Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Herrehycklare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herrehycklare
— 372 —
Hickan
Herrehycklare, m. Som ställer sig in
hos höge herrar, en Norlands prest, den
där hade varit en stor herrehyklare.
Rai-mundius 116.
Herrinna, f. Fru. [T. herr in] Herren
och tienaren herrinnan och tienarinnan. L.
Paul. Gothus Mon. pac. 285.
Herrslunt, m. Lakej, betjent, uppassare.
Lind Ord.
Hers, m. Hirs. [Mnt. herse.] Milium,
härss. Var. rer. voc. Nia. tagh nu til tigh
hwete, biwgg, bönor, ärter, hers och haffra.
Hes. 4:9.
Herskan, f. Herravälde. Så syns Natur
och Döen nu täfla fast om prijset, Hveem
aff them större macht och herskan haar
be-vijsat: Then ett så fagert värck först
sammanfogat haar, Eli’ then, som skingrat sehr thet
så väl fogat var. Lagerlöf 53.
Herskap, n. 1. Magt, herravälde. Är
icke herskap och fruchtan när honom. Job
25: 2. Jagh vill hålla migh stilla och
from-mer till thes iagh migh en man bekommer,
Så skall iagh tagha härskapet till migh.
Doct. Simon 8. — 2. Öfverhet. Vthi all
land skickadhe (förordnade) han herskap,
men offuer Israel är han sielff Herre worden.
Syr. 17:14. wij scriffue til Konungar och
annor Herskap. 1 Macc. 15:19. iagh är ock
en man stadder vnder Herskap. Luc. 7: 8.
offuerantwarda honom Herskapet och j
Landz-herrans wold. 20: 20. Ther intit herskap är,
ther gör hwar och en som honom löster.
O. Petri Kr. 172. — B. Område, hvaröfver
någon är styresman. Judea medh sijn
til-höring war delat j fyra Herskap. Matth.
14:1 (glossa). — 4. Herremän,
ståndspersoner. haffwer jw almogen j then motten så
wäll fordell, som härskapett. RR 10/i 1543.
Herskap, n. Härsmagt, härskara. [Isl.
herskapr.] På then tijdhen skal Herren
besökia (hemsöka) thet högha herskapet som
j högdenne är. Es. 24:21. the dyrkadhe
himmelens herskap. Ap. gern. 7:42. Jfr
Härs kap.
Hesa, f. Heshet. [Isl. hæsi.] Hwar hesa
är vthaff heta, tå är ... målet groofft. B.
Olavi 36 b. thetta rensar brystet och
för-driffuer heeson. Dens. 37 b. när han
(strupen) skadder är, så blifver heesa och hosta
uthaff. Comenius Tung. 275.
Hesla, ett slags afgift till presterskapet
i Helsingland. [Jfr Egilsson Lex. "Heslar,
m. pl., inter segetes v. fruges numeratur".
Fritzner Ord. "heslar, f. pl., et slags Korn
eller deslige".] the iiij päninger som kallas
sancti olaffs hesla giffues vdth effter gammal
siduenie. Gust. 1 reg. 5:61.
Het, adj. 1. Het till sinnes, vred. Hwadh
haffuer iagh misshandlat eller syndat, at tu
är så heter på migh? 1 Mos. 31:36. — 2.
Ifrig, begärlig efter. J som så hete ären
til affgudhar. Es. 57:5.
Heta, intr. Heta, kallas, j haffuen hetit
förhudh aff them som heto vmskärilse. NT
1526 Eph. 2:11. Ther skal iagh lära tigh
förstå Hvadh thet heter (vill säga) at fougden
slå. Chronander Surge E 7 b.
Heta, intr. Vara het, hetta. [Isl. heita.]
Hon (solen) hetär meer än monga vgnar.
Syr. 43: 4. Siöman ... then stierne-circul
nalkas, Ther soolen heetar mest. Spegel
Guds verk 95. thet som sielf kält är, kan
dock heta. Ders. 153. Hetas, blifva het,
upphettas, kroppen såsom i en Finne-badstu
hetas. Ders. (1745) 141.
Hete, m. 1. Hetta. [Isl. hiti.] hete och
torka förtärer sniöwatnet bortt. Job 24:19.
Then tijdh heten twingar them, skola the
försmechtas. 6:17. en hete then ther
vth-torkar regn. Es. 18:4. hans kropp skal
vthkastat warda och liggia j heta om daghen.
Jer. 36:30. Elementen skola försmelta aff
heta. 2 Pet. 3:12. plågha menniskionar
medh heta aff eeld. Upp. 16:8. — 2. Feber.
Herren skal slå tigh medh swulnat, skelffuo,
heta, brenno. 5 Mos. 28:22. — 3. Brånad,
brunst. Tu lop om kring såsom een
Came-linna vthi sinom heta. Jer. 2: 23.
Hetig, Hettig, adj. Hetsig. Cholerisk,
hetigh och vredhsam. P. L. Gothus 1 Uti.
F 4 a. een hetig, vredsint, snarbrinnande
menniskia. Franckenius B 4 a. kränckt
aff en hetigh feber. Samlaren 9:176 (1624).
hettigh feber. L. Paul. Gothus Kometsp. 8.
Hetna, intr. Blifva het, uppeldas. [Isl.
hitna.] hetnar thet (regnet) förmycket, så
blifver ther aff backebränna. Comenius
Tung. 52. then onde lusten bolar såsom een
okysk qwinna ... och när hon ther öffuer
hetnar och warder haffuande, föder hon
syn-dena. P. Erici 6: 27 a.
Hetsig, adj. Het. The hetzige länder i
söder. A. Arvidi 27.
Hexare, m. Hexmästare. [T. hexer.]
en häxare, som sökte göra honom galen
genom en magisk konst. Fabricius 369.
Hexare. Lind Ord.
Hia, Hija, tr. Narra, bedraga. [Mnt.
higen.] dieffuulens förblindelse oss så hiyar
och kiws, at wij icke kunne see wår
farlig-heet. L. Petri 4 Post. 6 b. Berömde sigh
och (Danskarne) ther vtaff att the så offta
hade hijadt the godtrogne Swenske medh
godh sööt och fager ord, medh breff och
segell. Svart Kr. 7. Köpmännerne ... lathe
hije sich theris gode ware ifrå. Fin. handl.
7: 198 (1547). En inbunden skalck lurar
(hiyar) the oförsichtige med sin illsnijdigheet.
Comenius Tung. 817. I iungfrur, som ä
lärda Ouphörlig hija oss, När I ehr mot
kärlek härda, Är thät allvar eller låss?
Rudeen 219. När man sig låter blott med
bara fägring hia. Runius 2: 7.
Hickan, f. Hicka. Helsingius.
Stjernhjelm Bröl. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
