Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Klädeqvast ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klädeqvast
— 453 —
Knafre
hafva kan, hijt i rijket före, at the thet alt
straxt, och förr än the thet til någon försällie,
in på klädehuset före och medh Vår och
Cronones stempel tekna låta. Com. 1:775
(1621). alt godz, som hijt in i rijket ifrån
fremmande orter föres och stämplas bör,
skal, så snart thet til någon stapelstad
ankommer, hafvas in på klädehuuset och ther
stämplas. 2:315 (1641).
Klädeqvast, m. Klädviska. Scopina,
cledequast. Var. rer. voc. F1 b.
Kläderef, n. Klädernas sönderrifning.
Apostlanar Paulus och Barnabas medh
kläde-reff och andra alffuarsamme åthäffuor satte
sigh vp emoot folket. Uti. på Dan. 566.
Klädeskrifvare, m. Föreståndare för
klädkammaren. Richsens regering... till sal.
Kongl. May:tz begrafningz behof ville låta
uphandla någre nödige species uthaf
kram-vahror, och till den ände förmeent att skicka
hijt uth (till Tyskland) klädeskrifuaren, som
sådant godz her abnamma skulle. A.
Oxenstjerna (HSH 29:335).
Klädesköt, n. Flik, skört på klädnad.
Om någhor båre heligt kött vthi sins klädhes
skööt, och komme sedhan medh sitt
klädhe-skööt widh brödh, mooss, wijn, olio,... worde
thet ock heligt? Hägg. 2:13.
Klädevaktare, m. Uppsyningsman öfver
klädkammaren. 2 Kon. 22:14. 2 Krön. 34:22.
Klädevaskare, m. Fullo, cläde
wa-skare. Var. rer. voc. D 2 b.
Klädlösa, f. Brist på kläder. [Isl.
klæd-leysi, n.] för klädhalöso skul moste the
kryka in j bergsreffuor. L. Petri Jobs bok
24: 7. någhor är förfaren (förgången) j
klädhalöso. 31:19. then fattige skulle draga ohelso
uppå sig i klädlöso. Svedberg Casa 454.
Klädning, f. Klädnad, klädedrägt. Ben
Jamin gaff han ... fem höghtijdhes
klädhnin-gar. 1 Mos. 45:22. För uthan thin åhrlige
löön Skal du, Niels, få en klänningh skiön.
Messenius Blank. 64. Denna blå kleningen
hafva varit konungarnas och domarenas, så
och hela rijketz ferg, vises af åtskilliga
effter-dömen. Rudbeck Atl’. 1:280.
Klädstäld, p. adj. Nödstäld på kläder.
then klädstelte Lazarus skulle få en klädning
af ostampad vadmar. Svedberg Casa 573.
en stor hop barn ... alla klädstelta och när
nakotta. Catech779.
Kläm, m. Så är iw altijdh och för alt
annat thenne onde Klemen medh (vissa
påf-viska kyrkostadgar), at the hetas wara
nödh-torfftiga til syndernas förlåtelse och thet
ewiga liffuet. L. Petri Kyrkost. 34 a.
Klämma, f. 1. Beklämning. Vid thessa
ömkans ord blef hiertatz klämma lindrad.
Kolmodin Qv. sp. 1:555. — 2. Sigill. Thes
til yttermere wissa ... hænge wij Rijkzens
Kläma medh allés wåres Insigter och
Sig-neter nedhan för thetta breeff. Gust. 1 reg.
1:158. På alt thetta fick han breff vnder
rikesens clemme. O. Petri Kr. 278. Til
yttermera visso hafve Vij thetta med egen
hand underskrifvit samt underhängiande af
vår och riksens stora klämma bekräftat.
Stjernman Riksd. bih. 338 (1654). åligger
RijksCantzleren att hafva klemman eller dedh
större sigillet i sin giömo. Civ. instr. 357
(1661). Konungen förtrodde honom stadsens
klämma. Celsius Gust. 1 hist. 1:214.
Klämma, se Klema.
Klänka, intr. Klänga, j medh flygande
tanckar klencken til himmelen, til at ransaka
min himmelska wilia. P. Erici 2: 364 a. —
Refl. Och får then gamle orm med lättia
först sitt spel, At sticka hufvud in, han
kläncker sig in hel. Kolmodin Qv. sp.
1:106.
Kläpp, m. 1. Gosse. (Se Rietz.) Jag
kund’ af kärlek väl then lilla kläppen kramma;
Men tå han envis var, så gaf jag honom stut.
Kolmodin Qy. sp. 1:327. — 2. Oäkta barn.
Han reknar oss för intet annat än oechta
kleppar. L. Petri Sal. vish. 2:16. en slätt
muncka kläpp. R. Foss 342. Se H ork läpp.
Kläpp, m. Stöt, stötel. der mortlars
kläppar liuda. Kolmodin Qv. sp. 2:172.
Kläppa, intr. 1. Klämta. [Mnt. kleppen.]
man .,. klepper vthsunget eller pro pace. L.
Petri Kyrkord. 50 a. morgen ok aften naar
jomfrw maria loff ringis eller klippis. Tideb.
97. är kläppat j klockorna. P. P. Gothus
A 8 b. — 2. Knäppa. It uhrverk ... När
vigten drages up, tå ... Vispinnan flyttes fram
och klokkan måste kleppa. Spegel G. verk
166.
Klöder, plur. Somligestädes föra the
klöder tilhopa, thet är strandvrak aff gräs som
haffzvågen upskutit hafver. Colerus 1:94.
(Rietz Klöter, blåstång, klottång.)
Klöf, f. och n. 1. Klöf djur, boskapsdjur.
Wår booscap skal gå medh oss, och icke een
klöff til baka bliffua. 2 Mos. 10:26. — 2.
Jfr Klofve 6. 1 klöff kolger — 1 klöff
hvitling. Stjernman Com. 2:233 (1639).
Merendels får man et pund beck efter et
klöf tjäru-ved. Linné Sk. resa 56.
Klöfna, Klöfva, se Klyfna.
Klokas, dep. Kräkas. (Se Rietz.) intet
är bättre vthi podagra ... än klökies. B.
Olavi 86 a. Han klokes och hostar, såsom
ville han upkasta både leffver och lungor.
P. J. Gothus Poll. N2a.
Klökelse, f. Kräkning. Thenna syrup
...stillar klökelse. Colerus 1:232. Vil
någon kasta up, han dricke varmt vatn, thet
fordrar klökelse. 1:376.
Knafre, m. Skruf; pinne. Knaffra,
Ver-ticillus, Wirtel. Schroderus Lex. 47.
Cit-thera, Lutha, Lyra, Harpa, Långharpa, Fedla
bestå aff stränger och knaffrar (collabis,
epi-toniis, verticillis, T. Wirbeln.) Comenius
Tung. 775. pinnarna (knafrarna), med hvilka
strängarne upspännas. Orb. piet. 205. man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
