Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Löpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Löpa
— 531 —
Löslifhet
löpa. Jos. hist. 10. — 8. Löpa öfver,
vara till öfverlopps. thet är ingen som nogh
haffuer för sigh sielff, än sidher honom något
skulle löpa öffuer til at skiffta medh andra.
L. Petri 4 Post. 84 a. — 4. Refl. Förelöpa,
tilldraga sig. Jagh veet icke huru thet sigh
lop. Hund Er. 14 lcr. v. 71.
Löpa, tr. Afflå. all huden in på kiöttet
vart förbrändh och sammanskrympt, lijkasom
lupin näfver. L. Petri Kr. 22.
Löpare, m. Ett slags segel. Blindan
eller löparen. Comenius Tung. 463.
Löpeplats, se Lop plats.
Löpgäld, n. Värfningspenningar. [T.
laufgeld.] opbringa honom (öfversten) till
löpgeldt sex rikzdaler på mannen. RR 18/c
1629.
Lör, m.(?) Lödder. (Se Löder.) [Jfr
Vendell Ordb. öv. östsv. dial.] tvätta
(lärf’-tet) uthi heet såpelöör. Colerus 1:137.
Lös, adj. 1. Lossad, allas theras boyor
wordo lösa. Ap. gern. 16: 26. — 2. Fri. skola
the wara löse jfrå tienistennes embete. 4
Mos. 8:25. Jagh skal göra idher löös jfrå
all idhor oreenheet. Hes. 36:29. gör tigh
löös jfrå tina synder. Dan. 4:24. — 3. Ledig,
vakant, nogre prelature eller prebender
va-cere eller bliffua löse. Gust. 1 reg. 4: 319.
Biskoparne skulle försöria sochnekyrckian,
som löös vore, medh dugeligan präst. Girs
Gust. 1 kr. 89. När Professio eller Lectio
Theologica blifver lööss uti Gymnasio.
Laurelius Kyrkord. 446. — 4. Upplöst,
upphäfd. Han ... gör the mechtighas förbund
lööst. Job 12:21. haffua frijheet til at slå
thetta förbodet löst. L. Petri Skyld. A 6 b.
— 5. Slapp, en löös boghe. Ps. 78: 57. —
6. Haltlös, opålitlig, fåfänglig, lättfärdig.
man icke sthoor throo kan setthia tiil the
danske för then lösa loffuen som the oss
altiidt beuiist haffua. Gust. 1 reg. 2:190.
Tine Propheter haffua tigh predicat lösa och
dårachtigha syner. Jer. klag. 2:14. han
bliffue icke hengiande in til blotta orden
eller Historien, sitt lösa forwett til botande.
Försp. till Dan. the lösa och förachtadha
menniskiors barn. Job 30: 8. the löse
för-achtare komma på skam. Ps. 25:3.
Lösa, tr. 1. Förlossa, befria, j måghe
lööste warda jfrå idhra fiendar. 4 Mos. 10:9.
Gudh löse Israel vthaff allo sinne nödh.
Ps. 25: 22. — 2. Betala, löna, ersätta, thet
kan lösa omaket. Gust. 1 reg. 10:163. Refl.
Betala sig, löna sig. Almanach wore wel
nyttigh Men tryckiaren sägher at slicht prent
löser sigh icke. L. Petri (Thyselius Handl.
2:241).
Lösa, f. Brist (på något), på thet att
regementerne .. . måtte sterckias och rijket
för krijgzfolckz lösa skuldh icke sätt i as i
fahra. Gust. Adolf Skr. 310. —
Förekommer ofta i sammansättningar, såsom
bergningslösa, dikeslösa, handelslösa, kläda-
lösa, ljuslösa, matlösa, medellösa,
minnes-lösa, penningelösa, sömnlösa, vinlösa m. fi.
Lösaktig, adj. 1. Som står på lös grund,
ostadig, tanklös, the olärde och löösachtighe
förwerra (det som är svårt att förstå i
Skriften). 2 Pet. 3:16. then ey lust haffuer til
lösachtigha läro. Ps. 24: 4. — 2. Haltlös,
värdelös, the synda, när the sådana
löös-achtigh ting (Vulg. "fragilia vasa") och belete
aff iord och leer göra. Vish. 15:13. — 3.
Tygellös. Then som stålt och offuerdådigh
är, han kallas een lösachtigh menniskia.
Ord. 21: 24.
Lösaska, f. Lös- eller spisaska.
Stjernman Riksd. 3:2674 (1727). Tullbetienterne
vid askans förtullande skola giöra åtskilnad
emellan lös- och påtaska. Ders.
Lösdrifva, intr. [Mnt. losdriven.]
lös-drifvande embets (handtverks) folck. Gust.
Adolf Skr. 39.
Lösegäld, f. Lösepenning. [T. lösegeld.]
the medh ingen annan ransoning eller
lösegäld kunde återlösas än medh Jesu
Christi dyrbare blodh. Schroderus Kegel.
185.
Lösen, f. 1. Återlösning, all
Gudhfruch-tigh hierta j Jerusalem, som bidde effter then
lösn, som Gudh hadhe vthloffuat. L. Petri
1 Post. G 6 b. — 2. Aff öring, löst lif. Är
thet (taskegräs) them gott som förmyckin
lössn hafva. A. Månsson Ört. 173. lösen
och buuklop. Ders. 232. Om någhon är
förstoppat och gerna vil hafva lösn och
stolgång. Ders. 258.
Lösgångare, Lösgängare, m.
Lösdrifvare. [Mnt. losgenger.] Stjernman Riksd. 1:
687 (1613). Lättingar och lösgångare.
Schroderus Pac. 86. straffas som löösgängare.
Hoff. väck. 204.
Löshet, f. Lösaktighet, lättsinne. [Mnt.
losheit.] } lösheet liffua war hans ijdt. Psalmb.
1536 11. lata bruka sich til alla the flettio
som enne menniskio epter hennes lööshet
och affgudiska wanart kommer j sinnet. L.
Petri Vigv. B 2 a.
Löshylt, p. adj. Med löst hull, kött.
små och löshylt fisk. Sparman Sund. sp.
267.
Lösk, adj. Otuktig. een löösk kona. L.
Petri Sal. ord. 23:27.
Löskistnan, m. Som ej har viss
bonings-plåt^. warder och någer ... griipen som
lös-kisman är, som eij haffuer fultt wederwåga
och eij for (får) borghen för sigh, thå må
han fongas. Gust. 1 reg. 7:140.
Löskona, Lösqvinna, f. Sköka. NT
1526 Matth. 21:81, 32; Ebr. 11: 31. vppenbara
syndare, lösakonor och andre flere som icke
achta giffua sitt onda leffuerne vthöffuer. O.
Petri 2 Post. 70 b. en lööskona eller frilla.
Comenius Tung. 827.
Löslifhet, f. lösliffheet som nempnes
på Latin Diarrhea. B. Olavi 67 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
