Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Prång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prång
— 655 —
Pu!
Prång, f. Nödspilta, nödstall. [Mnt.
prange; jfr Fsv. hästa prång.] Prång,
Of-ficina veterinaria, Nothstall. Schroderus
Lex. 32. Prång eller Skostall, der uthi man
tvingar hästar. Wallenius Gram. F 6 b.
wij wärde vndertryckte, kramadhe och
såsom vthi en prång trängde. P. Erici 6:115 b.
Prång, n. Krypin, liten koja. Lind Ord.
Prång, n. Prånglande, utprångling. [Fsv.,
Isl. prång.] the vpköpe till prongz (afsalu)
all then spannemåle ... som the kunne
off-werkomma. RR 2ß/9 1544. ingen skulle köpa
på prång, och dyrkadt sedan för the fattiga.
Svart Kr. 115.
Prång, n. Prunk, prål. [T.prång.] Han
kommer icke med monga hestar och stoort
prång. O. Petri 2 Post. 2 a. Fru Ärbarhet,
den sig ej plär i något vefva. Som verlden
visar stort igenom pracht och prång. Eldh
Myrt. 51.
Prånga, tr. Utprångla. [Isl. pranga.]
pronge szamme bönder thenn spannemåle ...
szå dyr Bergzmennerne j händer, att the
hernest (nästan) icke kunne wägen (väga
honom) vp. RR 25/ø 1544. (the) slagge under
sich (spanmålen)... om hösten då spännen
gälder minst, och prånge honum så thet
dyreste ut om våren, då han mäst gälder.
Stjernman Com. 1:83 b. (1546).
Prånga, intr. Prångas, dep. Prunka,
pråla, stoltsera. [T. prången.] hennes ...
kosteliga drägt, ther medh hon dageligen
såsom en Förstinna prångade. Schroderus
Kysk. speg. A 4 a. Hvij yfves och prångar
hon uthi sine dyrebare kläder. Albert. 4:101.
De äro icke alla kockar, som prånga medh
långa knifvar. Uss. Ila. iagh kan stålter
gånga, Vara i ähra och prånga. Prytz o.
Skottk. B 4 a. Jag kunde äfvenväl med ädel
härkomst prånga. Kolmodin Qv. sp. 1:629.
vij intet hålla oss in under vår skydzherre,
hvilkom vij eedsvorne ähre, uthan brångas
och prångas, och ansee våra fiender så
ringa, lijkasom the voro oss intet skadelige.
S. Laurentii G 4 b.
Prångare, m. Prånglare. [Isl. prangari.]
olaglige förköper, landzköpmän och prångare.
Stjernman Com. 1:83 f. (1546).
Prås, n. Gästabud, kalas? [Månne T.
pr as, bras? Se Grimm Wört.] När the
Danske kome på Alingzååhs, Ther bleff för
them ett mechtigh Pråås, Men thet var icke
för theres beste. Hund Er. 14 kr. v. 216.
Präga, tr. Prägla. [T. prägen.] vårt
mynt, som vij... hafue präge latidt.
Stjernman Com. 1:378 (1591). den stämpel, Som
prägar sådant mynt, som högre värde taar
Ju äldre det och blijr. Eurelius Vitt. 41.
Gudz beläte uthi oss präyat är.
Schroderus Heracl. 106.
Prälla, intr. 1. Studsa. [T. prallen, [-prel-len.]-] {+prel-
len.]+} så ofta människans begrep har velat
tränga sig in i Guds hemligheter, har det
altid prällat tilbaka. Tessin Bref 2: 303. —
2. Falla, störta, björnen .. . klängde sig,
flåsande och flämtande, till öfversta tåppen
(af stången), fattade kiöttet och prällade med
sådan hast utföre ifrån den hiskeliga högd
han obetänkt nådt, att fallet betog honom
både mod och matlust. Tessin Skr. 1: 21.
Pränt, Pränta, se Prent, Pr en ta.
Pröfva, f. Proba. Christus lägger ...
sielffuer hela sitt leffuerne här på gullwicht
oc pröffuo. P. Erici 1:228a. Jfr Pröfva.
Pröfvan, f. Pröfning, korset intet annat
är, än the Christnas hälsosamma pröffuan.
P. Erici 6: 93 a.
Pröfvovis, adv. Herren them (apostlarne)
j pröffuowijs frågade, huru folket skulle
spij-sas. P. Erici 1:223 b.
Psalmbok, f. Psaltare. Konning
Da-uidz psalmeboock. O. Petri Sal. Fia.
Dauid sägher j Psalmabokenne. Luc. 20: 42.
thet är scriffuit j Psalmaboken. Ap. gern. 1:20.
Psalmvisa, f. .Psalm. Een Psalmwijsa
Assaph på strengiaspell, til at föresiunga.
Ps. 76:1.
Psaltare, m. Ett slags
stränginstrument. Konungen lät göra ... harpor och
Psaltare för sångare. 1 Kon. 10:12. loffsiunger
honom på Psaltare aff tiyo strenger. Ps. 33: 2.
iagh wil spela tigh på Psaltare. 144: 9.
Psaltarespel, n. Så tackar iagh ock tigh
medh Psaltarespel. Ps. 71:22. strengenar
på itt Psaltarespel om hwar annan klinga.
Vish. 19:17.
Puck, Pucka, Puckeri, se Pock o. s. v.
Puckare, m. = Pockhans. [Mnt. pucher.)
the puckere och mitmakere. Gust. 1 reg.
12:118. Se under Döling 1.
Puckla, se Pock la.
Puffa, intr. [T. puffen.] 1. Slå, klappa.
mitt håårtförfärade hiärta Puffad’ och
bull-tade tätt. U. Hjärne Vitt. 166. — 2. Svälla.
halfbare brösten ... puffande pyste til älskog.
Stjernhjelm Here. 27.
Pugga, f. Padda. [Mnt. pogge.]
alle-kawel som bij dragha honogh åff blaamsterna,
saa dragher och puggan ether aff samma
blomsther, segher Sanctus Gregorius om
scriptena. H. Brask (Gust. 1 reg. 4:400).
Puke, m. Djefvul. [Fsv. =, Isl. puki.]
När jagh thenne min book upslår, Alle Pukar
jagh ther uth får, Som göre alt hvadh jagh them
befaller. S. Brasck Ap. gern. E 3 a. svarta
Puken sielf förfärligt åt tig griner. Spegel
G. verk 98. Der (i helvetet) du ey annat
seer... Än bland puukar och eeld fördömde,
bemartlade, qvalde. U. Hjärne Vitt. 83.
the heta ... troll och pukar, och med andre
slijke hädiske ord nämde varda.
Schroderus Gadd C 3 a. din Gudh (lustan) och
du folgz åth til Puucka-Ström (Styx).
Wexio-nius Sinn. G la.
Pul, Besvär, möda. [Isl. pül.] biudhom
wij allom .. ath the for:ne olaff her wthin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
