Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Person ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Person
— 641 —
Pilkentafel
Person, f. thet rådher iagh, at tu
församlar tigh hela Israel... och tijn person
{du i egen person) draghe ibland them.
2 Sam. 17:11.
Personlig, adj. Ståtlig (till utseendet).
[T. persönlich.] Till theras växt och
lekamen skola the hafva varit reesige,
personlige och stoorlemmadhe. L. Petri Kr. .13.
Perspektiv, n. 1. Tub, kikare. Ta til
ditt perspectiv och see til verldzens änder.
Wexionius Sinn. C 3 b. Konungen ... afsåg
af en höjd med ett perspectif, huru fienden
sig ställa ville. Brahe Tänk. 16. H. M:t
satt på hästen och genom ett perspective
recognoscerade... fiendens pass. Stock. Mag.
3: 260 (1627). At.visa himlens lopp, thes
stjernor och planeter Och annat meer som man
med perspectiv utletar. Spegel G. verk 55.
Ett syndigt förvett är, i förtid vilja kika I
Lyckans perspectif. Kolmodin Qy. sp. 2: 591.
— 2. Perspectiff eller glasögon. Comenius
Tung. 769.
Perta, Pärta, f. Pärta, Tæda.
Schroderus Lex. 39. Pärta parata, en sticka
sprängd af ett fett brinnande trä, den månge
här å orten bruka för lius, och vägvijsare.
Wallenius Gram. Elb. Se Flanga. Jfr
Rietz samt Saxén i Sv. landsm. XI. 3:203.
Pestilens, Pestilentia, Pestilentie, f.
Pest. [L. pestilentia, Mnt. pestilentie, T.
pestilenz.] oss icke offuergå skal pestilentia.
2 Mos. 5:3. nu wil iagh ... slå tigh och titt
folk medh pestilentia. 9:15. the skola döö
i een stoor Pestilentia. Jer. 21: 6. pestilentie
bliffuer j tree daghar j titt land. 2 Sam.
24:13. han frelsar migh ... jfrå then
skadhe-ligha pestilentie. Ps. 91:3. eno lande, stadh
eller sokn kan ingen skadeligare plåga och
pestilentz wederfaras, än om the få falska
Propheter och kyrkiotienare. P. Erici 2:201 a.
små slommen eller norsen af Upsala folcket
kallas pestilentien, emedan en smitta är
genom des vid stranden förrutnande en gång
förorsakad. Lindestolpe Pest. 26.
Pestilentisk, Pestilentsk, adj.
Pest-artad. [T. pestilenzisch.] Pestilentiska
bol-dar. P. Erici 2: 247 b. Pestilentska siukor.
2:199 b. Vädret skal aff pestilentzsk förgifft
upfylt varda. A. J. Gothus Theor. 36.
Pestkol, n (?). Karbunkel, böld. [T.
pest-kohle, f.] Siukan ... vijst sig med bölder,
pestkohl, fleckar, bläddror, blåser och flera
slijke mercken. Lindestolpe Pest. 35. (Se
under Blodtjur.) han har fått en
car-bunkel eller pestkohl på fothen. Ders. 48.
at gifftet eij måtte sig uthbreda och magan
anbränna med pestkohl. Ders. 52. Pestkohl
eller så kallade carbuncler. Ders. 55.
Petersement, Petersimens, n. Ett
slags spanskt vin ("Pedro Ximenes"). [Se
Schiller-Lübben petersimen.] Vyn tynt
(vino tinto), Carnaly och petersement, lätt
sy, skaffa in rätt exelent. Tisbe 17. Peter-
sement. Stjernman Com. 1:873 (1622).
Petersimens. Stjernhjelm Here. 214.
Petersilia, f. Persilja. [T. petefsilie.]
Petroselinum, petersilia. Var. rer. voc. R7a.
Pettersilia. Comenius Tung. 126.
Picken, adj. Arg, rasande, iagh är så
sticken Och rätt så rosene picken. Prytz
Gust. 1 B 2 b.
Pickhjertad, p. adj. Pickhågad. Nu vore
the så hugsne och pickhiertade til at höra
Konungens taal. oSylvius Curt. 545.
Pickhåga, f. Åhåga. Hans mästa pikhoga
gick ut på at söka böcker. Tessin Bref 1; 23.
Pickjern, n. Picka, en steen, som itt
pickjern. icke bräckia kan, then skal ingen
sigh understå at hugga medh sitt goda svärd.
R. Foss 526.
Pi|S8» f- Flicka. Rebecka ... war en
ganska degheligen pigha. 1 Mos. 24:16. Pijghan
... war widh tolff åår gammul. Marc. 5: 42.
små piltar och pijghor, som på gatomen leka.
Sach. 8: 5. sådana personer taga til echta,
som ährligha och oberychtade äro, ähwadh
the äro pigor eller enkior. L. Petri
Kyrk-ord. 71 a.
Pigelig, adj. Jungfrulig, pigelig dygdh.
Br. G. visbok 97.
Piggegrimma, f. piggegremma, capistrum
aculeatum. Comenius Tung. index.
Piggkrona, f. Förr gafs ock kronan uth
åt krijgsmän och strijdbare hieltar, The ther
förr hade vunnit i strijd eller också
belägring: Krona af grääs, ekelöf, piggkrona och
murkrona stundom. Stjernhjelm Bröl. 81.
Piggot, adj. Besatt med piggar, törne.
P. Erici 1:178 b.
Pigobarn, n. Flickebarn. Födher hon
pighobarn. 3 Mos. 12:5.
Pigodom, m. Flickälder. een quinna
... mädhan hon är j sins fadhers hwse och
j sin pighodom. 4 Mos. 30:4.
Pika, intr. I piikche ock fast om
kyr-kiones priuilegier och friiheter atuj them
skulle forkrent haffue. Gust. 1 reg. 5:167.
Konungen frågade hvem thenna speglosan
pikade på. Peringskiöld Heimskr. 1:524.
Pikelod, n. Spetskula. Adlersparre
Afh. 218.
Pikenerare, m. Pikenerare utgjorde
fordom fotfolkets hufvudstyrka. Pikenerarens
rustning, eller ett så kalladt soldateharnesk,
bestod af hatt, krage, rygg, bröst och två
lårskenor. Piken ... och en sidovärja voro
pikenerarnes anfallsvapen. Hamilton 119,
120, 121.
Pikord, n. Stickord, jag hörde nog hans
pikord emot mig. J. G. Hallman 69.
Pilk, m. Pilk, harpun att fånga sielar.
Linné Gott. resa 299.
Pilkentafel, f. Ett slags biljard. [Mnt.
pilckentafel, T. beilketafel.] Medh skijfvor
leekom vij på pilckentaffel (in abaco).
Comenius Orb. piet. 279.
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
