Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Qvar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qvar
— 663 -
Qvastebad
med köpenskap quantzwijss löpe vtöffwer
till Lybke, ther till att kunskape. RR t9/e
1545. Tyske ... qvantsvis voro den tid satte
1 Nämden (som skulle döma Nils Sture).
HSH 4:101 (1566). Så skeer ock wel
vnder-tijdhen, at en vnder sådana sken, thet är, på
quantzwijs lijka som medh wådha, dräper
någhon. L. Petri Mandr. B 5 b. skall tå
Hadingh skickat budh till Konungh Uffr,
begiärandes på quantsvijs vara i taal medh
honom till at handla om fridh. Kr. 17. på
qvansvis. Kolmodin Qv. sp. 1:427.
Qvar, adv. Stilla. Nu mijn syster, tijgh
quar. 2 Sam. 13:20.
Qvarblifsel, f. Qvarlefva. Skulle de
(Kimbrerna) väl vara qvarblifsler efter Marii
segrar? Celsius (SAH 1786 1:126).
Qvard, se Qval.
Qvardera,tr. Kanta,garnera. (afQvard.)
ett gameltt rödt tafftz öffertog kwarderett med
gyllen stycker. Hist. handl. 2:35 (1553).
Qvarka, Qverka, f. [Isl. kverk.] Hon lär
böta mig för qvarcka Och kindpusta gubbens
truth. Moræus 392. Qverka. Carleson 182.
Qvarlefva, tr. Qvarlemna, alle the
qvar-leeffde aff thesso ondo folcke. Jer. 7 (8:3).
Qvarr, adj. Qvar. icke en war quarr.
2 Kon. 10:11. iagh lät tigh quarr j Creta.
Tit. 1:5. then ene bliffuer vptaghen, then
andre bliffuer quarr låten. Matth. 24:40.
lät sin brodher Simon ther quarran j landena.
1 Macc. 11:64. läto bokena bliffua quarra.
Jer. 36:20. är intit meer quartt. 1 Mos.
47:18. Ingen låte någhot qwart bliffua ther
aff til morghonen. 2 Mos. 16:19. så hadhe
än nu twå män bliffuit quarre j läghrena.
4 Mos. 11:26. inga druffuor skola bliffua
quarra på wijnträädh. Jer. 8:13. behölt
hundradhe wagnar quarra. 1 Krön. 19(18:4).
thet gods, som hos honom qvart är. Lag
1734 H.B. 17: 3. något står dock qvart, som
ej för döden svigtar. Dalin Vitt. I. 3:118.
Qvarra, intr. Snattra. [Mnt. T. quar ren.]
Se under Q va k.
Qvarstad, m. Narfve stad ståår lijka
som i qvarstad, och sig inthet bettrer eller
öker. Gust. Adolf Skr. 276.
förrättningarne icke måge fastna och komma i
qvar-stadh. Civ. instr. 385 (1661). det
(befästningsarbetet) ... råckadhe i quarstadh, så at
. .. intet vijdare ther till ähr giordt. HSH
31:354 (1662).
Qvarsätta, tr. Belägga med qvarstad.
[Fsv. qvarsätia; jfr Isl. kyrrsetja.] han mötte
förhindra rosthera och quarsetthia alth thet
götz han wpspörya kan. Gust. 1 reg. 3:9.
j haffue qwarsat vthi en bonde by i skären
vidt passz än 30 eller 40 skeppund Linn
{som tagits från ett ryskt fartyg). Fin.
handl. 1:285 (1546). lät ... qvarsättia och
inläsa sexton tunnor salt, som Kon. Mtz
befalningzman ... uthi Tydsklandh hade kiöpa
lätet. Tegel Gust. 1 hist. 2:297.
Qvarter, n. 1. han satte honom j fängelse,
antwardandes honom fyra quarter (xstpaSion;)
krijgsknechtar til at förwaran. (Glossa: En
hoop knechtar plägadhe skifftas j fyra delar,
och hwar hopen wakadhe en fierde deel aff
natten.) Ap. gern. 12:4. (Öfv. 1882: fyra
vaktafdelningar af fyra man hvardera.) — 2.
En fana bestod (i Erik 14:s tid) af 300 ryttare;
desse delades i 5 qvarter, och hvart qvarter
i 4 rotar, således innehöll ett qvarter 60
ryttare, och hvar rote 15. Bland fotfolket
utgjorde ett qvarter 105 man. Adlersparre
Afh. 271, 291. — 3. Rote, sällskap (i dålig
mening). Lassze andhersson och andher aff
thet quarteret ære ther j Calmarna som
waara opénbaare forrædere ære. Gust. 1 reg.
2:40. — i. Fijenden moste slå sigh igenom
eller gifua sigh til qvarter (begära pardon;
T. sich auf quartier ergeben). Hallenberg
Handl. 44 (1612).
Qvartera, tr. [Mnt. quarteren, T. [-quar-tieren.]-] {+quar-
tieren.]+} ’ 1. Eg. fyrdela; stympa, rådbråka.
[Jfr Fsv. qvartera.] somma (lät han)
qvartera ok affliffua med ohörliga pinor. Gust. 1
reg. 1: 28. blifva quarterat och satt på stegel.
P. L. Gothus 2 Uti. 12 a. Baiorerna lät
han strax medh thet samma qvartera och
sönderhugga. Petrejus Beskr. 2%. 78. — 2.
Indela i qvarter. Staden motthe i ti ide
qwarteres, och folkedt granneligen
beskriff-wes och förordineres i rothe tal. RR 8/a
1544. — 3. Inqvartera. sine regementer
att besolda och quartera. A. Oxenstjerna
(HSH 29:255).
Qvartermästare, m. 1. Befälhafvare
öfver ett qvarter krigsmän. (Se Qvarter 2.)
Adlersparre Afh: 289. — 2. på huilckit
skiip, szom flere karle jnne äre, än 120
menn, ther skole vare iiij quartermestare,
ij (2) forordinerede vtaff oss, och ij vtaff
then menige mann, ... Och skole szame
quartermestare haffue god agt och vpszeende
på vort krigzfolck, at ibland them ingen tuist
eller venighet vpkommer, Tesligis och haffue
god vpszeende på vor Fettalie. Gust. 1 reg.
10:128.
Qvartersförste, m. Judea medh sijn
tilhöring war delat j fyra Herskap, Ther aff
kalladhes hwar Herren Tetrarcha, thet är,
Quarteersförste. Matth. 14:1 (glossa).
Qvast, m. Svans, klartlysande
Comet-stierna, dragandes effter sigh en stoor
förskräckeligt! qvast och stiärt. Phrygius 3
Likpred. (tillegnan).
Qvasta, tr. Piska. [Mnt. T. questen.]
skulle de ingalunda tilstädia adelen ... så
qvastatoch stupa bönderna. Tegel Er. 14
hist. 41. så tagher Herren Gudh rijset i
handen och quaster uppå the ohörsamme
barnen, så at thet svijdher effter. L.
Laurent» Nyårspred. B l a.
Qvastebad, n. Stryk, bastu. (Jfr
Bad-qvast.) The Swenske stormade förste gon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
