meer
födzel gifver än som hvetebrödh. Ders. 36.
sedhan hvar lemm hafver draghit uthur
födz-let thet sigh tienligast var. Ders. 134.
Födsla, f. 1. Födsel, barnsbörd. tå födde
Rahel, och födzlan war henne swår. 1 Mos.
35:16. — 2. Födelse, genom een nyy
an-deligh födzlo j troonne. Försp. till Rom.
genom then gamla kötzligha födzlon. Ders.
Födslodag, m. Födelsedag, när
Konungens födzlo dagh war. 2 Macc. 6: 7.
Födslohjelperska, f. Obstetrix,
iord-gumma, födzlohielperska. Var. rer. voc. C 3 a.
Födsloland, n. Fädernesland. Gudh
som migh toogh ... vthu mitt födzloland. 1
Mos. 24:7. faar in j titt födzloland igen.
31:13.
Föga, tr. 1. Foga. wij bygde muranar
och föghde them alla til hopa. Neh. 4: 6.
all ting war slöghligha föghat in vthi thet
andra. Hes. 41:21. tapeten tilsamman föghas,
och warda een täckilse. 2 Mos. 26:11.
Hwadh Gudh haffuer tilhopa föghat, thet
skal menniskian icke åtskilia. Marc. 10:9.
Föga ti 11, se Ti 11 föga. — 2. Gifva, unna.
ther gwdh fögher nogot mer liisa och
roliig-het en nw paa færda ær. Gust. 1 reg. 3:
206. — 3. Befordra, (han) begiärer en patron
som hans begiärelse (begäran, böner) skal
fögha jn for gudh. O. Petri Svar till P.
Elice g3a. — Jfr Foga.
Föga, f. Falla till fögo. Han föl til
fögho, bekende sijn brott och begierade nådh.
O. Petri 2 Post. 64 b.
Föga, adv. så lära och föga många vara
skickeliga at fälla der om ett rätt omdöme.
U. Hjärne Vatt. A2a. Jfr Fögo.
Föglare, se Fuglare.
Fögo, adj. Liten, ringa. [Mnt. voge,
vuge.] j warden itt fögho folck quarr
bliff-uandes ibland Hedhninganar. 5 Mos. 4: 27.
fögho folck skal offuerbliffua aff idher. 28:
62. itt fögho Rijke. Hes. 29:14. itt fögho
soolsken. Vish. 16:27. bruka någhot fögho
wijn. 1 Tim. 5: 23. Fögho ting fattas at tu
talar så för migh, at iagh warder Christen.
Ap. gern. 26: 28. han achtade thet fögho ting.
O. Petri Kr. 206. (de) reknade ena fögho
gerning ... högt. Ders. 108. Itt fögho
sendebreff til Paulum Helie. O. Petri, på
nå-ghon fögo tijdh. L. Petri 2 Post. 242 b.
Fök, n. (Samma ord som Fjuk.) Fnugg,
agnar o. d. som lätt kringföres af vinden.
Brukas om flygtigt, löst, ogrundadt prat,
sqvaller. [Isl. fok; D. føg, se Molbech
Gloss. Jfr Isl. fjüksaga, kringlöpande rykte.
Fritzner.] förundrar oss ... atj lathe eder
så lätteligen förföre och bedrage aff alle the
föke tidender, som föres kringom landet, som
doch icke ett sant ord är ibland. RR 1543.
fougterne schole hölle almogen före, ath the
tage sigh wäll till ware för föke tijdender,
och icke lathe sigh ther egenum bedrage.
Landt. instr. 14 (1563). j föge betenckende
haffue vm thett som edher bliffuer föresagtt,
vthen stelle troo till alle föke tijdender.
Fin. handl. 10:138 (1566).
Följaktig, adj. Som efterföljer, rättar
sig efter. [Mnt. volgachtich.] viliandis athj
honum .. . hörwge, lydoge och paa våra vegna
fölgactwge ære ... j hwess mottho han edher
tilsegiandis vardher. Gust. 1 reg. 4: 7.
Följaktighet, f. the (svennerna) skole
vara eder tiil wilie thienist och fölgachtighed
på richesins wegna emot richesins och allis
vare fiendher. HSH 19:118 (1506).
Följare, m. [Isl. fylgjari.] 1.
Efterföljare. går ledaren wilse, wandrar och föliaren
j förderffuet. A. Andreæ Försp. till L.
Petri Kyrkost. A 7 b. — 2. Följe, medföljare,
beledsagare. Abrahams tienare och hans
föliare. 1 Mos. 24:59. wardt iagh leedd
widh handena aff mina föliare, som medh
migh woro. Ap. gern. 22: il
Följd, Föld, f. Följe, sällskap. [Isl.
fy lgd.] Fru Vällust med sin fölgd.
Columbus Vitt. 77. Dänne var Lustas fölgd ...
och hofsind. Stjernhjelm Here. 49. grymma
leyons föld. Leyonstedt 14. Uthi min föld
min lutha ... Haar iag ey dömt vara nödig,
men glömt den samma med villia. Dens. 9.
Följe, n. Efterföljd, efterlefnad. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
