Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Husdjefvul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Husdjefvul
- 390 —
Huskyrka
Husdjefvul, m. Ond ande i ett hus.
ächtefolk skola wachta sig för
hwszdieffuu-len. P. Erici 1: 338 a. hwszdieffuulen
sådana trettoeeld emellan echtafolk vptender.
Ders.
Husfattig, adj. SeHusarm. Hwsfattiga
menniskior. P. J. Gothus Catech. Ee2b.
göra der uppå een viss ordning huru medh
sådane huusfattige uthe på landet skall hållet
blifva. Stjernman Riksd. 1’: 624 (1605).
Husförste, m. drap Maeseia Konungens
son, och Asrikam hwsz Förstan. 2 Krön.
28:7. (Septuag. Y|foö|xsvos toü oiy-oo; Luth.
hausfürst; Öfv. 1878: slottshöfding.)
Husgesind, n. Husfolk. [T. [-hausge-sinde.]-] {+hausge-
sinde.]+} En mästare äge i sitt hus så emot
gesäller som poikar och öfrige husgesinn
husbonde rättighet. Stjernman Com. 3: 746
(1669).
Husherre, m. 1. Herre, öfverherre. Joas,
Saraph, hwilke hwszherrar wore j Moab.
1 Kron. 4:22. {Öfv. 1878: som rådde öfver
Moab.) ther {vid porten till Jerusalems
tempel) itt belete stoodh Hwsherranom {templets
herre) til förtreet. Hes. 8:3. (Glossa: Gudh
war Husherre j Jerusalem.) — 2. Husbonde.
[Isl. hüsherra; T. hausherr.] itt helghat faat
til hedher, Hwszherranom brukeligliit. 2 Tim.
2: 21. stode ock fuller bäst, at hvar hwssherre
eller hwssfru sågo till sitt stånd och hölle sig
ther effter. Brahe Oecon. 51. stränge
huus-herrar regera ey läng’. Törnevall B 6 a.
Hushjon, m. Tjenstehjon. tin egen
hus-hion ... tänck ey, titt övervälde hava
änt-ledigat tig ifrån all plichtighet emot honom.
Hermelin E8a.
Hushåll, n. 1. Hem. tå han {Kristus)
war til manna kommen, och stegh vthu
hwss-hållet in i kyrkiona. P. Erici 1:130 b. —
2. Husets styrelse, husbondevälde, the try
regementen, nemligha kyrkionnes, werldzligh
öffuerheet oc hwsshållet. P. Erici 1:130 b.
— 3. H å l la h , hålla hus, husera, här håls
ett önkeligit huushåldh. Adlersparre Hist.
saml. 3:«0 (1629).
Hushålla, intr. 1. Styra ett hus, vara
husbonde, j then andra werldena ...
Chri-stus sielffuer såsom en ewigh Konung
regerar och hwshåller. P. Erici 3:16 a8. — 2.
Hålla hus, husera, hvilket folk där så giäste
och hushöllo med de Hallands boer, at icke
mycket fans igen, som ofördärfvat och icke
förhärjat var. Tegel Er. 14 hist. 113. när
Gudh icke genom werldzligh öffuerheet ...
Iagh och rett på iordenne vppehölle, så skulle
folket ganska illa hwshålla. P. Erici 1: 74 b.
Altså hadhe dieffuulen ... rumorat och
hws-hållit. 3:18 a. — 3. Förhålla sig, bete sig
i samhällslifvet. {Gud) ganska wel weet,
huruledes wij äre til sinnes på iorden,
huruledes wij hwshålde och skicke wårt leffuerne.
Busch A 2 b.
Hushållare, m. Husbonde, husfader.
Hwshållare idem quod Hwsbonde.
Helsingius. alla huushållare förmane theras folck
och barn til ett gudeligit lefverne.
Stjernman Riksd. 1:665 (16 1 2). en husfadher bör
vara en rättsinnigh predikare uthi sitt hus ...
Ther hvar och en hushållare sigh således
ställa ville uthi sitt husregemente, o huru
väl skulle thet stå til i alla saker. L. Paul.
Gothus Cometsp. 150.
Hushållerska, f. 1. Husmoder.
Maat-moder, huusmoder, huushållerska.
Comenius Tung. 609. tu migh till thenna tin
helgha stadhga {äktenskapet) nådheliga
vth-waldt, och till een hushållerska kallat
haffuer. P. J. Gothus Bön. d6a. — 2. Jfr
under Husaktig 1. skola hustrur vara
hwshållerskor, låta sigh gerna finna hemma
j huset, och lära thet väl förestå. T.
Johannis Fästn. Cc8a.
Hushållning, f. Styrelse, ledning. Gudz
underliga regemente och huushåldning medh
oss. P. J. Gothus Kors F7b.
Hushäst, m. Häst tillhörande ett kungl,
slott, vpburit then årlige fodring, som kalles
huszheste. Gust. 1 reg. 13:247.
Husjunker, m. (Se J u n k a r) Vill tu ey
legdrängen till arbete drifva, Han skal tå väl
snarlig en huusjuncker blifva. Törnevall
B 7 a.
Husknekt, m. Husdräng, tjenare. [T.
hausknecht.] Lijka som tu fråghadhe ... en
latan hwsknecht om monga sysslor. Syr.
37:14. en hwsknect ... then sinom herra
gerna gör alt thet han weet honom wara til
wilia. O. Petri / Post. 48 b.
Husknut, m. Ordstäf: slå
husknutarne åder, stå sysslolös i gathörnen.
löpa ifrå thet ena huset och j thet andra,
eller stå och slå hwsknutarna ådhre j alla
gatumunnar. T. Johannis Fästn. Cc 7 b.
han var laat, och slogh knuterna ådhreblodh.
E. Erici B 4 b.
Huskors, n. Husligt lidande, hemsorg;
äfven lidande, sorg i allmänhet. Gudh
hemsökte honom medh hwskorset, och lät hans
eghen dotter döö. P. Erici 2: 342 b.
Hwskorset haffver icke länge bleffvet aff H. F.
N:des och H. F. N:des högtälskade maakes
axlar. Phrygius 3 Likpred. 38. althenstund
han hadhe våldtagit Juliani ståthollarens
dotter... bleff hennes fadher igenom thetta svåra
huuskors bevekt at vräckia (hämnas) thetta
stora öfvervåld. Schroderus J. M. kr. 471.
hans hustrus huskors (sjuklighet). P. J.
Gothus Likpred. öfver Chytr. D6b. Vij anten
allmenneliga eller eenskylta egen huuskors
och bedröfvelse uthstå och lijda måste.
Colerus 1:5.
Huskrig, n. Af sådant kommer gnabb,
så ordkast, sedan tvister, Som alt omsider
ut i öppet huskrig brister. Kolmodin Qy.
sp. 1:344.
Huskyrka, f. Huskapell; husandakt. [T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
