Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förvändelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förvändelse
— 314 —
Förära
förwendhe. L. Pet. Gothus 3 b. — 4.
Använda, förehafva. Vij all mögelig flijtt,
störsthe arbethe och bekymber förvänt, huru
... thenne besuärlige dyre tijdh skulle
af-skaffet och botedt bliffue. Stjernman Com.
1:98 (1546). inghenn försumelsse eller
för-halingh mötte förwänd bliffwe. Fin. handl.
7:194 (1547). thenn store vmkostnedtt medtt
dagzwercker och annett, som ther upå
för-wändes och bekostes. 10:7 (1561).
Förvändelse, f. 1. Förvillande, tretta
om oord till ingen nytto, vtan till theras
för-wendilse som åhöra. NT 1526 2 Tim. 2:14.
— 2. Öfversättning. Om hertug Jöriens
breff och thes forwendilse. Gust. 1 reg.
4:4. (Se Förvända 3.)
Förvändt, m. Förevändning. [T. [-vor-wand.]-] {+vor-
wand.]+} hvad abuser och insolenrier der vid
{vid tobakshandeln) under’ prætext utaf
visi-tationer eller annan förvendt förelöper.
Stjernman Riksd. bih. 411 (1664).
Förvänja, tr. Vänja, them skal man låta
hålla wedh stadigt arbete, så at man förwänier
them icke till lättia. Brahe Oecon. 63.
Förväntare, m. Expectanter eller
för-ventare. P. J. Gothus Poll. I 2 a.
Förvära, tr. Förhindra, afhålla. [T. [-vermehren.]-] {+ver-
mehren.]+} om Hercules hade varit af alla
furier framled till att kempas med, hade
heerden aldrig förvährat sig gåå emoot. U.
Hjärne Vitt. 43.
Förvärf, n. Värf. [Mnt. vorwerf] Alt
så haffuer man nw hördt, huad wårs Herres
Jesu Christi retta embete är och förwerff
hijt til werldena, nemliga, at han skal frelsa
menniskiona. L. Petri 1 Post. C 4 b.
Förvärfning, f. Förvärf, hans winning
och forwerffning må welgå. Sal. vish. 1536
13:19. The Egyptiers handel, och the
Ethio-pers forwerffning. Es. 45:14.
Förvärfva, tr. 1. Förrätta, uträtta,
utföra. thet werff honom befälet war paa
Ri-gisins menige bestæ haffuer han forwerffuet
som en god man. HSH 20:193 (1507). —
2. Utverka, förwerffde iagh aff Konungenom,
at iagh måtte dragha til Jerusalem. Neh.
13:6.
Förvärfvan, f. Utverkande, aff blota
gudz nådhe och barmhertigheet, then han
oss beteet haffuer genom Christum och aff
hans forwerffuan. O. Petri 2 Post. 102 a.
Förvärja, tr. Värja, skydda. [Mnt. [-vor-weren.]-] {+vor-
weren.]+} at försvara häller retvisligen
för-värga genom vapen och verja ricksens
grentzer. Gust. Adolf Skr. 62.
Förvärrelse, f. jag bör giöra onda
menniskor, äfven them som mig hata, all then
tienst, som ei länder til mitt förderff eller
theras förvärrelse. Rydelius Sed. 27.
Föryttra, tr. Afhända sig? Hoon . ..
medh kram, med sminckery Föryttrar sin
anletes hyy. U. Hjärne Vitt. 75.
Föråldra, tr. Göra gammal. I thet han
sägher, Itt nytt, föråldradhe han thet första.
Ebr. 8:13. (smink) förderfvar och föråldrar
ansichtet. Schroderus Albert. 4: 120. —
Föråldras, dep. Blifva utsliten, tina skoor
äro icke föråldradhe på tina fötter. 5 Mos.
29: 5. theras klädher föråldradhes intet. Neh.
9: 21. Görer idher säcker som icke föråldras.
Luc. 12:33.
Förår, n. Vår. [D. foraar.] Strax om
vintern på föråret hade de Danske sin
skepps-flåtta i Östersjön. S. Elofsson 135.
Föråt, adv. Före, förut, snart var hon
effterst, Snart var hon för-åt. Stjernhjelm
Here. 32. famla i samma förvirrelse sedan,
som föråt. Botin Hem. 1, företal.
Föräldrar, m. pl. Förfäder. [Isl.
for-eldrar, T. vorältern.] woro (våra) foräldra
som j fyra eller sex hundrade åår for oss
warit haffua. O. Petri Svar till P. Eliæ g 2 a.
Föräldrelig, adj. Som tillkommer
föräldrar. Skole lijkväl tå föräldrana ... icke
tränges ifrån sin föräldrelighe rätt och
autho-ritet. Förslag till kyrkord. 480.
Förämna, tr. Tillämna, tillreda, tillaga.
[Isl. efna.] han (G. Trolle) skwlle göre
wälsignelse och benedictionem her i riichit
wtöffwer tess almwge med siit skarpe
glaff-wen, han ther tiill reeth och förempnat hade.
HSH 24:101 (1517)...
Förämning, f. Öfverenskommelse. [Mnt.
voreveninge.] athj formedels var bön och
scriffwelse kwnne komme til nogor edher
fædhernes osålth och opantath godtz j
dan-mark med then förempningh och beseglede
breffs forwarningh som j och edher barn
paa lithe kwnne. Gust. 1 reg. 4:47.
Föränd, m.(?) Afslutning, uppgörelse.
dägtingen och förendh mellen war kere herre
och höffwidzman och Erchebiscop Göstaff.
HSH 24:104 (1517).
Förända, tr. 1. Ända, sluta, ath
landz-tingit kwnne med thet aldra första bliffua
forendath. Gust. 1 reg. 4:185. — 2. Afsluta,
besluta, afgöra, ærende, som the
(sändebuden) haffue med oss ... at handle oc
för-endhe. Gust. 1 reg. 4: 127. så snarth vij
forendat haffua vår oc rikitzens merkeligh
vårdhandis ærende. 4:136. vart her forendath
om the köpmæn som plega fördis emellom
Suerige och rydzland, ath the måga bruka
theris bestha. 4:197. verff och ærande, som
icke kwnne forendes eller slites på eders
heradzting. 4: 361.
Förängsta, tr. Ängsla, oroa. [Mnt.
vor-anxten, T. verängsten.] aff fienderne ...
förängstedt eller förträngd bliffua. Tegel
Gust. 1 hist. 2:94.
Förära, tr. Ara, hedra. [T. verehren.]
jagh är när honom j nödenne, jagh skal
ta-gha honom ther vth och förähra honom.
L. Petri Dav. ps. 91:15. tu . . . förährar
(låter komma till ära) the ogudhachtighas
rådh. Jobs bok 10: 3. Wijsheten giffuer snille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
