Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lifsföda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lif af öda
- 506 —
Lika
Lifsföda, f. Lifsuppehälle. undersåterne
.... icke fhå ther säden til köps, så mykit
som the nödtorfteligen behöfue til theris
lifzfödhe. Stjernman Com. 1:875 (1591).
Lifsjuka, f. Blodgång eller lijfsiuka.
Lindestolpe Pest. 55. lijfsiuka eller
durch-lopp. Surbr. 37.
Lifskraft, f. Kropps- och själskraft.
Herren hölt Caleph widh lijffs kraffter alt
in til sin ålder. Syr. 46:11.
Lifsmakare, m. Lifgifvare. försténdighe
män ... uppå the qvinnor, som skole blifva
theras barns mödrar och lijfzmaker, mehra
skådha och i acht haffva, än ansichtet och
then sköne skapnaden. Schroderus Albert.
2: 29.
Lifsspilla, f. Lifsspillan. mandråpare
haffua ... een synnerligh lust til lijffsspillo
•och dödhen. L. Petri Mandr. C l a. thet
skulle wara så mong Swensk man orsaak
till liffzspillo. Svart Kr. 30.
Lifsspillare, m. är thet ock een farligh
ling medh theras dödh, som thesse
lijffs-spillare således förorsaka. L. Petri Mandr.
D 6 b.
Lifstråd, n. [Isl. lifstré.] Thet hopp
som fördröyes, gör ängslo j hiertat, men när
thet kommer som man begärar, thet är itt
lijffzträä. Ord. 13:12.
Lifstugt, se Lift äg t.
Lifstulen, p. adj. Frånstulen lifvet,
uth-valde han heller at angrijpa sin försåtelige
fiende medh itt uppenbart krijgh, än at han
hemma uthi sitt egit land uthaff hans
uth-skickade lönmördare skulle i miug blifva
lijfstulin. Schroderus J. M. kr. 230.
Lifsvaktare, m. Se L i fa k ta re. Troor
och een tyran bättre uthlänska, them han
och brukar til sina lijffzwachtare, än the
inlänska. Ulfsparre C 6 a.
Lifsvin, n. Svin, som ej slagtas, utan
uppfödes. lathedt vdfodre till lijffswijnn
öffuer wintrenn, emott ordningenn, kornn 6
pund 1 spann, haffra 6 pund 1 spann. Fin.
handl. 10:127 (1565).
Lifsvån, f. Hopp om lifvet. [Isl. [-lifs-vän.]-] {+lifs-
vän.]+} Itt pulwer för them som litet hopp
är på lijffz wånen. B. Olavi 114 b. Her
Ponti lijk, som fans ighen i åhnn ... bleff
rulledt, och all medell och mögeligh flijtt
förventh och försöchtt, om någen lijffsvån
vore till att förmodhe. HSH 36:332 (1585).
Liftägt, Liftugt, Lifstugt, f. Hemgift.
{Mnt. liftucht.] hennes morgongåffuo och
lijfftegt. Gust. 1 reg. 7:260. Calmarne slott,
stadh och län medt Ölandt är henne
(drottningen)... bebreffuadt och försegladt j
hennes morghengoffue och liffztugtt. 8:801. Jfr
7:437; 8:131; 10:253.
Lifådra, f. Pulsåder. Puls dicitur alias
lijfådra. Wallenius Gram. C 4 a.
Ligga, intr. 1. Ligga på, ligga öfver,
enträget ansätta, hon alla dagha lågh ho-
nom vppå medh sådana ordom, och lät
honom ingen roo få. Dom. 16:16. — 2. wij
ligge in för tigh medh wåra böner (nedlägga
för dig våra böner). Dan. 9:18.
Liggare, m. Främmande köpman, som
någon tid drifver handel i en stad. dhe
liggiare af Stockholm som ... i Arboga
dhe-ras handell hafva pläga. Stjernman Com.
1: 68 (1544). Schole och alle fremmende
köpmen och theres liggere, som lengre liggie
vdi Stockholm än 6 viker, uthgifue schatt
aff altt theris kramgodz like som andre
bor-gere. 1:151 (1557).
Lik, adj. 1. Lik till utseende, till
egenskap. Tijn lengd är lijk widh itt Palmträä.
H. Vis. 7:7. hans hierta wardt lijkt widh
wildiwr. Dan. 5:21. Jesus ... sadhe Gudh
wara sin Fadher, görandes sigh sielff lijk
medh Gudh. Joh. ev. 5:18. — 2. Sannolik.
Nu weet iagh, at tins munz taal sanferdigt
är, Thet doch icke synes lijkt wara. Försp.
till Jona. thet haffuer ingen grund, och är
ey heller lijkt. Försp. till Hab. Thet haffua
någhre warit widh then mening, at Propheten
Konung Dauid skal allena haffua giordt
Psaltaren. Men thet andre mena, at flere skola
haffua warit här om, synes lijkare. Försp.
till Ps. Han rådde mig... til andra länder
fara, Ehvarest likast var at jag min föda fick.
Kolmodin Qy. sp. 1:557. — B. God,
duglig, lämplig. Monge skola och icke bära
honom vp för gilt, ey hallandes honom ther
lijck til at han skulle wara then sanskylloge
Christus werldennes frelsare. O. Petri 2
Post. 23 a. Är thet likare frågha the dödha
än the leffuande? Es. 8:19. seer til
hwilken betst och likast är ibland idhar herras
söner. 2 Kon. 10:3. then som Gudh
sielff-uer ährar och vpsetter, then moste ock
men-niskiorna ähra, ähwadh han ther til synes
lijk eller olijk. L. Petri Krön. pred. F4b.
Så tycktes ock thet icke bära lijkt åt, at
Johannes skulle så dristeliga betygha om
Christum, at han nu war förhandenne. 1
Post. D 3 b. giffue siig alle opå fluchten
thet lijkaste (bästa) the kunne. Fin. handl.
8:313 (1555). skyndade sigh thet likast han
kunde till Finland. Svart Kr. 54. — 4.
Rådlig, som har skäl för sig. han giffuer
oss ... tilkenne huadt honom tycker licth
wara j then sack foretagis schal. Gust. 1
reg. 2:168. samma breff haffver stoort sken
och synes epter första anseendet ganska lijct.
O. Petri Svar till P. Eliæ a 2 a. — 5. Billig,
rättvis, han ... legge migh före hwadh lijkt
är, så wil iagh wel winna min rett. Job
23: 7. j icke tala wilien hwadh rett är, och
döma hwadh lijkt är. Ps. 58: 2.
Lika, tr. Göra lika. [Isl. likja.] Och
äre ssamme viigter lichade (rättade,
justerade) epter Stadzens bissmann. Skråord.
324 (1546).
Lika, intr. 1. Behaga. [Isl. lika.] Tu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
