Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Ledsn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Led sn,
— 500 —
Lefra
them som beläghradhe äre. Schroderus
Liv. 499. förhala krijgz tilrustningen, på thet
at K. Antiochi yfver och hugh måtte uthaff
lång ledzlo förminskas. Ders. 548. fienden
genom lång ledzlo at uthtrötte. Ders. 648.
Ledsn, f. Ledning. [Fsv. lepsn.] det
andlige liuset, Ded som oss Skaparen i vårt
bröst hafver eldat och uptändt, Til vår
sa-lighetz lysn och ledsn. Stjernhjelm Here.
375. hon är blifven ... Svea til een lykta,
Til lysn och ledsn. Jubelsång.
Ledsna, tr. Leda i bevis, [af Fsv. lepsn.]
moste ock granneligha leetznat och ransakat
warda, om thet dråp, som säyes wara giordt
j nödwern, skal ock j sanningenne så wara
skedt eller ey. L. Petri Mandr. B 4 a.
Ledsna, f. Ledsnad. Här syns, att
skyldighet ej alltid ledsna ger. Dalin Vitt. I. 2:133.
Ledsnas, dep. Ledsna, tröttna. Hans
tal var vidlöftigt, men de ledsnades doch
intet at höra honom. Mörk Ad. 1:442.
Ledsten, m. Magnet, kompass. [Isl. [-leiö-arsteinn.]-] {+leiö-
arsteinn.]+} ledstenen ännu ey bekant var.
Peringskiöld Heimskr. 1: förord.
Ledstig, m. Vägledning. Vi ibland desse
besvärligheter den tryggaste ledestigen erakte
att vara först och främst thärhän, att.. .
Nordin Krigshist. 2:100 (1674).
Ledsven, m. Brudsven. (se Rietz.)
Gåfvor, som pläga gifvas af brudgumme och
brud til talman, brudfrämjor, ledsvenner.
Stjernman Com. 3:725 (1668).
Lef, m. Bröd, kaka. [Isl. hleifr.] Leeff,
Limpa, Panis cibarius, gemein Rogenbrot.
Schroderus Lex. 44.
Lef, n. Signeri, besvärjelse. [Isl. lif, lyf.]
wiskippilse, leff oc trwldom. Gust. 1 reg.
5: 27. Leff skulle så bijta som lönt worde,
Ty olönte wille icke thenna leffio karlar
affgå. L. Petri Kyrkost. 70 a. (Jfr
Söderwall lif 2.)
Lefja, Lifja, tr. Signa, besvärja. [Isl.
lyf ja.] När man låther liffwia sich, sin barn,
sin booskap, ath warghar och annat oondt skal
icke skadha them. O. Petri Men. fall B 2 b.
han ... wiyer och leffiar salt, watn, eeld,
quistar. L. Petri Kyrkost. 70 b. the sälia
thetta leffiade brödet, saltet eller huad annat
thet är. Ders. 72 a. en kwinna ... plägar gå
vm kring soknene och leffwiar och trollar.
Dipl. Dal. 3:101 (1549).
Lefjan, Löfjan, f. troldoom, falsck
sig-nilse, vidskepelse, leffian. O. Petri Men.
fall G 3 a. om någor bedriffuer truldom,
swartekonst, leffian eller andra sådana
dieff-uuls handlingar. L. Petri Kyrkord. 76 a.
löfian. Emporagrius 237.
Lefjare, m. Leffiare theras wijskepligha
teekn och signelse bruka. L. Petri Exorc.
E la. Trulkarla och leffiare ... haffua sijn
besynnerligh ordasätt och wissa formor eller
signelse, ther the noghot wilia wiya. Dial.
om mess. 24b. — Se under Lefjerska.
Lefjeri, Löfjeri, n. Trolldom, hexeri.
affgudeskt leffierij. L. Petri Kyrkost. 70 b.
The som umgås med lefvjerij och lässningar
eller annan vidskieppelse. Widekindi 225.
af Frw Veneris bedrägelige löfierij förkiuste.
Stjernhjelm Lycks. är. cartel.
Lefjersk, adj. Leffierske handlingar skal
man undfly. R. Foss 539.
Lefjerska, f. Rette leffiare och
leffier-skor göra iw så, The taga til sigh brödh,
salt, eller annat huad them teckes, ther
öffuer göra the mong kors och läsa Gudz
ord. L. Petri Kyrkost. 71 b.
Lefjogalder, m. Trolldomsformel, man
skal för intet annat rekna en papistisk prest
ther han vppenbarliga står och medh sin
beswärielse och ochristeliga wiyelse böner,
thet är leffiogaldrar, wiyer och leffiar salt,
watn, eeld, quistar, än för en vppenbara
och oförskemd leffio karl. Runokarl eller
trulkarl. L. Petri Kyrkost. 70 b.
Lefjokarl, Löfjekarl, m. Se under
Lefjogalder. Löfie karlar och käringer hwar
de finnas, skole de upbrännas. Thyselius
Handl. 2:191 (1544).
Lefjoord, n. = Lefjogalder. leffiare
giffua sinom läsningom och leffioordom
nå-ghot sådant tilförenna (att de ega
förvandlande kraft.) L. Petri Dial. om nattv. A 7 b.
Lefla, Läfla, intr. Kurtisera, fria. [T.
liebeln.] Läfla är mehr än all vishet Som
någon klook i världen veet: Hvilken j den
konst mästar är, Han vinner snart en
hiär-tans kiär. Messenius Blank. 54. Then som
vil lära läfla rätt, Medh Frustumör på annat
sätt Skal han umgå, medh annat vijs Vinner
han hos Stadziungfruer prijs: Doch är
åt-skilnat här i stor; Ty om pijgan i Stocholm
bor, Eller och så i Ubsala, På annat sätt
skal tu tala: Men är hon ifrån Gäffle by,
Läfla skal du lära aff ny. Sädan skal man
och rätt förstå, Den som vil ena enkio få,
Han skal slå fast på annan bog, På annat
sätt drijffua elskog. Ders. 55. Frija och
läfla medh een skön jungfrw. Chronander
Bel. F 4 b.
Leflare, m. Leflare och älskogsdrijfvare.
Schroderus Albert. 1:148.
Lefleri, Läfleri, n. [T. liebelei.]
Lef-lerij, mulierositas. Schroderus Lex. 86.
Elskogzkättia (leffierij). Comenius Tung.
826. På läflerij du mästar äst, Lär migh
huru iagh frija skal. Messenius Blank. 54.
ferga theras ansichte ... när the ville gå på
leflerij och sinom bolarom til behagh tänckte
sigh til at smyckia. A. Laurentii Verld,
speg. 337.
Lefnad, m. Lif. Döden dväler i dvalm
alt hvad här lefnat och lijf har.
Stjernhjelm Here. 71.
Lefra, f. Lefver. Then heetzig lefra
haar. Spegel G■ verk 162. tvifvels utan
må then fisken dryger vara, Af hvilkens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
