Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Inspänna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inspänna
— 426 —
Insänka
Peringskiöld Jord. 118. — 2. Inblanda.
Fransyska ord, som hon gerna inspädde i
sitt tal. Stagnell Bank. 15.
Inspänna, tr. Begränsa, inskränka. [T.
einspannen.] Här finnas menniskior som
inspenna öffuerheetennes ämbete altförtrångt,
och dragha thet aleena på verldzliga
handlingar, lijka som hade hon elies medh
religionen och Gudztienstenne intet synnerligit
göra. P. J. Gothus Hust. 109. inspänna
dygden ganska ängt, och instängia hennes
macht in om alt för trång hägnad.
Schroderus Hels. beg. skattk. 180. Emedan Gudh
vijda uthsträcker sitt nådevärk öfver alle
menniskior, vil oss icke höfvas, at vij thet kortare
inspänne eller någen thet förmene. Hunn. 457.
Insteg, n. Framsteg, han skall halfva
uthi sine studier giort ett temmeligit instegh
och progress. Adlersparre Hist. saml.
2:120 (1643).
Instiga, tr. 1. Infalla i. the medt någre
tusende folck wele instige thenn landtzenden
Smålandt. RR u/s 1547. — 2. Få insteg
hos. sådana tanckar instijga oss. P.J.
Gothus Rel. art. 811. — 3. Instigen med:
a) inbyrd med. Hon (verlden) är jw med
tesse gruffueliga eedher så instighen, lika
som hon hade mist både witt och sinne.
O. Petri Ed. A 4 a. werlden är ... så diwpt
instighen med gudz försmädelse, at hon intit
står til botandes med noghot timeligit och
måteligit straff. Ders. C l b. b) inrotad hos.
otrooheeten (är) så hardt jnstighin medh oss
at wij icke haffue then troo til wor
himmelska fadher som oss borde. O. Petri
2 Post. 59 a.
Instinga, tr. 1. Insticka, iagh Herren
haffuer draghit mitt swerd vthu skijdhonne,
och thet skal icke igen instunget warda.
Hes. 21:5. — 2. Insmyga, ogilt och ondt
mynt instinges i rijket. Stjernman Com.
1: 620 (1615). hàn brukat een hoop förlupna
Svenska, som sigh uth medh grentzerne
hafve hållit och så instungit een hoop
smedeskrifter och löngner. Gust. Adolf Skr. 164.
Refl. the hafva sigh som ilsnedige refvar
{räfvar) thit instungit. Ders. 159.
Instrumentist, m. Musikant. [Fr.]
Speel-män och instrumentister. Petrejus Beskr.
2:183.
Instränga, tr. = E n s t r ä n g a. om någon
huusbonde vil för mycket insträngia och
oskäligt påbörda sine skattebönder.
Stjernman Riksd. 2:1257 (1655).
Inströ, tr. Ingifva, intala. [T. einstreuen.]
att dirigera deres consilia och hindra, dedh
icke något vederligt af androm jnströs måtte.
A. Oxenstjerna (HSH 29:251).
Instyrka, tr. 1. Styrka, stärka, straxt
fattade the mod och ... med inbördes
up-muntringar instyrckte hvar annan.
Peringskiöld Jord. 67. — 2. Tillstyrka. Han
utvalde ... the ädlaste och förståndigaste män,
hvilka han uti andeliga saker och Gudarnas
dyrckan undervijste, och instyrckte at dyrcka
och tilbedia vissa Gudar. Peringskiöld
Jord. 80. tå han til sig kallat hade sin
broder och med honom thetta ärendet angående
öfverlagt, instyrcker han at broderen skulle
begifva sig til Italien. Ders. 133. Konungen
blef instyrckt af Riksens Råd, at han ...
skulle på alla orter besättja tiensterne med
tienlige personer. J. Werwing 1:232.
Instädja, tr. Tillstädja att komma in.
[Mnt. instaden, insteden.] edre breffdragare
hafwe fast lenge legett ther på grentzen för
ähn the instaddes. RR 10/io 1545. förvijses
af staden och aldrig mere ther instadd blifva.
Stjernman Com. 1:163 (1559). wåre
sende-bud ähre än nu vdi Wijborgh, och haffue
icke bekommith swar ifrå Rysland, ahntenn
the schole städes ther inn eller när thet
kann skee. Fin. handl. 10:65 (1563).
Inständig,adj. Enständig. [TAnständig.]
Kongl. M:tz ... inständiga anhållande.
Stjernman Riksd. 2:1169 (1650).
Inständigt, adv. Enständigt. man bör
inständigt thetta neka. Spegel G. verk 172.
Rådherrarne konungen inständigt anmodade
at gå emoot Cossaekerne i fält. P. Brask
Puf. 360.
Insvart, adj. Genomsvart. [Jfr T. [-ein-schwärzen.]-] {+ein-
schwärzen.]+} vatnet ... svärtades i glaset så
insvart som bleck. U. Hjärne Vatt. 66.
Insvälja, tr. Min siel, insvälgh i tigh
sinnet, och upslwka i tigh förståndet.
Forsius Esdr. 129.
Insylta, tr. Inlägga, lathe insylthe och
wäl förware then mäste wilbrådh aff
alle-hande slagh. Fin. handl. 10:172 (1568).
Insåte, m. Invånare. [Mnt. insate\ T.
e/ns<asse.] Hans Kong. Rijkes indsåter. Svart
Å repred. 77.
Insäga, tr. Göra insaga, invända. [T.
einsagen.] om han hade något att med skiäl
inseija emot personen. Stjernman Riksd.
3: 2106 (1693).
Insägelse, f. 1. Invändning. Papisternas
jnseyelse om apostlanar, ath Christus them
allena gaff sin lekamen och blodh j brödh
och wijn. O. Petri Sakr. 17 a. — 2.
Gensägelse, förbud, han hade bekommit
Konungens indseijelse och hårde förbuds breff,
att han sigh til Arboga möthe icke begifva
skulle;> HSH 19:225 (1600).
Insägning, f. Invändning. Svar på en
insegning. Raimundius 61.
Insänka, tr. Nedsänka, i synden
in-senckta menniskior. Svedberg Sabb. ro 1:78.
Insänka, tr. Sticka, brodera, roser vthi
kosteligista löffwerk insenckt. A. Andreæ
Försp. till Uti. på Dan. d3a. hvar enn söm
utj kläderna Var insänkter medh ädelar steen.
Sv. folkv. 1:43. Salen ... var med rike af
guld insänkte tapeter beklädd. Ehrensten
(Lönbom Anek. 1. 5:89). Jfr Sänka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
