Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Påskut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Påskut
— 661 —
Pörte
hendis (hennes) vitne, hon påskiödt, wndfald
hende. HSH 29:119 (1542). Refl. så väl the
som uti adelens åhrstienst eller försvar äre,
som andre, inge undantagandes, ehvem the
sig och påskiuta. Stjernman Com. 1:808
(1622).
Påskut, m. Förevändning, undflykt. [D.
paaskud.] Wijken mötte nw strax wtan all
påskut eller genseyelsse restitueres. Gust. 1
reg. 7: 483.
Påsköna, intr. Skönja, the kunna på
sköna at gudh bewijsar sich wel emoot
them. O. Petri 2 Post. 190 b.
Påslå, tr. Företaga. [Mnt. anslan.] han
ingen deel scal pa slo med mindre en han
sig berader med monss. Gust. 1 reg. 2:18.
Nils Dackes slecktinger ... honum
heme-ligen tilkenne giffwe all then dell, som ther
i Calmarna påslåes och företages. RR 6/8
1542. voro the svårliga bekymbrade, icke
rätsliga vetandes hvad the skulle påslå.
L. Petri Kr. 98. ähwad tu påslår, skal thet
lockas för tigh. Jobs bok 22:28. En dåre
tycker alt hwadh han påslår wara rett. Sal.
ord. 12:15. För än tu någhot vppå slår, see
effter skäl. Sir. bok 37:20. bescriffua hwadh
thesse Christi domare ... påslogho medh
honom. Chr. pina Via. Verlden gick medh
migh, ehvadh iagh påslogh. Chronander
Bel. I 5 b.
Påsynt, p. adj. Ögonskenlig, tydlig. [Isl.
äsi/nt.] Strax vardt påsynt, thet Emylius
vorde thet krijghet medh högste flijt sigh
företaghande. Schroderus Liv. 856.
Påsäga, tr. Päbörda. [Mnt. anseggen.]
the saker och stycker, som them påsagde
och witte äre. Rääf Ydre 1:290 (1544).
Påta, tr. och intr. 1. Peta. påta tänderna
. . . och them rena. Spegel G. verk 244.
Påta i näsan eller öronen. Lind Ord. —
2. Sticka, allmogen och andra gemena, Som
påta näsan i alt, det dem hvart (hvarken)
röör eller angåår. U. Hjärne Vitt. 130.
Påtaga, tr. Och än tå at junkar Hans
kalladhe sigh arffuinga till Noriges rike,
så är doch clart på tagha (är påtagligt) at
the Norske gilladhe thet inthet. O. Petri
Kr. 274.
Påtyga, tr. Öfverbevisa, honom sådant
skiäligen kan uppåtygas och bevijsas.
Stjernman Com. 1:760 (1620). Fins thet at någon
annorledes giör, och thet kan honom
giör-ligen påtygat varda. 1:877 (1623).
Påvaktare, m. Uppassare. Jagh hennes
påvachtare är Och til henne all bodskap
bär. Messenius Signill 8.
Påyrkare, m. Pådrifvare. Töva icke til
dess någon skal mana tig til tina åtänckte
ärenders förrättande. Doch om du änteligen
skulle hava någen påyrkare, lät dän då vara
din egen heder, som tig hvar morgon väcker
til titt arbete. Hermelin C 6 a.
Påärfva, tr. Lemna i arf. [T. auferben.]
stoor ähra och berömmelse uthi ridderlige
saker är edher uthaff edre förfäder påärfft.
Schroderus Liv. 150.
Påäska, tr. Äska, påyrka, schal han
them (slotten)... ingom androm wp
andt-uordha wthan oss ighen om wij paa eska.
Gust. 1 reg. 2:51. wij påæske ath
landz-presterne skula achta på vårt bestå med
bi-scopstienden. 4: 338. (the) wilia ryggia szama
gåffuor och påeska jgenn all thenn dell.
8:273. En froom herre moste wara en Ja
herre, ther skääl och retth påeskat warder.
O. Petri Kr. 183. Aff them allom ... hadhe
han anamat riket, så wille han och, när the
eendregteligha påeskadhe, antwarda them
thet igen. Ders. 289.
Päckling, se P e c k 1 i n g.
Päcknelika, f. (Jfr Pack n el.). Istället
för (fotsoldatens) stormhatt brukades
stundom en lättare hufvudbonad af stål, kallad
Päcknelika eller Spansk hufva.
Adlersparre Afh. 219. 9 knectz tygh, ther iblandh
äre 3 med stormhuffwdh,... 6 medh
päck-näglikor. — 12 swartte Skyttetygh, ther till
7 pecknäglikor. Hist. handl. 1:27,28 (1543).
Pägel, se Pegel.
Päpla, se Humlepäpla.
Pära, f. Pärun, n. Päron. [Isl. pera.]
här icke täflas om äple eller pärer,. .. vthan
om wår ewiga welferd. L. Petri 1 Post.
U 5 b. Päror, pärun. Colerus 1: 224. äple
eller pära. Spegel G. verk no.
Pärma, f. Se Bärma. 1 tunna Perma
eller tiäruvatn. Stjernman Com. 2:830 (1658).
Pärta, se Perta.
Pöckla, se Pock la.
Pölsesnack, n. [D. pölsesnak.] Det är
bara pölse-snack, it. slidder sladder.
Rho-din 41.
Pöpel, m. Pöbel. Gemene pöpeln är til
grymhet snart benägen. S. E. Brenner
Jesu pin. 79.
Pörsa, intr. Skratta? (Jfr Rietz porssa,
brista ut i häftigt och oanständigt skratt.)
man sätter Gudz ord baak om sigh och åt
them pörssar och leer. P. P. Gothus Hh 5 b.
Jfr Por sa.
Pörte, n. Kölna, torkhus, pörte, kölna,
brumarium, balenium. Comenius Tung.
index, för thet (kornet) på pörtet... til at
svättas. Colerus 1:107.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
