Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förvessla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förvessla
— 311 —
Förvexla
Förvessla, se Förvexla.
Förveta, intr. och tr. [Mnt. vorweten.]
1. Veta. Är wor willie ’och begären, attu
stedze haffuer tine bespeijning wthe genom
natt och dag, att få forweta huru legligheten
... sig begiffua will. Gust. 1 reg. 9:147. Wij
wilie bära på honom allahanda smäleek och
plågo, och således få förweta, huru
sact-modhigh och toligh han wara wil. L. Petri
Sal. vish. 2: 19. Refl. foruijste the sig i
thenne sommar vtan fara för Ko. Cristiern,
skulle mötet berammes fram på sommeren.
Gust. 1 reg. 5:12. (the) förviste sigh platt
ingen säkerheet til theras lijff. Tegel Gust. 1
hist. 2:102. — 2. Refl. a) Få vetskap (om),
skaffa sig kunskap, insigt (om, i), wi faa
swar wtaff the lybsker oc for weta oss om
theris mening. Gust. 1 reg. 1: 199. h: n:
gerne wille få foruethe sig, om the Lubske
wille vpueckia någen tuist. 9:14. ville the
förvetta sigh, hvem them theras skadhagäld
uprätta skulle. Tegel Gust. 1 hist. 1:260.
haffua ... the som Predicoembetet är befalat
... orsaak, til at ganska wäl förweta sigh om
thet som läras och predicas skal. L. Petri
Kyrkord. 2 a. The ther gå Iagh medh enom,
pläga så sväria vidh thetta eller annat sådant
sätt: Jagh bedher migh så Gudh hielpa at
hans edh är reen och icke meen. Sådan är
en farligh edh, medh mindre at en förveet
sigh theste bättre i sakene. Dorn. regi. 34.
b) Meddela sig med, förhandla, afhandla,
göra aftal, öfverenskommelse, förena sig
med någon om något. Therfore maa ider
nåde forweta sigh med rikenses raad ... om
ider nåde maa som en Konungh frij raadha
oc bestyra om cronennes lææn. Gust. 1
reg. 1:253. dristade the sigh icke alena
sådant företage för än the föruiste sigh medh
the andre, hwad the och hade i sinnet her
•om. Svart Kr. 14. begaff hans Kon. M.
sigh thit up til at förvetta sigh medh
Dalkarlarne, för hvadh orsaak skuld the icke
hadhe hollet... hvadh som tilförende i
Ve-steråes beslutet var. Tegel Gust. 1 hist.
1:110. så må tu ock wel förweta tigh här
om medh andra lärda män. L. Petri Dial.
om nattv. G 2 a. war thet aff nödhenne at
the skulle förwetha sich om en höffuidzman.
O. Petri Kr. 186. the Swenske wille ther
förweta sich med honom om theres
preui-legier. Ders. 204. Wij haffue giordt itt
Förbund medh dödhen, och förwete oss medh
heluetet (dödsriket). Es. 28: 15. Konung
Dauid war altijdh tröst och frijmodigh emoot
sina och sijns folcks fiendar, effter han sigh
jw förwiste med sin Gudh om hielp och
bijstånd. L. Petri Mandr. A 5 b.
Förvetande, n. Aftal, idhart Förbund
medh dödhen skal lööst warda, och idhart
förwetande medh heluetet (dödsriket) skal
icke bestå. Es. 28:18.
Förvetelse, f. Se Förvetande, the
medh dödhen itt förbundh giordt hafva, och
en förvetelse medh helffvetet. E. Svenonis
företal 7.
Förveten, p. adj. [Isl. forvitinn.] hwadh
titt embete intet wedherkommer, ther war
icke förwitten. Syr. 3: 24. the äro ...
squaller-fulla, och förwitna, och tala thet som icke
borde. 1 Tim. 5:13. monge aff them som
förwitna konster (vidskepliga konster,
trollkonster, signerier) brukat hadhe, båro fram
bökerna, och brende vp. Ap. gern. 19:19.
Förvetenhet, f. Lättsinne, lättfärdighet.
han (Abraham) ey heller aff förwetenheet
toogh henne {Hagar) til echta. Försp. till
Mal. när dieffuulen icke kan på höghro
sidhonne medh förwetenheet och lust
förhindra hörsamheten, så biwdher han til at
görat på then wenstro medh mödho och
mootgång. Försp. till Sal.
Förveterlig, adj. Veterlig. är oss
for-witterligit giort, hurulunde the Lubske haffue
mecktig stoor handling i Danmark. Gust. 1
reg. 9: 83.
Förvetisk, adj. Förveten, the wår
Christe-ligha brwk och ordning vthaff förwetesk
lett-ferdigheet j otrengda måle förandra wilia.
L. Petri Exorc. E 3 b. thenna föruandling
eller reformatie, som medh Messonne skedd
är, icke är fåfeng, föruittesk eller
förgeffue-ligh. Dial. om mess. 144 a. (han) togh sigh
sådana nyy och föruetesk ... stycker före.
1 Post. D 6 a.
Förvetskap, m. 1. Vetskap, skall platt
ingen copia eller affskrifft uppå någhen dom
... uthan vårt Regementz synnerlige
förvit-skap ... uthgifven blifva. Stjernman Riksd.
1:141 (1540). — 2. Spejeri, rekognoscering.
kundskap och godh förwitskap. RR 28/7 1542.
Förvett, n. Lättsinne. [T. fiirwitz.] en
man at tagha, haffuer iagh samtyckt j tinne
fruchtan, och icke aff forwett. Tob. 3:18.
skulle alt skee thet wij vthaff öffuerdådigheet
och forwitt bidhie. O. Petri Sakr. 26 a.
Förvettig, adj. Förveten. [T. fürwitzig.]
forwittigt letande effter Gudz lönligha wilia.
P. Erici 5:96 a. Så finner iagh intet så
ny-fijkit och förvittigt som menniskian. J.
Sig-fridi företal a 6 a. hon (själen) alle
förvit-tige ting, som i verlden är uppenbaar,
up-söker och uthleeter. Ders. a 6 b. then som
icke är förvijtigh och nyfiken. A. Laurent»
Hust. 75.
Förvexla, Förvessla, tr. Byta, utbyta,
förbyta, ombyta, vexla, utvexla. [Mnt.
vor-wesselen, T. verwechseln.] en partt ther
nedre (i Vestergötland) föruäsle fast
iorde-gotz mett them i Danmark som götz haffua
belegne her i rijkit. Gust. 1 reg. 5: 160.
foruesla och bytha the godz han kan
vp-spörgia j vestergöttland ... vtj anner godz
som ære belægne her j vpland. 4: 837. att
thu förwäsler oss samme mynt j gott
oför-falsket och wichtigt vngersk gull. Fin. handl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
