Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Omtänka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omtänka
— 619 —
Onaskelig
rans hand leedher tigh, och hans wingar
omtäckia tigh. P. P. Gothus N2a.
Omtänka sig, refl. Betänka sig, besinna
sig. thå han hadhe alt omtänckt sigh. NT
1526 Ap. gern. 12:12. Stod så en liten stund
och noga sig omtänckte. Spegel Öpp. par. 49.
Omvalla, intr. Kringströfva. [T. wallén.]
vij moste i våhra unga åhr såsom vilda
foglar omvalla at sökia brödh och födan hoos
gott Christmilt follk. Adlersparre Hist.
saml. 2:380 (1681).
Omvräka, intr. Omvräkas, dep.
Kringstryka. the Helvetier, itt ostadigt och
om-vräkiande folck, som söckte sigh en våning.
Schroderüs Liv. 942. Om the sätta små
barn til något handtverk, kunna the
dageligen förtiena 6, 8 eller 10 rundstycker, the
ther nu omvräkias uthi lätja och fåfänga.
Uss. Hl a.
Omvräkare, m. Landstrykare, en
Ri-bald eller omvräkiare {går) uthur thet ena
huset i thet andra. Schroderus Hoflef. 156.
Omvånare, m. Kringboende folk. [T.
umwohner.] the Hispanier uthi Emporien
och theras omvåhnere. Schroderus Liv.
487.
Omvårda, Umvårda, intr. Vara af
vigt, vara angelägen, maktpåliggande. (Jfr
Vårda.) Jagh wil... göra något annat, som
migh omwårdar. L. Petri 1 Post. Q l b.
Sedan beställer Konungen thet honom tycktes
mäst omvårda. Verelius Götr. 89. rikitzens
märkelige vmuårdandis sakor oc ärande.
Gust. 1 reg. 4:149. — Refl. Vårda sig om.
låta edher omworda hurw riket skall
libe-reres och frijt bliffwa wtåff för:ne geld.
Gust. 1 reg. 3:322. Man finner många
hustrur, som sigh mehr läta umvårda om thenne
verldennes förgängelighe ting, än om sijn
eghen lijffzfrucht och affödha. T. Johannis
Fästn. Bb 9 b.
Omvårdnad, m. Vårdnad, familj,
familjemedlem. vij försörie våra omvordnader.
J. Rudbeckius 1 Pred. B la.
Omvälta, tr. Omvältra, kringvältra. [T.
umwälzen.] The gamble Tyskar plägade
om-välta the okyske uthi cloaker och oreenlige
sumpar, til itt straff. Schroderus Albert.
4:286. .
Omvända, Ömvändning, se U
invänd a, Umvändning.
Omycken, adj. Öfvermåttan mycken;
öfver måttlig. [Fsv. ofmykil.] Biskop
Gaut-bertus ... omvände här omycket fålck.
Messenius Christm. 221. alt detta omyckna
hastandet. österling. 2: 23.
Omycket, adv. Öfvermåttan. [Fsv. [-of-mykit.]-] {+of-
mykit.]+} oxerne äne omygit szmå. Gust. 1
reg. 12:63. omycket godtrogen. RR 1ji 1545.
O huru snarligha haffuer tu förgätit min
trogna tiänest... och löner migh så omykit
illa. Balck Esop. 131. omykit fattig. P. J.
Gothus Rel. art. 7. min Ingri där hemma
bränner fuller omycke skiönt bränvin hon.
C. Gyllenborg Sprätth. 68.
Omyndig, adj. 1. Ogill, ej gällande.
therföre kallom wj igen och med thetta warth
opna breff omynduge göre alle thee andre
forlikningz breff. Gust. 1 reg. 4: 9. Om
nå-ghor gör Herranom itt löffte,... han skal icke
göra sijn ord omyndugh, vthan göra alt thet
aff hans munn vthgångit är. 4 Mos. 30:3.
Tesse ordh wil han halla widh macht, han
göör sin ordh icke omyndogh for thina synder
skul. O. Petri Handbok D 2 a. — 2. Icke
ordhållig. the haffua fallit ifrå westerårs
Receesz,... then the wele göre osz
omynduge oc ordlösze meth. Gust. 1 reg. 6:185.
Omägna, se Om egna.
Omäktig, adj. Oförmögen, ur stånd.
[Mnt. unmechtich, T. ohnmächtig.] Christus
. .. haffuer låtit hwar och en menniskio wara
frij ther til (till äktenskap), then som icke
aff naturen eller elles aff menniskios werkan
omechtigh ... ther til är- O. Petri Sakr. 13 a.
hafue I sådanne breff omyndige giortt och
H. K. M. omechtigh till att hålle sine breff.
Fin. urk. I. 1:44 (1597). begynte hans krafter
mera försvagas, så at han omägtig blef at
afskaffa den skadeliga catharrum. Gjörwell
Nya Sv. bibi. I. 2: 89 (1607). quinnorna ...
omechtighe äre sine affecter och begärelser
at qväfvia. Schroderus Liv. 477.
Omäktighet, f. Vanmäktighet, oförmåga.
thet krijg, som tå nästan aff bägges
omäch-tigheet stannat hade. Widekindi 253.
Omärkt, adv. Oförmärkt. Åldren i miugg,
omärckt,... smyger i ställe. Stjernhjelm
Here. 492.
Omäten, p. adj. Oinskränkt. [T. [-unge-messen.]-] {+unge-
messen.]+} man wil slett omätit wälde haffua,
och hwarken Gudz ord eiler werldzligh rett
vndergiffuen wara. P. Erici 1:23 b.
Omätig, adj. Omåttlig, oåterhållsam,
utan hejd. [T. unmässig.] the Finska
bön-dren grepo till vapen,... och så som folcket
är omätigt när thet kommer på gångh, så
föret (for det) och åstadh, giorde them skada
som them minst skadat hade. Gust. Adolf
Skr. 86.
Onaboligen, adv. På ett sätt som ej
anstår grannar, ovänskapligt, the
Räffuel-sche sigh ... fast onaborligen och
otilbör-ligen emott oss och wåre vndersåter
för-hollett haffue. Fin. handl. 9:363 (1559).
Onamn, n. Öknamn, ropade the och
skrålade på the Swenska, brukade
skänne-lige munnen, kallandes them all onampn.
Svart Kr. 33. fick heta een bleckbytta,
mölnnare tuter, och flere sådane onampn.
Ders. 162.
Onamnkunnig, adj. Till namnet okänd.
pestilentzier och andra onampkunnogha
siwkor. O. Petri 2 Post. 206 a.
Onaskelig, adj. Sluskig, snuskig, osnygg.
ohöflig eller onaskeligh (i klädsel), såsom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
