Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Punne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Punne
— 657 —
Pusseritare
) huad puncther rikit och thess inbyggiare
vtj stadde våre then tijd hans nåde kom först
til regimentet. 4:201. then som en tijdh
haffuer warit j dödzens punctar. O. Petri
1 Post. 57 a. werlden ståår j sina wersta
punctar, och är j sinne ondzsko så högt
vpstighin at hon jntit achtar gudh. 2 Post.
4 a. will E. Nåde taga min ärende hemma
i landet till goda punchter (bringa i godt
skick, föra till ett godt mål; Mnt. to guden
punten). Gust. 1 reg. 9:886.
Punne, prep. Under (samdr. af upp
under). j sculle geffwa eder punne Swerigis
Crona. Gust. 1 reg. 1:47. Jfr Uppunder.
Pur, adj. han giorde af honom (Kristus)
intet annat, än en pwr menniskio. L. Petri
3 Post. 12 a. syndernas förlatilse och
euin-nerlighit liff är een pwr Gudz gåffua. Dial.
om mess. 131 a.
Pur, s. ? Puur, dermed åhl, abbor, laka,
göös och krabbor och annan bitande fisk
fångas kunna. Risingh 86.
Purgats, n. Afföringsmedel. [T. purgatz.]
C a t h a r t i c a, purgatz. Var. rer. voc. E 4 a.
Then siuke mosthe purgatz och läkedom
anamma, ehuru swr oc bitther the äro. L.
Pf.t. Gothus 66 b. itt helsosamt pwrgatz.
P. Erici 2:53 a.
Purlök, m. Purjolök. [Mnt. porlok.]
purlöök. 4 Mos. 11:5. Comenius Tung.
131. Risingh 52.
Purpur, n. Konungen ... ladhe aff sitt
purpur (sin purpurmantel). Jona 3:6. Ett
purpur äfvenväl hans skuldror pryda bör.
Frese 48. Et purpur är väl rödt.
Kolmodin Qy. sp. 1:15.
Purpurhufva, f. [T. purpurhaube.] Hon
haffuer ena gullkrono medh een purpurhuffuo.
Syr. 6:31.
Purpurian, n. Dermed lärer förstås
något purpurfärgadt eller violbrunt ylletyg eller
kläde, som för sin ypperlighet bars endast
af konungen och prinsarne. Åtminstone
betydde purpur denna tiden (under Gustaf 1)
här i Norden en violbrun färg. Murberg
Kläd. 109.
Purpurklädd, adj. Subst. Hofman.
Konungen och hans Rådh och vänner och
Purpurklädde. Forsius Esdr. 53.
Purpurkläde, n. Purpurmantel. [T.
purpurkleid.] lät affklädha honom
purpur-klädhet samt medh annor prydhning. 2
Macc. 4:38. klädde honom vthi itt purpur
klädhe. Marc. 15:17. hengde itt purpur
klädhe på honom, och sadhe, Heel Juda
Konung. Joh. ev. 19=2.
Purpurkrämerska, f. [T. [-purpurkräme-rin.]-] {+purpurkräme-
rin.]+} Ap. gern. 16:14.
Purpurman, m. Kardinal. Polignac,
en ibland de lärdaste purpurmän som
Romerska kyrkan haft i senare tider. Berch
(Vitt. ak. handl. 1:126).
Puska, f. ? Puska luskar (löskar) Pärla.
Grubb 674. [Puska, varom se Vendell
Ordb. öv. östsv. dial., o. Pärla äro här
förmodligen feminina husdjursnamn.]
Pusla, tr. Smussla. Och när såsom min
quinna kommer in, Puslar hon en brynost
i våtsäcken tin. Chronander Surge E 8 a.
Puss, Puts, n. och m. [Mnt. pusse, T.
posse.] 1. Puts, skälmstycke, thet heeter
itt politiskt puss, At kunna missbruka
ut-rumque jus. S. Brasck Förl. sonen F2a.
det är allenast et grep, som jag påhittat, et
puss. Ehrenström 69. tu altijdh ...
förnimmer the listiga rencker och pusser, som
the tigh göra. Balck Krist. ridd. H 3 b. —
2. Skämt, gyckel, lustigt upptåg, the
Danske Junckare ... hoffue fram monga groffue
putzer honom (Gust. Eriksson) oc iemwäll
alle Swenske till försmädelse. Svart Kr. 7.
Han (biskop Brask) ... gaff sigh och medh
honom (kon. Gustaf) i allehanda skempt
och löse putzer. Ders. 135. narriske pussar
oc löijeligit skämpt förringa ens furstes
maijesteet och anseende. Schroderus Pac.
192. Leekar och Löye therhoos, medh Skämt
och all artige Pussar. Stjernhjelm Here.
96. Uhlspegel ... är något grof och plump
uthi pussar. Ders. 141.
Pussa, Putsa, tr. Spela någon ett puts.
Pussa, Svijka, Fallere, Betriegen.
Schroderus Lex. 68. Rätt så hafver nu migh
verlden pussat. S. Brasck Förl. sonen
L1 b. En inbunden skalck lurar (pussar)
the oförsichtige. Comenius Tung. 8.17. När
han först blifuer druckin giord, Mins han
icke thet ringaste ordh, När han blifuer
nychter, huadh talat ähr: ty putzar iagh
honom efther mitt begär. Tisbe 19. Turene
... hade en gång putzat Tyskarna vid Brisaks
belägringz undsättning. Columbus Vitt.
284. jag intet kan se, hvilken putzar den
andre (i handel). Borgaren menar sig narra
bonden, men jag tror han sjelf blifver narrad.
Linné Ungd. skr. 2:182.
Pusseri, Putseri, n. Putslustighet. [T.
posserei.] Hin skalken och gecken uthi
Sigismundi hoff berömde sigh offta, att han
hade bekommit meera godz och penningar
medh pusserij, än månge lärde män medh
theras konst. P. J. Gothus Poll. Zlb.
lättferdigt putzerij och ohöffuiske leekar.
Phrygius Him. lif. 135. För höfligit folck
[urbanos] tiänar liufligit snack och skämt
samt pusserij (pussachtige och lämpelige
äfventyr). Comenius Tung. 842. en mächta
lustig och efventyrligh selle, hvilken kunde
monge underlighe svencker och pusserij
medh ord och gärninger. Lindner 59.
Pusseritare, m. Putsmakare, gycklare,
gäck. [T. possenreisser.] Pusserijtare och
andra slijke äfventyrlige menniskior.
Schroderus Hoflef. 272. een vreedh menniskia
icke hafver meera förstånd än en narr eller
pusserijtare. Hels. beg. skattk. 130.
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
