Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hyende ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hyende
— 397 —
Hyra
dade sigh ther uthi sin bodh. Sylvius
Curt. 20.
Hyende, n. [Isl. hægindi.] hyiende. Hes.
13:18; Marc. 4:38. höyende. O. Petri 2 Post.
39 a- L. Petri 2 Post. 139 b.
Hyendehund, m. Knähund, hvart och
ett keffverne och litin hyiendehund tör skälla
emoot ett dödt leyon. P. J. Gothus 2 Pred.
G 5 a.
Hyfs, m. Snyggande. (Barnet får) hyfs
och ans. Tessin Bref 1:75.
Hygel, m. Kulle, höjd, backe. [T. kugel.]
Een mächtig englahäär, fördeelt i tvenne
flyglar, Var med i stadigt tåg på Edoms
skarpa hyglar. Spegel G. verk 47.
Hygga, f. Tillflykt, skydd, välbefinnande?
een ringa sinnlöös mygga, Dher hon liuus
och loga seer, Täncker finna lust och hygga,
Men sig sielf i döden geer. Gripenhjelm 296.
Hygga, Hyggja, tr. och intr. 1. Omhulda ?
ställa sig in hos? uppå thetta sätt hyggiar
och apar hon (verlden) menniskian til
hennes egit fördärff. Schroderus Hoflef. 69.
— 2. H. om sig, bereda sig tillflykt, skygd,
beqvämlighet? nu börjar örnen byggia, Nu
tittar räfven fram och söker om sig hyggia.
Spegel G. verk 87. Alzingen spinkot mygga
Försummar sig (om våren), men vil
bestäl-samt om sig hygga. Ders. 179. — Refl. 1.
Hålla sig till. Vidh tigh vil iagh migh hyggia.
Min skatt och enda tröst. Bureus Nym. I: 7.
Man kan vid nöjets högsta skatt Sig helt
förtroligt hyggia. Eldh Myrt. 8. — 2. Inhysa
sig. ther af (af guld) vil han (gripen) byggia
Sit neste, och sig ej i sämbre koya hyggia.
Spegel G. verk 206. een konung plä the
sköna slott ej byggia, At spinlar och slik
diur sig ther i skola hyggia. Ders. 220. Herren
ville ... Adams kropp ... så konstigt byggia,
At een odödlig siäl kan sig i honom hyggia.
Ders. 246. alle bodde trygga Och kunde sig
med frid hvar i sin boning hygga. Sal. vish.
17. Bland alla creatur ... Fins inga hvilka
sig så väl tilsammans hygga, Som qvicka
fåglar. Eldh Myrt. 100.
Hyggelig, Hygglig, adj. Vacker,
behaglig, angenäm, the äro icke hyggeligh såsom
annor diwr, the ther lustigh äro til seende.
Vish. 15:19. våren och sommaren är
hyg-gelig och behagelig för verma och
himmelens lius skul. Svedberg Ungd. reg. 145.
Döden, som sig föresatt Til sit tysta tilhåld
föra Hvad hans faslig långa natt En gång
måtte hyglig göra. S. E. Brenner Dikt.
1:106.
Hyla, Höla, intr. Tjuta, jemra sig. [T.
heulen; Mnt. kulen.] Han (vargen) flydde,
begynte hyla och tiuta. R. Foss 476. iagh
fastadhe i siw daghar, hylandes och
gråtandes. Forsius Esdr. 103. han tööt, greet och
hylade. Petrejus Beskr. 2:90. j må wäl
hööla, pocka och vndsäija så mycket eder
synes. Svart Ärepred. 81. — Jfr Yla.
Hylan, f. Tjut, jerflmer. the Israeliters
hylan och gråt. A. Laurentii Hust. 85.
Hyldra, intr. Lisma, ställa sig in. (Jfr
Rietz Hyllär.) Påven och konungen j
Hispa-nien vette tusende sätt, så hyldra och
smee-kias medh käiseren. Bureus Påv. stämpl.
B 3 a.
Hylla, tr. 1. Göra huld, bevågen. Hyller
sonen, at han icke förtörnas. Ps. 2:12. lager
ju szå med all ider lempo atti hylle almogen
thet beste j kunne. Gust. 1 reg. 9: 306. —
2. Bringa på sin sida, förmå någon att
hylla, att underkasta sig. Söffuerin norby
... hade begynt hylla landit tiil konung
Cri-stierns hender. Gust. 1 reg. 2:101.
dagtin-gadhe på konung Christierns wegna, och
hyllade honom landet. O. Petri Kr. 323. Oleff
Bonde förskickade han till att hylla och reesa
wester bergzlagen. Svart Kr. 19. Peder
Vggla reeste och hyllade almogen Her
Göt-staff tilhonde. Ders. 25. honom gaffs
tillfälle at hylla the gemeena till sig. Gust.
Adolf Skr. 129.
Hyllesnok, m. Gunstsökare, lismare.
Påfven ... läter kalla sigh aff sine
hyllesno-kar Dominum Dominantium. Laurelius
Opusc. 4:48.
Hyllika, se Hillika.
Hympel, se Humpel.
Hympelaktig, adj. hympelachtigt land,
mest öfverväxt medh skogh. J. Månsson 47.
Kuriske Näringen är hympelachtigt land.
Dens. 98/
Hynas, dep. Rynka pannan. Lind Ord.
Jfr Rietz Hvännäs.
Hypa, tr. tå plantorna begynna komma
sig före, skola de hypas, som the thet kalla,
thet är: jorden skal skrapas upp under hvar
planta 3 resor, 8 dagar emellan hvar resa.
Colerus 1:145.
Hypig, adj. Ofta förekommande; ymnig,
riklig. [D. hyppig.] det onödige och hypige
förpassande af een och annan persohn på
betlande kring om landet. Stjernman Riksd.
2:1201 (1652). gifva tilfelle och anledning til
sådan nödig pertzels (spanmåls) hypige
införsel. 2:1206. — Jfr Hop ig.
Hypighet, f. Ymnighet, riklighet. rundt
mynt... uthi een sådan hypigheet slaget är
och uthi landet uthsprijdt, at undersåterne
ther medh til sin dagelige handterning och
nödtorfft kunne väl försedde vara.
Stjernman Com. 1:969 (1629).
Hypken, n. Ett slags hasardspel. [Mnt.
hupken; Nt. hiipken; T. häufchen. Se Grimm
Wört] Stjernhjelm Here. 155. Jfr Rietz
Hybbika.
Hyra, f. Ohyra. Een klimp, som är aff
matk och otäck hyra full. Lagerlöf 60.
Hyra, f. Han har sin fulla hyra (fullt
rus). Lind Ord. Han hade tå, kanske,
af rus en hyra fått. Kolmodin Qy. sp.
1:103.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
