Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förläna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förläna
— 280 —
Förlösare
det), med hvilken han thet tilförende tillika
med sin herre hade underkufvat.
Pering-skiöld Jord. 106.
Förläna, tr. Utarrendera, han wille ...
bruka Templet til sina årligha nytto, såsom
andra Hedhningars kyrkior, och förläna
Presterskapet (prestembetet) hwart åår. 2
Macc. 11:3.
Förlänga, tr. Fördröja, uppskjuta. [Mnt.
vorlengen.] the wele förlängie säcken till
beqwämeligitt tillfälle. Fin. handl. 7:203
(1547).
Förlängas, dep. Längta. [D.
forlæn-ges. [Isl. lengjast.] Minne siel forlenges
epter tinne saligheet. Dav. ps. 1536 119: 81.
Förlängelse, f. Förlängning. Lijffzens
förlängelse. P. J. Gothus Rel. art. 165.
Förlängsel, Förlängslan, f. Längtan.
iagh ropte medh förlängsell: At thet dock
skedde snart, som iagh i meening har!
Wexionius Sinn. B2 3 a. han {henne) een
så lång tijdh hade medh outhsäjelig
för-lengslan älskat. U. Hjärne Vitt. 50.
Förlängst, adv. För länge sedan. [D.
forlængst.] theras myndigheet förlängst
uth-slåcknad är. P. Brask Puf. 250. han
förlängst var glömder. Spegel Guds verk 225.
Jag kan, min Gud, ey nogsamt undra
Uth-öfver all den oförtienta nåd, At du förlängst
ey lät din grymhetz åskia dundra Och slog
mig ned med alt mitt öfverdåd.
Liljen-stedt Vitt. 263. det af eder förlängst hade
bordt vara påtänkt. Stjernman Com. 5: 888
(1701). Jag som förlängst med mogna skiäl
Sagt hela Helicon farvähl. Frese 208.
För längta, intr. och tr. Längta,
efter-längta, åtrå. the städigt ther effter
förlängta, at the mötte åter fordrade
(befordrade■) bliffua. Schroderus Pac. 191.
såsom then som kränk är, förlängtar edher
(längten I) alltijdh effter något nytt. Hels.
beg. skattk. 45. En dagh som Abraham och
Jacob longan tijdh Aff hiertans stoor åthrå
hafva förlängtat nidh. Kolmodinus A 6 b.
När jungfrur neka hvad man beer,
Förlängtar man det mehr och mehr.
Lucidor Pp4b.
Förlängtan, f. Längtan, trängtan. Mijn
siel är sönderbråkat for forlengtan skull.
Dav. ps. 1536 119: 20. menniskian icke sielff
kenner huru diup hennes suckan, forlengtan
och begiär är. O. Petri 1 Post. 67 b.
Förlätta, tr. 1. Lätta, underlätta,
lindra. Rådhit j Lubke lata fast forlätta
hammaren, och forringa pagamentit j theris mynt.
Gust. 1 reg. 7: 386. så atj förlette oss med
thet företagna arbete j gruffuon, latandis thet
med idher eijen bekostning alffuarliga
fulföl ias. 7:188. ändoch the samweten förlätta
wille, haffue the them doch meera beswärat.
P. J. Gothus Conf. G 6 b. thessa plåghor,
som wij för wåra begångna synder ... dragha
moste, bleffuo öffuer oss förlättade. L. Petri
1 Sänd. A 3 a. — 2. Förlätta sitt lijff
(exo-nerare alvum). Hambræus E 5 a,
Förlökna, tr. Förneka. [Mnt.
vorloke-nen, T. verläugnen.] han icke ville taga
sin ord tilbaka och förlökna thet han
uth-sagt hade. Petrejus Ber. D4b. hvilket \
ingalunda kunne neka eller förlökna. Beskr.
2:194. the som förlökna och försväria sin
christeligha religion. 6:15.
Förlöpa, tr. och intr. 1. Löpa bort ifrån.
Helsingeborg hafva de Danske förlupet. A.
Oxenstjerna Bref I. 4:124. Sätt
qvicksölf-ver uti en gåsepenne förvarat emellan fodret
och tina kläder, så förlöpa the (lössen)
kläderna, thet är godt för dieknar, båtzmän och
knechtar. Colerus 1:264. — 2. Förrinna.
watnet förlöp vthaff iordenne meer och meer.
1 Mos. 8:3. wij döö dödhen, och förlöpe
såsom watn j iordena thet man icke
vppe-håller. 2 Sam. 14:14. tå honom blodhet alt
förlupit war. 2 Macc. 14: 46. — 3. Utlöpa.
hans glaas war nu förlöpit. Svart Kr. 33. —
4. Refl. a) Löpa obetänksamt åstad, så
förlöpa sigh in på vdden,... at the ther öffuer
warda förderfvade. L. Petri 3 Post. 46 a.
b) Aflöpa, tilldraga sig. och förlöper sig
saken udi så måtto, att... Stjernman Com.
1:68 (1545). c) Belöpa sig. giffuandis oss
... tilkenne hwru for:ne rekenscap siigh
for-löpa kan. Gust. 1 reg. 2:47. thet (godset>
siigh forlöper tiil iiijc (400) mark. 2: 132.
d) Framställa sig, falla sig, lyda. ää huru
titt taal förlöper sich, läter tu jw brista thet
vth som tich ligger påå hiertat. O. Petri
Sänd. A 3 b. Såå forlop sich peder gröms
bekennelse. Gust. 1 reg. 5:256.
Förlöpare, m. 1. Rymmare,
öfverlö-pare. Petrus nekade Christum tre resor,
the andra läriungana rymde alle j fråå
honom, ja förlöpare och förrädare mötte han
wel hafua kallat them. O. Petri 1 Post. l b.
Parther ... på Latijn lyder så myckit som
af-fällingar, förlöpare och modhstulne.
Schroderus J. M. kr. 27. den ort {Polen), där
alle dette rikets {Sveriges) förfölljare och
förlöpare samla sig. Stjernman Riksd. 2:
982 (1641). — 2. Den som förlupit sin
hustru. _ La ur eli us Kyrkord. 248.
Förlösa, tr. 1. För lossa, frälsa, befria.
Jagh wil loffua och åkalla Herran, så bliffuer
iagh jfrå mina owener förlööst. Ps. 18:4.
Förlöös migh jfrå menniskiors orett. 119:134.
Herrans förlöste skola igenkomma, och
komma til Zion medh glädhe. Es. 35:10.
almosan förlöser aff allo synd. Tob. 4; 11.
Förlöös the, som Hedhningomen tiena moste.
2 Macc. 1:27. — 2. Upplösa. Naturen så
vijda arbetat, at köld och hetta vil sig
uth-bryta och förlösa i svett. Lindestolpe
Fross. 32.
Förlösare, m. Förlossare. Herre mijn
klippa, mijn borgh, min förlösare. Ps. 18:3»
Tu äst min hielpare och förlösare. 40:18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
