Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Försega ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försega
— 290 —
Försigtig
forseedt, och seent i gen hemtat. O. Petri
Kr. 54. — 6. Förverka, hustru Cecilia sina
morgongåffuo effter laghen forsijthadhe. Gust.
1 reg. 7:181. — 7. Refl. a) Se sig om efter
något, förse sig med. wij wilie försee oss
om en annan konung. O. Petri Kr. 74.
b) Se sig om (på ett ställe), begifva sig.
bad han honom så foge sigh tädan oc försee
sigh på en annan stadh. Svart Kr. 12. han
... ackter nw förse sigh nogor stadz ther
han kan thiæna för capelian. Gust. 1 reg.
4:90. mågen j förse eder i eders beholdh
igen, thedhen i kompne äre. 6:122. c)
Förvänta sig, förmoda, tillförse sig. itt
för-skreckt samwet förseer sigh altijdh thet
wersta. Vish. 17:11. mannen skal gripin
warda, tå han sigh thes minst förseer. Syr.
23: 31. föll han til fiendanar, förr än the
thes försågho sigh. 1 Macc. 3: 23. iagh ...
förseer migh thet samma, at then vthi idher
gott werck begynt haffuer, han skal thet ock
fulborda. Philipp. 1:6. the försågo sigh
hielp aff Herranom. L. Petri 1 Post. 0 2 b.
troones artt och natur är aldeles försee sich
til gudz barmhertigheet. O. Petri 2 Post.
36 a. wij försee oss til idher j Herranom,
at j gören ... huadh wij idher budhit haffue.
2 Thess. 3:4. the sigh alt gott til honom
försee skulle. 2 Macc. 13:26. thet (hjertat)
tagher nw til at få tröst och kärleek til Gudh,
och förseer sigh nw intet ondt meer til
honom. L. Petri 2 Post. 228 a.
Försega, tr. Göra seg. Mannens
frodiga säd förseges af hetsiga dryckar. A.
Nicander Vitt. 217.
Försegla, tr. 1. Medelst sigill bekräfta,
besegla. [Mnt. vorsegelen, T. versiegeln.)
then recess ... som konung Frederick och
danmarkis riikitz raadt honum haffua
for-segelth. Gust. 1 reg. 3:2. köpa åkrar för
penningar, och bebreffua, försigla, och
be-tygha (bevittna). Jer. 32:44. screff itt breff
och försiglde thet. 32:10. thet försiglda
köp-breffuet. 32:11. thet är fast försiglt
(faststäldt, bestämdt), at ingen skål igen komma
(efter döden). Vish. 2:5. at thet samma
straff kan aldrig ända nå, Ei heller the (onde
andarne) ther i thet minsta skonsmåhl få,
Är fuller i Gudz råd försiglt. Spegel Tillsl.
par. 83. — 2. Försegladt papper (charta
sigillatà), stämpladt papper. Inlagor skola
härefter skrifvas uppå förseglat papper.
Stjernman Com. 3:32 (1661). —
Förseglad jord (t er ra sigillatà), sigilljord, bolus.
Armenisk Bolus, försiglat jord. Comenius
Tung. 104.
Försegling, f. Beseglad afhandling,
öfverenskommelse, effter then förseglingh
wij giortt haffue och wårtt breff wtuiser.
Gust. 1 reg. 6: 94. han slike stycker
bedriff-wer her in vppå Rikit vnder theris
(Danskarnes) beskyd ... emote then försegling
Rikene emellan giord är. 7:53. ther giordes
starck breff och förseglingar vppå. O. Petri
Kr. 200. the moste halla the löffte och
förseglingar som the honom så tijdt och offta
giordt hade. Ders. 290.
Försel, Forsla, f. Fora, forsling. Lass,
Fördzla, Vehes & vehis, Fuder.
Schroderus Lex. 43. dher h. N. reszer sijelf
ige-num lanndett, eller dher h. N. nogenn ägen
förslå hafuer då förhånndene. Gust. 1 reg.
7:72. blifver och mykin förssel skicket af
och til. Stjernman Com. 1: 440 (1595). när
någre förssler egenom landet förskickede
varde. Ders. the almennelige skiutzreeser
som behöfues kunne til våre och rijkzens
försslor. 1:258 (1576). han skal blifva
hol-lande uthan för porten medh sin försell.
1:905 (1624). Feldtherren veet hvad besvär
thet ähr att få försell till archeliet. Gust.
Adolf Skr. 275. (Jfr For ver k.) Högste
besveret är förslen: ty måste af alle lehn
hestar och sledar ther til förordnas. Ders. 496.
Försening, f. Handlingen att förse sig
till någon. Gerson C 6 a.
Försia, f. Qvinna som har tillsyn öfver
ett hushåll, hushållerska, nw haffuer
för-be;de her Laurentz (kyrkoherdens) försije
samme arff till sig taghit, föregiffwendis att
hon med honum lagligen wigd och fest war.
Dipl. Dal. 2:294 (1545). landzpresterner ...
hade råkat affla barn medh sina försijor.
Svart Kr. 100.
Försiedag, m. Märkelsedag? När man
laghar sitt ärbethe effther hemmeltekn,
försije daghar och spåådoom. O. Petri Men.
fall B 2 b.
Försierska, f. = F ö r s i a. Tegel Gust.
1 hist. 1:118.
Försiga, intr. För sina. [T. versiegen.}
watnet skal borttorkas aff Haffuet, och
Elff-uen försijga och förswinna. L. Petri Jes.
proph. 19:5.
Försigt, f. Omtänksamhet, Försorg. [T.
vorsicht.] Konungen ... Afvände thät medh
försikt stor, dy han var rädder för wpror.
Messenius Christm. 242. Kongl. Maj:t lärer
then nådige försickt draga, at när en eller
annan nöjacktige skiäl om sin nödtorftighet
inbringer, han då förmedling må åtniuta.
Stjernman Riksd. bih. 412 (1664).
Försigteliga, adv. Försigtigt. Jagh
handlar försichteligha och redheligha medh them
som migh tilhöra. Ps. 101:2. Jonathas ...
droogh försichteligha j sin ordan rustat til
slachting. 1 Macc. 10:78.
Försigtig, adj. Förutseende, förtänksam,
klok. [Mnt. vorsichtich, T. fürsichtig.] om
thet menigha bestå försichtige och
wake-samme. L. Petri Chr. pina C 5 b. Han
hafver varit een from, mildh, wijs och
för-sichtigh konungh. Petrejus Krön. 3. i
Egypten ... genom Josephs försichtiga förslag och
hushåldning var bröd nog. Svedberg Sabb.
ro. 2:1603.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
