Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Köttbänk ... - L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Köttbänk
— 492 —
Lading
der. Comenius Tung. 80l. körtzel, glandula.
Ders. index.
Köttbänk, m. Slagtbänk. [t. [-fleisch-bank.]-] {+fleisch-
bank.]+} fånga thet fattiga oskyldiga Lambet,
Herran Christum, och offra på köttbencke.
P. Erici 2: 328 b. Dauid ... offrat sin trogna
tienare Uriam på kötbencken. P. J. Gothus
Tröstskr. 77.
Köttgård, m. Köttsida. köttgården af
en hud. Colerus 1:325.
Köttmarknad, m. Alt thet faalt är på
kötmarknadhen thet äter. NT 1526 1 Cor.
10:25. [Luther: fleischmarkt.]
Köttmångare, m. Köttmånglare,
slagtare. Lanius, kötmångare. Var. rer. voc.
D 2 b. Köttmongerne j Stocholm. RR 201 o
1544.
Köttskrångel, se Skrångel.
Köttslig, adj. Af kött. Medh honom är
en kötzligh arm, men medh oss är Herren
wår Gudh. 2 Krön. 32: 8. Gudh ... gör
genom then helgha Anda steenhiertat åter
igen kötzligh. Balck Catech. Dia.
Köttspira, f. Kött-tråd, Kött-tåga. thet
är som man vore sönderslagen i alla
lemmar och köttspijror, särdeles i låren och
benen. Lindestolpe Skörb. 7. Senornas
och köttspijrornas eller the fäste dehlars
slapphet. Ders. 27.
Köttval, m. Köttsida. skär ett stycke
aff ett färskt lambskin, sy thet under sadelen
rätt öfver skadan (sadelbrottet), och vändt
köttvalen neder. Colerus 2:306.
Köttyngse? I ett inventarium på
Örebro slott 1545 förekommer j (1) Kötyngxze.
Gust. 1 reg. 2:266.
L.
Labb, m. Fot (på djur), hans (elefantens)
stora labbar. Spegel G. verk 223.
Labbug, adj. Klumpig, grof utan skick.
han har ... en kiäresta, som är väl och
skic-keligen uptucktad, ... i det ställe at min är
en labbuger lunsa. Österling 2:41.
Lack, n. [Mnt. Iak. Se Schlyter Ord.
Iak ] 1. Brist, fel. wij gille och vphöghe
thet som oss tilkommer, och twert emoot.
alt thet wij see på en annan, ther wete wij
strax lack medh. L. Petri 2 Post. 158 a.
— 2. Belackande, klander. Fara medh lögn
och lack. J. Olssön Visa. Misstankar ey
fatta, som många nu göra, Ther med the sig
plötzlig i skam och lack föra. Törnevall
A 7 a. afvund ... lade lack på alt hvad han
för händer tog. S. E. Brenner Jesu pin. 8.
Då brydde han sig så mycket mindre om
grundlöst lack och lyte. Dalin Vitt. ii 6:57.
Lacka, tr. Belacka, klandra. Lät dig
ifrån dine ordres och instruction jnted vijka,
ehvadh man där åth leer eller lackar. A.
Oxenstjerna Bref 2:344. Af afvund tu
lackar. Törnevall C 6 b. lasta och lacka
alt thet som nyttigt är. U. Hjärne Ved. 50.
Lacka, intr. Löpa, lunka. [Mnt. lachen;
D. lakke.] enn lithen räff kom lackandhes
fram åth vägen. Balck Esop. 91.
Framkom Widrich lackandes. Sv. forns. 1:44.
Kattan ... lackar bort. 1: 97. lacka ... betyder
löpa i lunck, luncka. Columbus Ordesk. 9.
Lackare, m. Belackare, en lackare gör
Förstår oeens. Ord. 16: 28. Eens lackares
ord äro hugg, och the gå enom genom hiertat.
18: 8. En lackare är icke bätre än en Orm.
Pred. 10:11. werlden är altijdh full med
liwgare ock lackare. O. Petri Kr. 98. En
lackare haffuer dieffuulen på tungonne. L.
Petri Mandr. B 2 a.
Lackskjuta, tr. Skjuta läck. (Skeppet
Michel blef) nijestädes igenom lackskutit, at
han för visso, troddes gåå i sanck. Girs
Gust. 1 kr. 153.
Lackverk, n. Lackeradt arbete. Han
ser ei marmor gålf och intet lackvärcks bord.
Spegel Åt. par. 28.
Lada, tr. 1. Lasta. [Isl. hlada.] Ladher
idhor diwr. 1 Mos. 45:17. och lådde huar
vppå sin åssna. 44:13. åssnar ladda medh
godz. 45:23. Wee then som sitt godz
formerar medh annars manz godz . .. och ladher
mykin treck vppå sigh. Hab. 2:6.
qwin-folk, som medh synder ladda (belastade) ära.
NT 1526 2 Tim. 3:6. skep ... ladd med
allahanda warur. O. Petri Kr. 300. Skiepp
och farkostar ... skole intet godz ... lada eller
låssa för solenes up- eller effter dess
neder-gång. Stjernman Com. 2:273 (1640). iagh
haffuer ... medh så mykit affguderij laadt
hans wrede vppå migh. P. J. Gothus Sätt
att bedja G 8 b. skulle du ladha all
skul-dhen på dig. A. Oxenstjerna Bref 2:524.
— 2. Ladda. Hakeskyttare moste lada
bys-sor medh kruut. Comenius Tung. 708.
Ladda, tr. Lasta, belasta, betala den
rest, de på sig laddat hafva. Stjernman
Riksd. 3:2141 (1697). Här laddas den rika
Med gods uppå gods. Dalin Vitt. I. 1:4.
Ladeke, se Låd i ka
Ladig, Lådig, m. Vår. 1 1., till våren.
her schulle haffua kommeth een sthoor hoop
skiip j höstes medh salth, eller meedh
för-sthe opith wathn j ladigh. Dipl. Dal. 2:56
(1525). j lådigh thet första baart bliffwer.
3: 74 (1548). — Se Rietz Ladig. Jfr Låding.
Lading, Ladning, f. Last, laddning, the
(skepparne) hafva full lading inne.
Stjernman Com. 2:429 (1646). the hållendare som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
