Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mjölning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mjölning
- 557 —
Modig
Mjölning, m. Nedgräfd skatt. En gniare
kan aldrig vara så rädd om sina miölningar,
som gumman var om denna skatten (tuppen).
Sahlstedt Sag. om tuppen \. Jfr Mol ing.
Mjölvacka, f. Mjöllåda. (Se Rietz
Vakke). Stjernman Com. 2:843 (1658).
Mjöracka, f. = Mjöhund. Reenhjelm 63.
Mocka, tr. Gödsla. Mocka, stercorare
agrum. Helsingius (der betydelsen
upptages jemte den vanliga: stercus expurgare,
exportare).
Mod, n. Gudh gaff Salomo... itt frijt
moodh (frimodighet). 1 Kon. 4: 29. iagh skal
göra honom itt annat moodh (sinnelag). Es.
37: 7. Fienden sadhe, Jagh wil iagha effter
them . .. och sleckia mitt moodh (min vrede)
på them. 2 Mos. 15:9. Han är vår vän och
ther til granne godh, Och bär til oss itt
troget modh (sinne). Messenius Signill 11.
Kesar carlus, den herre godh, Till vår landz
christningh bar stort modh (behag,
benägenhet). Christm. 214.
Mod, n. Möda. han (Gud) så til oss
sade, forwerffua med modh titt bröd. Psalmb.
1536 92.
Mod, adj. Hågad, gester tilbodhne woro,
men the wille icke komma, lätandes sigh
modhare wara om theras åker och
köpenskap, än om sådana bodh. L. Petri 2 Post.
304 a. at ynglingar hafva the öfningar för
hender ... som upfriska sinnen, som giöra
them alt modare och hurtigare. Svedberg
Ungd. reg. 60. Jfr Mod d, adj.
Mod, Mod, adj. Trött, utmattad. [Fsv.
mo])er, Isl. möör, Mnt. mode, T. miide.]
Herren ... warder hwarken trött eller moodh.
Es. 40:28. Hwij är den hästen så trötter,
Och hwi är han så mod. Sv. forns. 1:214.
the hade sig mode rent (vid torneringen)
och trumeterne blåste afftog. Stock. Mag.
3: 104 (1561). krijgzfolcket vore aff thetta
tuget fast möde och trötte bleffne. Tegel
Gust. 1 hist. 2:186. iagh är och så mödh,
Giff migh för mitt omaack någhot godt brödh.
Messenius Disa 5.
Mod, m. o. n. Bruk. [L. modus, F. mode.]
ehrt pudrade håår, ehra krusada låckar, Ehrt
nya modo på alt. Lindschöld Gen’. B 2 b.
then ene then andra I modo jämt föllier.
Törnevall D 6 a. Alt effter nytt modo tu
klädren måst laga. Dens. E 4 b. hofbussar
rätta sig efter moden. Ehrenström 72. en
herre klädd efter nyaste moden. Dalin Vitt.
4:284. Moden regerar alt. 5: 380. hon är på
moden. Stagnell Bank. 82. hon, som
de gamla skräddarne, kommer ur moden.
Ders. 83.
Moda, tr. Ingifva mod, uppmuntra. Han
modade och tröstade them (animose eos
colligens et consolans) på mångahanda sätt.
Sylvius Er. Ol. 339. han ... immerfort
modade och förmante sitt krijgzfolck, thet the
skulle ... fienden krafftigt ahngrijpa. Curt.
253. — Refl. Fatta mod. så modade the
sig uthaff en god förtröstning och rusade
på fienden. Curt. 35ü.
Modd, Modder, adj. 1. Modig, den
tappert modda häär. Eurelius Vitt. 35.
Pri-mislai fru, en karsk och modd Libussa.
Kolmodin Qy. sp. 1:242. modda kämpar.
J. G. Hallman 374. En Abram modder var
med sina raska drängar At tappert hämnas
på et ströfvande parti. Risell 471. The
stå nu här omkring, halfft skrämde, halfvägz
modde. S. E. Brenner Jesu pin. 82. — 2.
Hågad, benägen. Jag-är nu rätt modder at
tala vid folck. Lagerström Tart. 94. När
jag är modder til at träta, så vil jag at tnan
skal svara mig. Knöppel Alla men. vän 10.
Modd, n. Boss, affall af hö eller halm.
[Isl. mod.] Modd, Boss, Palea, Spreu, Kaff.
Schroderus Lex. 4.
Modell, n. [T. modell, n.] ett lefvande
modell. S. E. Brenner Dikt. 2:26. Målaren
kär i sitt modell (op. öfv. af Envallsson).
Modellet var styggt och fult. Tessin Bref
1:82.
Moder, f., såsom förstärkande prefix
(liksom T. mutter). I vekor fyra rätt moder
alleen (mol allena, T. mutter-allein). R.
Foss 439. läto föra honom uth på torget
för gemene man, leggiandes honom modher
naknan (splitter naken, T. mutter-nackt) på
ett bordh. Petrejus Ber. D 3 b
Modersmäle, n. Födelsemärke. [T. [-mut-termahl.]-] {+mut-
termahl.]+} Modersmäle eller eeldmärcke.
Palmberg 209.
Moderstock, m. Gustaver och Carlar,
som så hjältemodigt satt det gamla Svenska
namnet i sin glans, hafva tilskapat så store
män och lemnat sådane fälthöfdingar, at et
dygdigt folk gärna skulle, om möjeligt vore,
göra deras aska åter lefvande med sina tårar.
Det är oss likväl en tröst, at moderstocken
til denna metall ej ännu är utgången.
Dalin Vitt. I. 3:200.
Modfall, n. Modfäldhet. ingen olycka
giorde them så myckin harm och modfall,
at the jw hade uthi sitt gode samvet mehra
frögd och tröst. Schroderus Hels. beg.
skattk. 90. Alla Gudälskande till hugnad
och styrkia, alla Gudlöse till förskräckelse
och modfall. Rydelius Vitt. 2.
Modfallen, p. adj. Modfäld. Wee them
som äro modhfalne. L. Petri Sir. bok 2:15.
för ålder skull... vara modhfallen.
Schroderus J. M. kr. 46. the äro blyge och
mod-fal ne. Hoff. väck. 52.
Modfällas, dep. Fälla modet, the för
hvart och itt ringa ting skull qvijda och
modh-fällas. Schroderus Hels. beg. skattk. 50.
Modfällig, adj. Modfäld, uthi krijgzsaker
var han ... rädder och modhfälligh. Sylvius
Er. Ol. b 13.
Modig, adj. Ansenlig, stor, mycken. Hans
fader... thetta har församblat Medh modigh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
