Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Glupenhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glupenhet
— 331 —
Glö
Warnmark 358. {vargens) glupna gap. J. G.
Hallman 230.
Glupenhet, f. Glupskhet. Räfven...med
glupenhet mycket förtärer. Colerus 1:365.
Uti magen och buken (sitter) en varg- och
svinaktig glupenhet. Boethius 212.
Glupisk, adj. Glupsk. Glupisk, vorax.
Schroderus Lex. 81. tu uthsträcker tina
girige och glupiske händer effter vår boskap.
Sylvius^ Curt. 534.
Gluplig, adj. Glupsk, synes menniskian
fast glupligare vara än som någhon vargh.
Sparman Sund. sp. 76. .
Glupligen, adv. Rytterijt satte glupligen
an, måste doch straxt göra vendning och
taga flychten. Girs Gust. 1 kr. 18.
Glupse, adj. Glupsk, the äre glupsse
til at äta. Sparman Sund. sp. 395.
Glupsk, adj. bedrijffua itt glwpskt
Juda-kram ... på fattiga almogen. A. Andreæ
För sp. till Uti. på Dan. c 4 a.
Glupt, adv. Glupskt. Så måste man
vällust sparsammelig bruka, Thet söta förgifftet
ey glupt i sig sluka. Törnevall 0 5 a.
Gluttra, intr. Glo, titta, han gluttrar
(skygnist) vida omkring. Björner Kämp.
Frith. 34.
Gly, n. Gäckeri, gyckel. (Rietz.) [Isl.
gli/, glädje, lustighet.] vill jag icke heller
at du dine affuundzmän till gly och behag
skall latha merkia dit misnöije. A.
Oxenstjerna Bref 2:328. han inted annadt gör
ähn ropar om mig at jag skall vara så bitter
på honom, och gör där gly aff. 2:353.
Glyfva, intr. ? grip ther uthi (det sjuka
stället på hästens kropp) medh een tång,
och halt ther fast i köttet, glyff ther uthi
medh ett ådrojern, eller öpna annorledes
huden. Colerus 2:264.
Gly ma, f. Liten strid. (Spegel Ord.)
[Isl. ghjma, lucta. B. Hald.] han (soldaten)
haar ej haft sig långt i glyman framme.
Spegel Guds verk 280.
Glysa, intr. Lysa. (se Rietz Glisa.)
Liungeeld Glimmad’ och blixtrade tätt, att
fästet glyste aff eelden. U. Hjärne Vitt. 165.
gull-glysand’ skijn. Lucidor Bb ib.
Glyt, n. Gyckel, spe. giöra glyt åt något.
Spegel Ord. Rietz.
Glåma, intr. Glo, stirra på. Lind Ord.
Rietz.
Glåma, f. Glåmare, Glåmer, m. En
som glåmar. Sälja glåmor, stå och gapa.
Lind Ord.
Glåsa, intr. Glimma. [Isl. glossa, B.
Hald. Mnt. glosen.] Eldhkålen glåsa i
spijselen. Colerus 1:300.
Gläde, Glädi, f. Glädje. [Isl. gledi.]
idhor ära och welferd är oss een glädhe.
1 Macc. 12:12. prijsadhe iagh glädhena. Pred.
8:15. Ah min son,... wår eenda glädhi. Tob.
10:4. iagh bodhar idher stoor glädhi. Luc.
2:10.
Glädehus, n. Förlustelsehus,
gästabudshus. Bätre är gå j sorghahws än j gästebods
hws .. . The wijsas hierta är j sorghahuset,
och dåras hierta j glädhehwset. Pred. 7:5.
all glädhe hws vthi then gladha stadhen.
Es. 32:13.
Glädenamn, n. Och thet skal wara migh
til itt glädhenampn, berömelse och prijs
jbland alla Hedhningar på iordenne, tå the
få höra alt thet godha som iagh them gör.
Jer. 33:9.
Glädsam, adj. Glädjefull. . fröghdens
Gudhi medh glädhsamma röst. Ps. 47:2.
thet glädhsamma och saligha Christi Rike.
Försp. till Zeph. een glädhsam och
frögda-rijk högtijdh. L. Petri 3 Post. 83 a. Christi
glädsamma vpståndelse. P. Erici 5:301 b.
Jfr Glad sam.
Glädskap, m. Glädje. [Isl. gledskapr,
B. Hald.] tiener Herranom medh frögd,
kommer för hans ansichte medh glädhskap.
Ps. 100:2. ther skal man än nu åter höra
roop aff frögd, och glädhskap. Jer. 33:11.
man swär antingen med wredhe eller
glädhskap (skämt, munterhet), epter som almänt
tilgå pläghar. O. Petri Ed. B la. Jfr
Gladskap.
Gläns, Glens, m. och n. Gyckel,
begabberi. [Isl. glens, n.] på thet sidsta giffuer
han tigh en glentz (bespottar dig) för alt
sammans. L. Petri Sir. bok 13:8. alt hwadh
som man them predicar ... thet bliffuer
altsammans medh spott och gläns bortslaghit
j wädhret. A. Simonis V 2 a. deremot
(genom fästningens uppgifvände) igen nu
Swe-rigis rijke och alle dess Stender icke annet
hafue af alle nationer och fremmende
landskap, än spee, spot, glentz och åthlöije.
HSH 15:82 (1591). theras varningar blefve
förachtade och medh gläns och åtlöije
up-tagne. Laurelius Opusc. 8, företal 4 a. du
med titt glentz gör honom, som du utler, til
vederdeloman. Hermelin E 7 a. utaf Gudz
ord ei gläntz och löje giören! Kolmodin
Qy. sp. 1:22. (hon) giorde gläns af dygd.
S. E. Brenner Dikt. 1:235.
Glänt, m. 1. Öppnande, de vänta
dörrens glänt. Bellman 2: 211. — 2. Öppning,
hvarigenom ljus intränger. Läget i vaggan
bör vara utan sken af ljus och dag, och
framför allt utan gläntar på sidan, hvaraf
komma skelögon. Thorild 4:210.
Glänta, f. Öppning, gläntor mellan löf
och träd. Törneros 1:51. till venster ser
man genom några gläntor på skogen ett
täckt virrvarr af lummiga löfträdsparker, röda
gårdar och ljusa gärden 1:356.
Gläppa, se G leppa.
Glö, m. (?). Haf ? [Månne af Isl. glær,
m., å glæ ? Jfr Rietz Glo, f., hafsbugt.]
Hvij vill iag då om verlden sorgse vara,
På sjö och glö stoor lycka effter fara.
Columbus Poet. skr. G 2 b. (han) far på siö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
