Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hinderkedja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hinderkedja
— 374 -
Hira
thå, Thy monde hon störste huggen fåå.
Hund Er. 14 kr. v. 314. — 2. Ryggvärn,
stöd, skydd, en domare ... som alla
menniskior och diefflar döma skal och straffa,
en omäteliga macht och hinderhåld haffua
moste. P. Erici 2:354 a. han hadhe itt så
starkt hinderhåld, at dödhen medh alla sina
drawanter och reskap hadhe aldrigh dräpit
honom. 3: 61 b. fördeel och hinderhåld, som
the Christne haffua emoot dieffuulen. 5:121 b.
— 3. Förbehåll, förbehållsamhet. strax
resolutionen var fattadh, (vi) ther om uthan
sky och något hinderhåld E. K. uptächt.
Stjernman Riksd. 2:1428 (16ö4\
Hinderkedja, f. Hämmkedja. Kutsken
... förhindrar hiulet medh hinderkädian i
brandt nederfärd. Comenius Orb. piet. 175.
Hinderlist, f. Bakslughet, försåt, knep,
bedrägeri. [Mnt. hinderlist; T. hinterlist.]
Tå sade the Swenske sigh befruchta, att
här vnder skulle wara swick och hinderlist.
Svart Kr. 5. Gorius Holst ... tog Kong.
Götstaff till nåde ... doch vnder stoor
be-plichtelse, att han icke framdeles skulle låta
sigh finna vti någen arg stämpling, falskheet
eller hinderlist emoett honom och Rijket.
Ders. 72. the ondas snödha hinderlist. R.
Foss 61. the uptänkte än itt anslagh ... til
at grijpa then grymma fienden medh försååt
och hinderlist. Schroderus Liv. 94.
Hinderlistig, adj. Bakslug, svekfull.
[T. hinterlistig.] Sådant affwugt och
hinder-listigt partij som beliuga och belacka the
froma. Uti. på Dan. 94. Medh thenna
hinderlistige handel kom konung Gustaff ifrån
Gottland. Tegel Gust. 1 hist. 1:93. The
hinderlistige tror man, och the rättsinnige
blifve intet betrodde. Schroderus Hoflef.
277.
Hindertyg, n. Bakrem på en sadel,
svansrem. [T. hinterzeug.] Postilena,
hin-dertygh. Var. rer. voc. L 3 a. En sadel medh
hindertygh. Brahe Oecon. 126. Jfr Förtyg.
— Synes äfven betyda Hästtäcke, flogels
Hindertygh ... belagtt mett gullsnörer. Hist.
handl. 2:27 (1548). the sköneste caballer
och hengster, beprydde medh förgyldt
hin-dertvgh. Stock. Mag. 3:77 (1561).
Hindra, tr. Hindra från att rymma;
fasttaga och utlemna, begærandis atj æn
nw vele hindre lathe then for:ne skalk.
Gust. 1 reg. 4:319. haffue i vel råd til att
hindra for:da forrädere oss till hånda. 5: 37.
— H. till rätta, gripa och inställa för
rätta. (Se Schlyter Ord.) lathe the
skal-ekar bliffua hindrade til rätta. Gust. 1 reg.
5:48. om någor finnes som ogilt silffwer
eller orätfärduga wigt haffwer,... skola thå
werkmestaren och gulszmedherne ... honum
eller henna hindra til retta. 6: 253.
Hindre, adj. Bakre. [T. hintere.] Så
är och thet hindre (Janus-anletet) rynckt af
sorger, grymt och ledt, Men thet främre blijdt
och täckt och fult af glädie. Stjernhjelm
Fredsafl 18 intr.
Hindring, f. Hinder. Bohaget hafver
många hindringar, som dess tillväxt,
förbättring och välfärd förtaga. Brahe Oecon. 54.
Hingsteväg, m.? [Jfr Isl. hinneg,
hin-nig, hinsig, hinsegin — hinn veg, dit, åt
det hållet.] ther man will gå retta hingzte
wæghen fram, kan the för jngen deel
wnd-wiika eller medh noghon skæl neeka ath
konung maiestat tiil Danmark och Danmarks
Riikis Rådh iw brwtzlige ære wthi Malmö
recesses offuertrædningh. Gust. 1 reg. 7: 491.
Hingstridare, m. Så kallades de
hofmän eller ryttare, som tjente i konungens
stall och redo hans hästar. De fördelades
efter sin beväring i blanka och svarta,
hvilka utgjorde hvardera sin fana.
Adlersparre Afh. 131.
Hinka, intr. Halta. [T. hinken.] ett
been gick sönder på honom (hunden), at
han hinkade sin koos. Balck Esop. 216.
såsom han (Loyola) uthvertes på begge låren
skamfäradt och halter var, altså var han och
invertes, på sin tros vägna, hinckande. L.
Paul. Got hus Föret, till Gyllenhjelms
Fängelseskola B l a. Fredztractaten begyner
myked på at hinka. A. Oxenstjerna Bref
2:450. — Låta hunden h., vara falsk,
opålitlig. [Se Schiller-Lübben hunt.] szå
lathe the och well hunden hincke, the måghe
orsake sig hure the wele. RR 80/c 1545.
Hinna, tr. the Egyptier iaghadhe effter
them, och hinte them. 2 Mos. 14:9.
Hinnig, Hinnog, adj. Ihärdig, enträgen,
flitig, trägen, han (djefvulen) är en träghen
... och genomhinnigh fiende. L. Petri 1
Post. U 7 a. wij kunne medh een stadugh
och hinnogh bön förwerffua aff Gudhi thet
wij behöffue. 4 Post. 44 b. wij skole icke
... giffua bönena offuer, vthan altijd stadige
och hinnoge bliffua ther vthi. Ders. 48 a.
Jfr Innig.
Hinnoghet, f. Ihärdighet, driftighet,
förmåga att verkställa. När honom är affuel
(kraft) och hinnogheet. L. Petri Jobs bok
12:16. Jfr Innighet.
Hinsida, f. läghradhe sigh j Moabs marek
hinsidhon Jordan. 4 Mos. 22:1. j som
hin-sidhon elffuen ären. Esra 6: 6.
Landzhöff-dinge hinsidhon widh elffuen. Ders. the
land på hiinsidhon widh Jordan. Matth. 4:
25. j wäghenom ... woro twå bratta klippor,
then ena på thenna sidhonne, och then
andra på hinsidhonne. 1 Sam. 14:4.
Hira, intr. Vara yr i hufvudet, svindla.
när han kom uppå bryggian och sågh på
thet rinnande och brusande vatnet, bleff han
hijrande uthi huffuudet. T. Johannis Fästn.
D 4 b. jag helt häpen stod och undra så jag
hira. Wrangel Tor. 31. Jag hirar, mig
hirar. Lind Ord.
Hira, Hyra, f. Yrsel, svindel. Vertigo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
