Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kristdag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristdag
— 474 —
Kroppog
verskor och signeiskor. Phrygius Him.
lif. 177.
Kristdag, m. Helgdag till firande af
någon händelse i Kristi lefnad, alle thesse
Christdagar, Jwl medh sinne helg, Nyårs
dagh, wårs Herres Döpelses dagh, then man
kallar the helige Tree Konungars,
Skärtorsdag, Påscha medh sinne helg, wårs Herras
Himmelsferdz dagh som ock kallas Helge
Torsdagh, och Pingsdagh medh sinne helg.
L. Petri Kyrkord. 46 b.
Kristendom, m. 1. Andeliga ståndet.
thenna riiken huadzske pa cristindomzins,
Ridderskapzins eller then menige manss
vegna skal varde ... förderffuat. Gust. 1 reg.
1: 52. — 2. De kristna länderna, twrken ...
træder fast in i tysland oc haffuer
merke-ligit tilfelle vtwiide sin makt j cristindomen.
Gust. 1 reg. 3: 813. turchen owerfaller
cristindomen. H. Brask (Gust. 1 reg. 3: 426).—
3. Kristning, dop. är jcke aff nödhenne atj
mett eders vnge sons christendom förtöffue.
Gust. 1 reg. 7:106. förr och effter barnetz
christendom sungess. Gyllenius 263.
Kristenhet, f. Kristna läran, konung
Albrect... war then förste vthländske
konung som sedhan Christenheeten hijt korn,
öffuer Swerige regeradhe. o. Petri Kr. 154.
Krister, n. Klistir. [Mnt. kristër.]
Cly-sterium, cristeer. Var. rer. voc. E 4 a.
Kristisk, adj. Som håller sig till
Kristus. iagh är Christisk. 1 Cor. 1:12.
Kristmild, adj. [-Gudfruktig,kristlig.]ordeägor,-] {+Gudfruktig,kristlig.]orde-
ägor,+} som fordom kunne vara af ...
Christ-milde menniskior til kyrkiors skrudh och
vidh macht hållande gifne. Stjernman
Riksd. 2:1134 (1649). K. M:tz Christmilde
och berömmelige regemente. 2:1179 (1651).
Christmild i åminnelse Sal. Kongl. Maj:t.
A. Oxenstjerna (HSH 24:355).
Kristmånad, m. December, thenne
må-nadhen ... bekommet thet nampnet
Christ-månat, therföre at wij Christum medh
syn-nerligh flijt tå betrachta skole. P. Erici
1:2 b.
Kristningakläde, n. the haffua til the
nyy döpta brukat thet hwijta klädet, som
hoos oss än nu brukas och kallas
Christ-ninga klädhe. L. Petri Kyrkost. 84 a.
Krita, f. Hvit färg, hvithet, alt, hvad
namn äf glans och blänckia haar, sin krijta
De mista. Eurelius Vitt. 30.
Krodanskalk, m. the Tydzske haffua
hafft en gudh then the kallade Krodhe, som
när the Latiner heter Saturnus. Then gudhen
synes ock noghot haffua warit här
nampn-kunnog, och ther aff pläghar man kalla them
som arghe äro Krodhan skalkar. O. Petri
Kr. 13. (Jfr Schiller-Lübben krode; Grimm
Wört. krodenteufel; Söderwall kraden;
Kalkar kråden.)
Krog, m. Jagh gåår i (på) krogen. Tisbe
18. nu vill iagh åter i krogen gå. Ders. 43.
Krok, m. Krokland, n. Plogland? (Jfr
Schlyter Ord. kröker.) en halff krook iord
— itt heelt krookland iord. Gust. 1 reg.
7:159, 161. (Benämningen brukad i Finland.)
Jfr Hake, Hakeland.
Kroka, intr. Slingra sig, kröka sig.
Ormen ... krokadhe hijt och tijt. Balck Esop.
95. Floden krokade i dahlarne. Malmborg
224.
Krokfot, se Klunkfot.
Krokharpa, f. Cithara, krockharpa. Var.
rer. voc. O 4 a.
Krokland, se Krok.
Krokmickel, m. Min rygg medh hugg
är plågat så, At jagh här som een
krock-mijckel gåår. S. Brasck T. krig. E 1 b.
Kroknos, f. hustrur två, Then ena
vacker som een rooss, Then andra leedh som
een kroknooss. S. Brasck Ap. gern. E 4 b.
Krokodilisk, adj. är thet Ordsprååcket...
Crocodiliske tårer, om them som falskelighe
gråta, sagt. Lælius Res. 1:59.
Krokrygg, m. Puckel. Gibbus, krock
rygg. Var. rer. voc. B 3 a. Lind Ord.
Kroksköld, m. Sköld af lätt trä,
urhålkad och öfverdragen med läder; hade bakpå
två starka läderremmar, hvarigenom venstra
armen träddes. Röding 148.
Krome, se Krume.
Krom kaka, f. Bakverk i form af en
halfmåne? [Jfr Schiller-Lübben
krum-koke, "libum lunatum, quod dicitur panis
curvatus.] Artoptesia, kromkaka. Var. rer.
voc. I 2 a.
Kromskid, f(?). Monochordium,
krom-skijd, spell ther alla strenger haffua itt liwdh.
Var. rer. voc. 0 4 a.
Krona, f. Ett mynt. Hundradhe talenta
göra sextiyo tusend kronor. 1 Macc. 13:16
(glossa). Cleopatra ... åtte två perlor,
hvar-tera köpt för 150000 Croner. J. Botvidi
Brudpred. 50.
Kronogärd, f. Wij giffue them ock frij
alt thet som the Konungenom tilförenna
år-ligha haffua giffua most, sädh, frucht, tiyend,
skatt, salt, toll och kronogerd. 1 Macc. 11:35.
Kronogerdena och annan skatt, som
Jerusalem haffuer giffua most, then giffue wij
idher frij. 13:39.
Kronraka, tr. Raka plätt på hjessan
(tonsur). [Isl. raka krunu. Se Schlyter
Ord. krona 3.] Djefvulen ... munkarna först
hafver cronrakat. R. Foss 359. begifva sigh
til klostret til the helige Fratres, låta sigh
cronraka och klädha sigh i munkekapper.
Lindner 31. kronrakada prester. A.
Laurentii Hust. 104.
Kronsup, m. Stor sup? Kort för
måltiden tog han en kronsup. Dalin Vitt.
4:445.
Kroppdryg, adj. the faseligen kropdryge
och åbäkotte elephanterne. Sylvius Curt. 617.
Kroppog, Kroppot, adj. [Jfr Isl. krop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
