Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förståndare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förståndare
— 299 —
Förstöra
ändtlig till en redelig affhandling förstå skulle.
Stjernman Riksd. 1:811 (1629). han till
sådana billige conditioner icke förstå ville.
1:821 (1630). til en ärlig fred förstå och
resolvera. 2:981 (1641). vij oss til ingen vijdare
bevillning ... för denne gången förstå kunne.
2:3384 (1660). — 2. F. sig i en sak,
förstå sig på henne, iagh förstoodh migh icke
(viste icke huru jag skulle döma) j sakenne.
Ap. gern. 25: 20.
Förståndare, m. 1. Förvaltare,
uppsyningsman. Han satte honom til en herra
offuer sitt hws,. til en förståndare offuer alla
sina äghodelar. Ps. 105: 21. arffuingen ...
är vnder Förmyndare och Förståndare in til
then tijdhen, som aff Fadhrenom förelagd är.
Gal. 4:2. en förstondare, then hans herre
säter vthöffuer hans tienstefolck. NT 1526
Luc. 12:42. — 2. Förman, ledare. Warer
jdhra förståndare lydighe. O. Petri Svar
till P. Gallé El b. (Jfr Ebr. 13:17.)
Förståndelig, adj. Begriplig. [T. [-ver-ständlich.]-] {+ver-
ständlich.]+} wort eeghit modhermåål som oss
allom forstondeligit är. O. Petri 2 Post.
förord 1 b. alt thet som j Församblingenne
handlas, skal vtrettas på alment
förstånde-ligit mål. L. Petri Kyrkord. försp. 4 b.
samma Tydska Biblia (Luthers)... mykit
liu-sare och förståndelighare är än then Latinska.
Försp. till G. Test. then helga Scrifft j sigh
sielff är clar och förståndeligh nogh. Falck
140 a. svenske beqväme och af sig sielf
för-ståndlige ... märkis-ord. Stjernhjelm Bac.
Carol. 183.
Förståndeliga, adv. Begripligt, tydligt.
the låso vthi Gudz Laghbook klarligha och
förståndeligha, så at man förstoodh, tå läsit
wardt. Neh. 8: 8. Gudz ord ... varder oss
klarliga och förståndeliga förestelt.
Svedberg Sabb. ro 2:1000.
Förstånden, p. adj. 1. Förverkad,
hvartill lösningsrätt är förlorad. (Se Schlyter
Gloss.) Jord som är vadh- eller pantsatt
medh sådan vilkor, at der penningarne icke
betalas til förelagdan dagh, så skal jorden
vara förstånden. Stjernhjelm Sv. o. G.
måles fat. A 3 b. pant, om then lagliga
pantsatt och förstånden är. Lag 1734 J.B. 1:1.
— 2. Som stått för länge, stått af sig.
förstånden och illa smakande maat.
Schroderus Hoflef. 142.
Förståndenhet, f. Förstånd, kunskap.
forstondenheeten hon vpbläser, men kerleken
han förbätrar. NT 1526 1 Cor. 8:1.
Förståndig, adj. 1. Förfaren, kunnig.
the ther forstondigha quinnor woro, the
wir-kadhe medh sina hender. 2 Mos. 35:25. tu
äst förståndigh på (kunnig om, bekant med)
the sedhwänior och spörsmål, som jbland
Judanar äro. Ap. gern. 26:3. til tess vij
vidare mötte förstondige bliffue om then
lä-ghennhet, och huru thet sigh haffuer ther
om. Fin. handl. 1:305 (1546).— 2. Begriplig.
i Swerige wore platt inge böker på
förston-digt moell (mål). Svart Kr. ioi.
Förståndiga, tr. Underrätta, j på thenne
tijd äre jw så wäll och än ytterligare än wij
forstondigede vm alle legligheter. Gust. 1
reg. 9:136. Jfr Förständiga.
Förstäck, n. Utkast, skiss, ritning? han
(byggmästaren) mötte beszee lägligheterne
ther (ang. Upsala gårds förbättring m. m.)
och göre oss ther vppå ett förstäck. RR
1114,1544.
Förstäcka, tr. 1. Förkorta, han wylde
forstäkkia henna lyff. Tideb. 62. om the
da-ghar icke worde försteckte, tå worde intet
kött saligt. Matth. 24: 22. när vintren
förstäckes. Brahe Oecon. 102. — 2. Stäcka,
förminska. Jagh skall göra honom itt puss
igen, Som skall hans välde mycket förstäckia.
S. Brasck T. krig. F 4 b.
Förställa, tr. 1. Bringa ur sitt ställe,
bringa i oordning, olag. Darius bleff uthi
trängzlet aff orthen, ther han fächta skulle,
medh sin ansehnlige myckenheet aff folck
... förstäldt. Sylvius Curt. 226. I går
(annan dag jul) predikades om sorg och gråt
... hvar af icke annars kunde följa, än ju
hos några thenna julero något skulle
förstellas. Svedberg Sabb. ro 1: 336. — 2.
Bringa ur fattning, förbrylla. Af thetta Evæ
svar blef ormen helt förstält. Spegel Tillsl.
par. 145. — 3. Förbyta. Vällust och lätja
förställer en menniskia uti et vildiurs art.
Hermelin D 4 a. — 4. Vanställa, så hade the
förstält hans heliga ansickte med spot och
blod, med sår och strimor. Spegel Pass.
and. 299.
Förställe, n. Ställe framför andra,
förnämsta platsen, hvad ovenskap är icke
up-vuxen om förträdet och förstellet så hos man
som qvinno? Svedberg Dödst. 49.
Förständiga, tr. Underrätta,
tillkännagifva. tackom wij edher gerna för eders
weluiloghett och throscap atthij oss om
alle-hande leglighetther och tiidhende, som
wt-lendis ære paa ferdhe, tiidt och offtha haffua
forstendughet. Gust. 1 reg. 3:52. Hvadh nu
vijdare blijffuer handlat... ded skal dig medh
första lägenhet blijffua förstendigat. A.
Oxenstjerna Bref I. 4: 28.
Förstärka, tr. Stärka, bäffuande knää
haffuer tu försterckt. Job 4: 4. Salomo
Da-uidz son wardt j sitt Rike försterckt
(stadfäst), och Herren ... giorde honom jw större
och större. 2 Krön. 1:1. förstärk och
we-dherqueek oss medh thin helga oordh. O.
Petri Men. fall H 6.a. Refl. toogh maat til
sigh, och försterckte sigh. Ap. gern. 9:19.
Förstöfva, intr. Förflyga som stoft,
bort-damma. [T. verstauben.] thens
ogudhach-tighas hopp är såsom torr mull, för blåsande
wädher förstöffd. L. Petri Sal. vish. 5:15.
Förstöra, tr. [Mnt. vorsturen, T. [-ver-stören.]-] {+ver-
stören.]+} 1. Förderfva, ödelägga, han (sve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
