Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Handfång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handfång
— 358 —
Handkläde
bleff uthi gemen beslutit, at the ville
handfånga (antaga) fredhen. Schroderus Liv.
386.
Handfång, n. 1. Handtag, fäste, skaft,
grepe. [Isl. handfang.] Capulus, handfång,
hielt. Var. rer. voc. K 4 b. hand fång, skafft,
manubrium, capulus, capulum. Comenius
Tung. index, etth Rappir med forgyltt
hand-fongh. Hist. handl. 1:25 (1543). han klyfde
skiölden ofvan ifrån alt til handfånget.
Pe-ringskiöld Vilk. 21. — 2. materia, emne,
handfång. Svedberg Schibb. 283.
Occa-s i o n, tilfelle, lägenhet, emne, handfång.
Ders. 286.
Handfånga, se H a n d få.
Handfångare, m. Öfverlemnare, gifvare.
skal hvar och en skänk och gåfva icke efter
handfångarens person, uthan efter hans
excellens och gemöte, som ther om beder,
skattat och värderat varda. Schroderus
Kors. 588.
Handfäld, p. adj. Handfallen. Jag ...
står våtögd, handfält, tyst. S. E. Brenner
Dikt. 2:79.
Handfästa, tr. Trolofva. De unga tu de
månde då handfästa bli. Dalin Vitt. 6:188.
Handfästning, f. Stadfästelse,
bekräftelse af löfte o. d. medelst handslag. [Isl.
handfesta.] vthen all twiffuil varder eder
thet samma owergongende som oss alle var
aktat, moot ære, lyffte, handfestning, K.
cri-stierns breff. Gust. 1 reg. 1:51.
Handgrep, -grip, n. 1. Handslag,
försäkran medelst handslag, han giordt mich
handgrep oc vissan at han ville staa mich
tiil retta. HSH 24:87 (1516). hans Nåde
loffuade med siit konwngzlighe handgrep, ord
och löffte. 24:106 (1517). the conditioner
och wilkor, genom hwilka Konung Cristiern
fick Swerige in, hwadh starck segeli, breff,
hwadh gräselige eedher, förplichtelser,
handgrep han giorde. Svart Kr. 57.
konungs-ligh ord och handgrip bleff icke hållet. O.
Petri Kr. 299. — 2. Handgripligheter,
handgemäng. der det til krig eller handagrep
komma skulle. HSH 10:60 (1596). thet til
vapnskiffte och handgrep Svenske män
emellan ... kommit. Stjernman Riksd. 1:473
(1599). Elephanten (ett skepp)... hade warit
till handgrepz medh then stoore Krafwel.
Brahe Gust. 1 kr. (14). — 3. Grepe, handtag.
[Mnt. hantgrepe, T. handgriff.] ett stort
drycks kärl, med ... ett handgrep eller ring
thär öfver. Peringskiöld Heimskr. 2:84.
han fattade spiutskaftet ... och bröt sönder
sielfva handgrepet. 2:229. Handgrepan. Lind
Ord. — 4. Konstgrepp. När thetta emoot
hans vilia gick, Ett annat handgrep han tå
anfick. Messenius Ret. C 4 a.
Handgå, -gånga, intr. Underkasta sig,
erkänna för öfverherre. Kong Christiern
är j Norige och the begynna fast handgå
honum ther j landit. Gust. 1 reg. 7:441.
stadhen war honom handgången. O. Petri
Kr. 188. Så drog konung Christiern sielff til
Vpsala, och stemde ther landet til sigh, och
mong häredhe och noghre knapar handgingo
honom ther. Ders. 270. the Svenske Herrar,
som honom (konungen) tilförene handgångit
hade. L. Petri Kr. 146. Thesse toge Wijkena
in och folket handgick them på Her Götstaffz
wegna. Svart Kr. 67. the skulle Konungen
handgå och hylla. Ders. 165.
Handgångeman, m. blef han vid Kongl,
hofvet antagen för konung Sverker Karlssons
handgångeman (satrapes ac minister
auli-cus). Peringskiöld Heimskr. 1, företal.
Handhafva, tr. Hafva hand, vård om;
upprätthålla, bibehålla; skydda, försvara.
a|fskaffa thet onda och handhaffua thet
godha. Uti. på Dan. 123. Konungen ...
hand-haffuer alla them som ordet elska och göma.
Ders. 265. Thenne tyrannen handhaffuer sijn
affgudhadyrkan tnedh swerd och eeld. Ders.96.
Landzhöfdingarne (skola) alfvarligen
handhafva allmogen vidh K. May:tz placat emot
egenvillig skiutzning. Stjernman Riksd. 3:
1949 (1683). tiufFuar och förrädare icke
handt-haffua och förfordra, uthan them lata straffa.
Tegel Gust. 1 hist. 2: 316. E. K. M. ville ...
migh ringa person uthi sitt konungslighe
patrocinio och försvar emoot alle mine
för-hatare handhafva och beskydda.
Schroderus J. M. kr. tillegnan. uthrota the ...
förderflige laster, jempte the vrånge onde
menniskior som them befordra och
handhafva. Stjernhjelm Virt. rep.
Handhall, -håll, n. Handtag, grepe.
[Isl. handarhald ] Handhall, skafft, grepe.
Helsingius. Et käril med tu handhåll.
Lind Ord.
Handkafvel, m. Handtag, en
hirsch-fängare ... med silfverfäste och svart agat
handkafvel. Stagnell Bank. 59.
Handklapp, n. Handklappning. Der blef
et handeklapp, och glädieröster hördes.
Kolmodin Qy. sp. 2: 467.
Handklappa, f. Uppslag på ärmar. (Jfr
Kalkar Handklappe.) Ingen gemen
borgare ... och eij tess hustru och barn (skola)
bruka något sidentyg ... till kläder, upslag
på kappor, muffar, myssar eller handtklappor.
HSH 31:79 (1661).
Handklipping, m. Klippingshandske?
(Jfr Rietz Klippning, skinn, hvarifrån ullen
eller håret är afklippt. Isl. klippingr.) Borås
boernes vahror, hvilka hoos dem tilvärckas,
nembl. smijde, lärefft, blaggarn, vallmar,
hand-klippingar. Stjernman Com. 3:486 (1666).
Handklofve, m. Han (fogden) legger på
tigh sina handklöfver. Chronander Surge
A 5 b. handklöfver. S. Brasck Ap. gern.
D 1 b.
Handkläde, n. Handduk. [Isl.handklceöi.]
Mantellum, handa cläde. Var. rer. voc. G 8 b.
Handklädhe, mantile, mantelium. Helsin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
